Deponigas samlas in och bidrar till fjärrvärme

En ny anläggning för deponigas innebär kraftigt minskade utsläpp av metan och bidrar samtidigt till Salas fjärrvärmeproduktion. Med hjälp av smart reglerteknik kan utvinningen av deponigas optimeras.

Vid Isätra avfallsanläggning utanför Sala pågår sluttäckning av den deponi som var i drift mellan 1973 och 2008. Här deponerades genom åren en hel del organiskt material. Med tiden bryts materialet ned och bildar deponigas, som framförallt innehåller klimatpåverkande metan. Redan på 1980-talet installerades utrustning för att ta hand om gasen. Eftersom anläggningen inte fungerade tillfredsställande och inte heller uppfyllde dagens tekniska krav togs den ur drift.

– Vi misstänkte att det fortfarande producerades metangas i deponin, men vi visste inte hur mycket. Så vi genomförde provborrningar i olika omgångar, säger Lisa Bergh, enhetschef på VafabMiljö, ett kommunalförbund som sköter avfallshantering och återvinning åt kommuner i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun.

Till vänster: Kompressorstationen. Till höger: De svarta rören leder gas från deponin till kompressorstationen.
Till vänster: Kompressorstationen. Till höger: De svarta rören leder gas från deponin till kompressorstationen. Foto: VafabMiljö

21 uttagsbrunnar anslutna till kompressorstationen

Provborrningarna visade att nedbrytningen av organiskt material fortfarande pågick och orsakade utsläpp av framför allt metan. VafabMiljö beslutade då att gå vidare.

– Det var en ren miljöåtgärd. Metan är en kraftig växthusgas som går rakt upp i atmosfären som vi behöver ta hand om.

Anläggningen omfattar 21 uttagsbrunnar, perforerade stålrör, som finns nedstuckna runtom i deponin för att samla upp gasen. Ledningar ansluter varje enskild brunn till en kompressorstation. I andra änden är kompressorstationen ihopkopplad med en befintlig – sju kilometer lång – distributionsledning. I den leds gasen vidare till en gaspanna där Sala-Heby Energi producerar fjärrvärme.

Reglersystem ökar utvinningen av deponigas

Uttaget av deponigas regleras via ett programmerbart styrsystem, som tar hänsyn till den aktuella gasbildningen i deponin. På så vis kan insamlingen av gas maximeras i varje enskild uttagsbrunn.

– Reglersystemet gör att vi kan öka uttaget av metan jämfört med en traditionell anläggning med manuell styrning, säger Lisa Bergh.

Både klimatnytta och värmetillskott

Anläggningen vid Isätra har varit i full drift sedan mitten av 2017. Ungefär 20 kubikmeter deponigas levereras varje timme till det kommunala energibolaget – med en genomsnittlig metanhalt på 45 procent. Det motsvarar ett energivärde på cirka 876 MWh per år, som alltså bidrar till att värma bostäder och lokaler i Sala tätort.

Total budget för projektet var 4,9 miljoner kronor, varav 1,5 miljoner kronor var ett stöd från Klimatklivet. Åtgärderna har kraftigt minskat de klimatpåverkande utsläppen av metan från deponin. Den årliga utvunna mängden ren metan är cirka 56 ton, vilket motsvarar 1 413 ton koldioxidekvivalenter.

Anläggningen fungerar som förväntat 

Efter vissa inkörningsproblem i anläggningen, har driften fungerat bra. De antaganden och beräkningar som gjordes initialt i projektet har visat sig stämma. Lisa Bergh är nöjd med investeringen.

– Det fanns en risk att vi skulle få mycket gas initialt, men att mängden skulle avta snabbt. Så har det inte blivit. Vi har utvunnit gas i ungefär den storleksordning som vi trodde.