Mängd vått- och torrt nedfall av svavel per hektar granskog

Nedfall av svavel

Nedfall av svavel (utan havssaltsbidrag) som främst våtdeposition till öppet fält under åren 2001–2017. Källa: Svensk miljöövervakning, Krondroppsnätet, Luft- och nederbördskemiska nätet samt IM, IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Tidsserier för perioden 1990-1999 samt tidsserier inklusive glidande treårsmedelvärden kan ses i fördjupningsavsnittet.

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/bara-naturlig-forsurning/nedfall-av-svavel/

Nedfall av svavel

Årsmedelvärden för totalt nedfall av svavel 2017. Källa: Krondroppsnätet, www.krondroppsnatet.ivl.se

Ladda ner karta

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/bara-naturlig-forsurning/nedfall-av-svavel/

Svavelnedfallet störst i Sydvästra Sverige

Nedfall av svavel leder till försurning av mark och vatten. I områden med kraftig försurning påverkas känsliga djur och växter i främst sjöar och vattendrag. Även dricksvattnets kvalitet kan försämras och byggnader och hällristningar skadas genom korrosion.

Inom Sveriges gränser står industrin för största delen av svavelutsläppen. Men det är utländska källor som ger upphov till den största delen av nedfallet.  

Nedfallet är störst i landets sydvästra delar på grund av sin närhet till utsläppskällor på kontinenten och att det regnar mycket där. Svavelnedfallet (utan havssaltsbidrag) som kommer via nederbörden (våtdeposition) har under perioden 2000-2015 minskat med 47 procent i norra Sverige, med 56 procent i sydöstra Sverige och med 65 procent i sydvästra Sverige. Den statistiska analysen baseras på det årliga nedfallet och procentsatserna är total procentuell förändring över hela tidsperioden. Minskningen beror på mycket stora utsläppsminskningar i Sverige och i övriga Europa. Under 2014 orsakade ett isländskt vulkanutbrott ett högre nedfall än omgivande år. Något högre nederbördsmängder under detta år kan också ha bidragit.

Det totala svavelnedfallet omfattar både våt- och torrdeposition och mäts som krondropp i skog. Torrdeposition som utgörs av partiklar och gaser som fångas upp av vegetationen har minskat kraftigt och utgör i dag 10–40 procent av svavelnedfallet med de lägre värdena för norra Sverige.

Metod

Diagrammet som beskriver kvävenedfallet över tid baseras på data från olika mätstationer inom Luft- och nederbördskemiska nätet samt inom Krondroppsnätet. IVL Svenska Miljöinstitutet ansvarar för båda nätverken. Luft- och nederbördskemiska nätet ingår i den nationella miljöövervakningen som finansieras av Naturvårdsverket. Krondroppsnätet är främst ett regionalt nätverk som finansieras främst av olika Luftvårdsförbund och Länsstyrelser men där även en viss finansiering erhålls från Naturvårdsverket.

Diagrammen visar bulkdepositionen av svavel (utan havssaltsbidrag) från mätningar över öppet fält (kg S/ha) som olika årsmedelvärde. Bulkdepositionen består huvudsakligen av våtdeposition, men även av ett litet bidrag från torrdeposition till insamlingstrattarna. I diagrammen har Sverige delats in i tre olika områden: norra området, sydöstra området samt sydvästra området. Diagrammen ovan visas för tidsperioden 2001-2017. Diagrammen för tidsperioden 1990-1999 visas under fördjupningsavsnittet. För varje tidsperiod inkluderas endast data från de mätstationer där det finns värden för alla år inom perioden.

Uppgifter på nedfallet av svavel har hämtats från Krondroppsnätet som drivs av IVL (Svenska miljöinstitutet). Krondroppsnätet har i uppdrag att mäta lufthalter, deposition och markvatten på över 60 lokaler i Sverige. De uppgifter av torr- plus våtdeposition av svavel som presenteras baseras på provtagning av nederbörd i granskog, så kallat krondropp.

Frekvens: Månatliga mätningar
Startår: Varierande beroende på station

 

Fördjupning

Svavelnedfallet är störst i landets sydvästra delar eftersom nederbörden är hög samtidigt som avståndet till de stora utsläppskällorna på kontinenten är litet. Svavelnedfallet (utan havssaltsbidrag) som kommer via nederbörd, så kallad våtdeposition, minskade med 54 procent i norra Sverige under perioden 1990-1999. Under samma period minskade nedfallet i sydöstra Sverige med 41 procent och i sydvästra Sverige med 26 procent.

För att få en uppskattning av det totala svavelnedfallet måste torrdepositionen adderas till våtdepositionen. Torrdepositionen har minskat kraftigt under de senaste decennierna och utgör i dag 10–40 procent av det totala svavelnedfallet ; de lägre värdena för norra Sverige. Totaldepositionen i skog mäts som krondropp som ger ett samlat värde för våt- och torrdeposition, eftersom trädkronorna samlar på sig svavelhaltiga gaser och partiklar som sedan förs ner till marken med nederbörden. Ju större den filtrerande ytan är, desto mer deponeras via torrdeposition. Nedfallet är därför större i granskog än i tall- och lövskog, eftersom täckningsgraden är avsevärt större.

Havssalt innehåller sulfatsvavel, som dock inte är försurande eftersom det inte återföljs av vätejoner, och i kustnära regioner bidrar detta i viss utsträckning till det uppmätta svavelnedfallet. För att ange den andel av svavelnedfallet som  är försurande redovisas endast det svavel som inte härrör från havssalt (SO4-S ex). 

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Påverkan

Kontaktperson för indikatorn

Salar Valinia Handläggare salar.valinia@naturvardsverket.se 010-698 14 65

Ansvarig myndighet för indikatorn Nedfall av svavel: Naturvårdsverket