Utsläpp av växthusgaser till år 2020

Det klimatpolitiska ramverket inbegriper fem etappmål som ska nås mellan 2020 och 2045. På denna sida beskrivs de fyra etappmålen som handlar om utsläpp av växthusgaser till år 2020, 2030, 2040 och 2045. Därtill finns målet som handlar om utsläpp från inrikes transporter.

Ämne: Begränsad klimatpåverkan   Ska uppnås senast 2020 
Sidan senast uppdaterad: 2 maj 2019

Detta innebär målen

Minskade utsläpp av växthusgaser utanför utsläppshandeln till år 2020

Utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå. Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som mekanismen för ren utveckling (CDM).

Minskade utsläpp av växthusgaser utanför utsläppshandeln till senast år 2030

Växthusgasutsläppen i Sverige i ESR-sektorn bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst åtta procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder.

Minskade utsläpp av växthusgaser utanför utsläppshandeln till senast år 2040

Växthusgasutsläppen i Sverige i ESR-sektorn bör senast år 2040 vara minst 75 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst två procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder.

Minskade utsläpp av växthusgaser för hela samhället till senast år 2045

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå nettonollutsläpp får kompletterande åtgärder tillgodoräknas. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990.

Viktiga åtgärdsområden

Utsläppen av växthusgaser kommer från en mycket stor del av samhällets aktiviteter. Det innebär att åtgärderna mot utsläppen behöver genomföras integrerat med många andra politikområden - inte minst den ekonomiska politiken. Arbetet för att minska vår klimatpåverkan och på sikt nå nettonollutsläpp kommer att kräva stora omställningar både i Sverige och i andra länder. Insatserna behöver utformas som en betydelsefull del av en samhällstrategi för hållbar utveckling, där den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling ytterst sätter ramen. I en sådan strategi är det särskilt betydelsefullt att uppnå ökad resurs- och energihushållning i alla delar av samhället.

De tre största källorna till utsläpp av växthusgaser i Sverige är transporterna, industrin, och jordbruket. Sverige har särskilt goda förutsättningar för att minska utsläppen av växthusgaser. Bland annat har Sverige goda tillgångar på förnybara naturresurser som vattenkraft och skog.

Sverige har introducerat en rad styrmedel och åtgärder som direkt eller indirekt påverkar växthusgasutsläppen. Betoningen i Sveriges arbete för att minska samhällets klimatpåverkan ligger på användning av generella ekonomiska styrmedel. Dessa kompletteras med riktade åtgärder för att exempelvis stödja utveckling och marknadsintroduktion av ny teknik.

Det långsiktiga etappmålet till 2045 berör hela det svenska samhällets utsläpp. Etappmålen till 2020, 2030 och 2040 omfattar däremot enbart de utsläpp som ligger utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter. Utsläppen inom detta system omfattar framförallt förbränningsanläggningar och energiintensiv industri. Systemet reglerar utsläppen gemensamt för hela EU för dessa anläggningar. Utsläppen utanför handelssystemet handlar inte minst om transporter, som står för omkring hälften av dessa utsläpp i dagsläget, och jordbruk, som står för drygt 20 procent. För transporterna finns dessutom ett eget mål, till 2030. Mer information om det finns på webbsidan via länken nedan: 

Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter

De samlade utsläppen i Sverige (såväl utsläpp inom handelssystemet som utanför) har minskat med 26 procent mellan åren 1990 och 2017. Den långsiktiga utsläppsminskningen har framförallt skett mellan år 2003 och 2014. Minskningen kan delvis förklaras av genomförda åtgärder (till exempel övergång från fossila bränslen till förnybar energi och energieffektivisering) och delvis av avstannad tillväxt inom industrin.

De åtgärder som har påverkat utsläppsutvecklingen har genomförts under en längre tid och påbörjades till viss del redan före år 1990. Det handlar bland annat om:

  • en historisk utbyggnad av koldioxidfri elproduktion (vattenkraft och kärnkraft samt på senare år biokraft och vindkraft)
  • en utbyggnad av fjärrvärmenäten och den följande övergången från oljeeldade värmepannor till både el och fjärrvärme
  • en högre användning av biobränslen och avfallsbränslen inom el och fjärrvärmeproduktionen
  • bränsleskiften inom industrin
  • minskad deponering av avfall

Störst utsläppsminskningar har skett gällande uppvärmning av bostäder och lokaler samt, under senare år, industrin. Även utsläppen från avfallsbehandling, inrikes transporter samt el och fjärrvärme har minskat, men är mindre bidragande till den övergripande trenden. Utsläppsminskningen inom uppvärmning av bostäder och lokaler samt el och fjärrvärme är till stor del ett resultat av de styrmedel och åtgärder som införts före år 1990 och under 1990-talet och som skärptes i inledningen av 2000-talet.

För att kunna klara det långsiktiga etappmålet till 2045 är ytterligare åtgärder för att minska industrisektorns utsläpp av växthusgaser särskilt viktiga. EU:s handelssystem kan sannolikt inte ensamt driva den teknikutvecklingen som krävs för att minska processutsläppen i basindustrin. Därför behövs kompletterande styrmedel som kan bidra till att industrin tar fram teknik som gör nollutsläpp möjligt.

Utsläppen från avfallsförbränning vid el och värmeproduktion har ökat de senaste åren. Här kan en ökad återanvändning och materialåtervinning istället för förbränning bidra positivt till såväl klimatarbetet som andra miljö- och resursfrågor.

Insatser som behövs för att minska utsläppen från inrikes transporter beskrivs under rubriken för transportsektorsmålet för 2030.

Vidare kommer kompletterande åtgärder att behövas för att nå nettonollutsläpp och
negativa utsläpp efter 2045. Inte minst kommer jordbrukets utsläpp av växthusgaser att vara svåra att minska till nära noll även på lång sikt. Kompletterande åtgärder kan handla om ytterligare nettoupptag i skog och mark, verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder samt avskiljning och lagring av biogen koldioxid (bio-CCS).

Exempel på pågående och genomförda insatser

Initiativet Fossilfritt Sverige ger aktörer möjlighet att synliggöra hur de bidrar till klimatarbetet, både nationellt och internationellt, och utgör en plattform för att påskynda omställningen. För närvarande deltar över 350 aktörer.

Sverige har sedan november 2018 ett samarbete med Kalifornien för att utveckla och förbättra systemen för handel med utsläppsrätter (Kalifornien har ett eget system medan Sverige ingår i EU:s system). Samarbetet är en del i en större samarbetsöverenskommelse mellan Sverige och Kalifornien på klimatområdet.

För att stödja de teknikskiften som behövs för den svenska processindustrins klimatomställning ges stöd till förstudier och investeringar genom satsningen Industriklivet.

Inom ramen för hållbar samhällsbyggnad har Naturvårdsverket tagit initiativ till innovationstävlingen Transformativ infrastruktur – innovation för nollutsläpp tillsammans med Formas, Vinnova, Trafikverket, Energimyndigheten, Boverket och flera aktörer. Samarbete sker med det strategiska innovationsprogrammet InfraSweden och ska bland annat ge innovationskoncept för nollutsläpp av växthusgaser, innovativa arbetssätt och nya policyförslag.

På Naturvårdsverkets webbplats finns exempel på åtgärder som individer kan bidra med för att sänka samhällets klimatpåverkan. Flera av åtgärdsexemplen har potential att inte bara bidra till minskade utsläpp inom Sverige (det vill säga sådana utsläpp som är i fokus gällande etappmålen för Begränsad klimatpåverkan), utan även bidra till utsläppsminskningar utanför Sveriges gränser (genom att en betydande del av vår klimatpåverkan som individer relaterar till importerade varor).

Hur kan jag minska min klimatpåverkan (naturvårdsverket.se)

Nås etappmålet?

Ja

Målet kommer att nås utifrån förutsättningarna nedan.

Etappmålet för den icke-handlande sektorn till 2020 bedöms kunna nås inom uppsatt tid, under förutsättning att utsläppsreduktioner genom investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer genomförs i tillräcklig omfattning, alternativt att ytterligare åtgärder genomförs för att åstadkomma inhemska utsläppsminskningar.

Relaterade miljömål

Mer information

Pelle Boberg Handläggare, Klimatmålsenheten pelle.boberg@naturvardsverket.se 010-698 13 20