Levererad mängd naturgrus, krossberg och morän från tillståndsgivna täkter

Grusanvändning

Naturgrus är en ändlig resurs med stor betydelse för vattenförsörjningen. Leveranserna av naturgrus från tillståndsgivna täkter minskar i Sverige, men inte tillräckligt fort.

Naturgrusanvändning

Det totala uttaget av naturgrus fördelat på olika användningsområden. Naturgrus används alltmer sällan för okvalificerade ändamål men naturgrusuttaget minskas ytterligare genom att krossat berg eller återvunnet material används i större utsträckning.

Naturgrusanvändning

Det totala uttaget av naturgrus fördelat på olika användningsområden länsvis under 2016. Naturgrus används alltmer sällan för okvalificerade ändamål men naturgrusuttaget minskas ytterligare genom att krossat berg eller återvunnet material används i större utsträckning.

Grusanvändning

Andel naturgrus i procent av totalt utlevererad mängd naturgrus, morän och krossberg från tillståndsgivna täkter år 2016.

Naturgrusuttag avtar för långsamt

Naturgrus är en ändlig resurs. Åsar och andra isälvsavlagringar har stor betydelse som dricksvattenresurs och för rening av ytvatten genom konstgjord infiltration. Ofta har naturgrusformationer stora natur- och kulturvärden. De berikar också landskapet och är värdefulla för friluftslivet. Uttag av naturgrus bör därför minimeras och ersättas med återanvänt material, krossberg och morän. I Sverige bröts 2015 den lägsta mängden naturgrus någonsin: 10,7 miljoner ton. För 2016 har den ökat marginellt till 10,8 miljoner ton. Utvecklingen för naturgrusuttaget har länge varit positiv och minskar framför allt som andel av de totala uttagen av ballastmaterial. Merparten av naturgruset används numer som betongballast. För att ta nästa steg i minskad användning av naturgrus behövs en kunskaps- och teknikutveckling på bred bas. Det gäller att bryta tradition och invanda mönster för producenter av ballastmaterial, betongindustri, beställare och andra grupper.

Metod

Data har levererats av SGU, Sveriges geologiska undersökning, och publiceras i en årlig rapport från SGU: Grus, sand och krossberg. Produktion och tillgångar. Rapporten innehåller en samlad statistik över landets produktion av grus, sand och krossberg och bygger på av länsstyrelserna insamlade uppgifter om produktion från täkt- och stenkrossverksamheter. Statistiken från 2011 bygger på inrapporterade uppgifter om produktion från tillståndspliktiga täkter i SMP (Svenska Miljörapporteringsportalen), dock saknas uppgifter om fristående stenkrossverksamhet i den nya statistiken. För år 2010 saknas fullständiga uppgifter om produktionen i täkter. Hur återvunnet material skall definieras är inte helt klart och statistik för det kan inte ännu redovisas.

Data har levererats av SGU, Sveriges geologiska undersökning, och publiceras i en årlig rapport från SGU: Grus, sand och krossberg. Produktion och tillgångar. Rapporten innehåller en samlad statistik över landets produktion av grus, sand och krossberg och bygger på av länsstyrelserna insamlade uppgifter om produktion från täkt- och stenkrossverksamheter. Statistiken från 2011 bygger på inrapporterade uppgifter om produktion från tillståndspliktiga täkter i SMP (Svenska Miljörapporteringsportalen). Dock saknas uppgifter om fristående stenkrossverksamhet i den nya statistiken vilket påverkar beräkningen av andelen naturgrus. I 2011-års statistik kan därför andelen naturgrus uppfattas som högre än föregående år i de län där fristående krossverksamhet (entreprenadberg) utgör en stor del av det totala uttaget av bergmaterial. Detta är särskilt tydligt i Stockholms län. Hur återvunnet material skall definieras är inte helt klart och statistik för det kan inte ännu redovisas.

Fördjupning

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Drivkraft

Ansvarig myndighet för indikatorn Naturgrusanvändning: Sveriges geologiska undersökning