Global genomsnittlig yttemperatur och tioårsmedelvärde, i förhållande till genomsnitt 1850-1900

Global medeltemperatur

Global genomsnittlig yttemperatur och tioårsmedelvärde, i förhållande till genomsnitt 1850-1900

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/partiklar-i-pm-25

Klimatet förändras

Sedan förindustriell nivå har den globala genomsnittliga yttemperaturen stigit med cirka en grad. Parisavtalet har som mål att den globala uppvärmningen ska begränsas långt under två grader och ansträngningar ska göras för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader.

Allvarliga klimatrisker föreligger redan vid en global temperaturökning under två grader, vilket motiverade Klimatkonventionens parter inklusive Sverige att vid partsmötet i Paris 2015 fastslå att uppvärmningen ska hållas till "väl under" två grader och att ansträngningar ska göras för att begränsa temperaturökningen till högst 1,5 grader. Det svenska miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ansluter till denna målsättning.

 

 

Metod

Data hämtas från https://crudata.uea.ac.uk/cru/data/temperature/#datdow.

Andra dataset över medeltemperaturen finns bland annat från NASAs Goddard Institute for Space Studies (GISS) och från NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration). 

 

Mer om data:

Yttemperaturdata samlas in av ett globalt nätverk av väderstationer, fartyg och bojar. Detta nätverk mäter lufttemperaturer över mark samt havsytemperaturer över haven. Ett antal grupper använder dessa data för att producera globala temperaturdataset. Data behandlas noggrant för att ta hänsyn till förändrade mätmetoder och instrument samt till ojämn fördelning av mätningar runt om i världen. De metoder som grupperna använder är olika och därför är uppskattningarna av det globala genomsnittet som de producerar också något varierande. Förutom traditionella dataset baserade endast på yttemperaturmätningar finns det analyser som använder ett mycket bredare spektrum av observationer inklusive satellitdata i kombination med en väderprognosmodell för att producera en komplett global temperaturanalys.

Exakt vad som är att anse som "förindustriell" nivå saknas allmänt vedertagen definition för. Ofta avses perioden innan 1750, då mänsklig klimatpåverkan bedöms liten innan dess. Dock approximeras förindustriell period ofta till exempelvis perioden 1850-1900, eftersom tillförlitlig global temperaturmätdata finns från kring 1850, och eftersom mänskliga klimatpåverkande utsläpp under perioden 1750-1850 fortfarande var förhållandevis små jämfört med senare.

För att bedöma om det har skett en varaktig global temperaturförändring behöver trender analyseras över decennier (snarare än enstaka år), därför visas i grafen även ett löpande tioårsmedelvärde över temperaturen som en proxy för en långsiktig trend i temperaturförändringen.

Temperaturvariationer i Sverige

De svenska temperaturvariationerna från år 1860 liknar de globala förändringarna. För mer information om utvecklingen för Sveriges årsmedeltemperatur se SMHIs sida:

https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-temperatur-1.2430

 

 

Fördjupning

Ökande global medeltemperatur

De senaste åren, 2015, 2016 och 2017, utgör de tre varmaste åren som har registrerats, så långt tillbaka som tillförlitlig mätdata för global medeltemperatur finns (cirka 1850). Huvudorsaken till den observerade uppvärmningen av jordens klimat är den förändring av luftens kemiska sammansättning som människan orsakar genom utsläpp av växthusgaser. Förutom av mänsklig verksamhet påverkas klimatet, i olika tidshorisonter, även av naturliga fenomen såsom vulkanutbrott, förändringar i solens aktivitet, förändringar i jordens rörelser runt solen och runt sin egen axel, samt interna variationer i klimatet (exempelvis ”El Niño”-cyklerna).

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Inverkan (konsekvenser)
Dataleverantör:

Kontaktperson för indikatorn

Sara Berggren Handläggare sara.berggren@naturvardsverket.se 010-698 10 08

Ansvarig myndighet för indikatorn Global medeltemperatur: Naturvårdsverket