Marint skräp på stränder

Skräp på stränder i Skagerrak (Bohuskusten) 2012-2019

Mängden skräp på oexploaterade stränder längs Bohuskusten är fortfarande stor. Tillförseln sker främst från havet. Datakälla: Håll Sverige Rent.

Ladda ner diagramdata för Skräp på stränder i Skagerrak (Bohuskusten) 2012-2019

Skriv ut diagram för Skräp på stränder i Skagerrak (Bohuskusten) 2012-2019

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/hav-i-balans-samt-levande-kust-och-skargard/marint-skrap-pa-strander/

Skräp på stränder i Kattegatt och Östersjön 2012-2019

Mängden skräp på stadsnära respektive oexploaterade stränder i Kattegatt och Östersjön. Datakälla: Håll Sverige Rent.

Ladda ner diagramdata för Skräp på stränder i Kattegatt och Östersjön 2012-2019

Skriv ut diagram för Skräp på stränder i Kattegatt och Östersjön 2012-2019

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/hav-i-balans-samt-levande-kust-och-skargard/marint-skrap-pa-strander/

Fördelning av material, Skagerrak.

Strandskräpets fördelning efter materialslag på oexploaterade stränder i Skagerrak 2019. Plast dominerar. Datakälla: Håll Sverige Rent.

Ladda ner diagramdata för Fördelning av material, Skagerrak.

Skriv ut diagram för Fördelning av material, Skagerrak.

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/hav-i-balans-samt-levande-kust-och-skargard/marint-skrap-pa-strander/

Fördelning av material, stadsnära stränder Kattegatt/Östersjön

Strandskräpets fördelning efter materialslag på stadsnära stränder i Kattegatt och Östersjön 2019. Plast dominerar. Datakälla: Håll Sverige Rent.

Ladda ner diagramdata för Fördelning av material, stadsnära stränder Kattegatt/Östersjön

Skriv ut diagram för Fördelning av material, stadsnära stränder Kattegatt/Östersjön

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/hav-i-balans-samt-levande-kust-och-skargard/marint-skrap-pa-strander/

Fördelning av material, oexploaterade stränder Kattegatt/Östersjön

Strandskräpets fördelning efter materialslag på oexploaterade stränder i Kattegatt och Östersjön 2019. Plast dominerar. Datakälla: Håll Sverige Rent.

Ladda ner diagramdata för Fördelning av material, oexploaterade stränder Kattegatt/Östersjön

Skriv ut diagram för Fördelning av material, oexploaterade stränder Kattegatt/Östersjön

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/hav-i-balans-samt-levande-kust-och-skargard/marint-skrap-pa-strander/

Marint skräp på stränder 2019

Antal skräp per 100 m strand 2019. Mängden skräp varierar kraftigt mellan olika stränder. Datakälla: Håll Sverige Rent.
Marint skräp på stränder 2019

Den marina nedskräpningen fortsätter att vara ett problem och skräp som plast och mikroplaster påverkar marina arter. Marint skräp skadar också människors upplevelser av naturen. Globalt sett är bristande avfallshantering och nedskräpning på land den största källan till marint skräp. Den främsta orsaken till en ökad nerskräpning beror på ökande plastproduktion och konsumtion.

Förekomsten av skräp på stränder är fortfarande hög
Förekomsten av strandskräp är högst på oexploaterade stränder längs Bohuskusten där största delen av tillförseln kommer från havet. På stränder i Kattegatt och Östersjön finner man mer skräp på de stadsnära stränderna, där skräpet förväntas komma främst från besökare, jämfört med de oexploaterade stränderna.

Förekomsten av skräp är betydligt större på stränder i Skagerrak jämfört med Kattegatt och Östersjön. Här sker en betydande tillförsel genom Jutska strömmen, en havsström som för vatten norrut längs Danmarks västkust mot den svenska västkusten. Det är en stor variation mellan enskilda stränder i alla havsområdena vilket innebär att det är svårt att bedöma trender i förekomsten, se mer under metod.

Vid mätning av strandskräpet ser man även på fördelning av olika material. Den största delen av allt skräp i alla havsområdena utgörs av plast. Detta överensstämmer med hur det ser ut globalt. På stränder i Kattegatt och Östersjön består skräpet till största del av plast men andra material som till exempel papper och kartong, organisk material och metall förekommer.

Metod

Skräpmätningar på stränder är ett sätt att bedöma nedskräpningen av våra hav. Stranden – som är gränsen mellan land och hav förväntas spegla både det skräp som havet för upp på stranden och själva nedskräpningen av besökare på stranden. I indikatorn ingår sex stränder längs Bohuskusten (Skagerrak) och tio stränder i Kattegatt och Östersjön. Stränderna längs Bohuskusten är alla oexploaterade, så kallade referensstränder inom havsmiljökonventionen Ospar. Stränderna i Kattegatt och Östersjön är oexploaterade eller stadsnära, så kallade Helcom-stränder. Indikatorn innefattar mätningar från åren 2012 till 2019. Skräpet samlas in utefter en sträcka på 100 meter tre gånger per år (vår, sommar, höst). Antalet skräpföremål i indikatorn visas som ett medelvärde för de tre mätningarna. Strandmätningarna utförs på samma strandsträcka från år till år. Håll Sverige Rent lagrar data för alla stränder i sin databas.

Skagerrak
I Skagerrak, längs Bohuskusten, mäts skräp på sex stränder, så kallade referensstränder, enligt metoden som tagits fram inom Ospar (den regionala havsmiljökonventionen för Nordostatlanten). I övervakningen mäts antal föremål som återfinns på strandsträckan, och föremålen delas in i för närvarande 120 olika klasser/typer av föremål. Varje skräpobjekt identifieras och förs in i ett protokoll med tillhörande identifikationsnummer. Mätningarna koordineras av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och genomförs av Länsstyrelsens kontrakterade utförare. Stränderna är utvalda för att i så stor utsträckning som möjligt påvisa förekomst av antal och typ av skräp som kommer från havet. Den stora förekomsten skräp på dessa stränder beror på att skräp som flyter på Nordsjön driver med vindar och ytvattenströmmar till Skagerrak.

De sex stränderna är:

  • Ängklåvebukten, Strömstads kommun
  • Edsvik, Tanums kommun
  • Haby, Sotenäs kommun
  • Gröderhamn, Lysekils kommun
  • Barrevik, Orust kommun
  • Grönevik, Kungälvs kommun

Kattegatt och Östersjön
I Kattegatt och Östersjön mäts skräp på tio stränder enligt Marlinmetoden (Håll Sverige Rent) och dess standardiserade protokoll. Metoden baseras på UNEP:s metod. I övervakningen mäts antal föremål (2,5- 50 cm) som återfinns på strandsträckan, och föremålen delas in i för närvarande 80 olika klasser/typer av föremål. Snus och fimpar är inkluderade. Varje skräpobjekt identifieras och förs in i ett protokoll med tillhörande identifikationsnummer. Mätningarna görs av personer som utbildats av Håll Sverige Rent.

Två olika typer av stränder ingår i indikatorn, stadsnära (peri-urbana) och oexploaterade (rurala). På stadsnära stränder kan man förvänta sig att hitta skräp från både land- och havsbaserade källor. På en oexploaterad strand förväntas skräpet främst komma från havet.

De tio stränderna är:

  • Sudde strand, Varbergs kommun (oexploaterad)
  • Järavallen, Kävlinge kommun (oexploaterad)
  • Nybrostrand, Ystads kommun (stadsnära)
  • Mälarhusen, Simrishamns kommun (stadsnära)
  • Kårehamn strand, Borgholms kommun (oexploaterad)
  • Tofta, Region Gotland (stadsnära)
  • Sjauster, Region Gotland (oexploaterad)
  • Nåttarö, Haninge kommun (oexploaterad)
  • Rullsand, Älvkarleby kommun (stadsnära)
  • Storsand, Skellefteå kommun (oexploaterad)

Osäkerhet och variationer i indikatorn
Data är mycket variabelt från år till år på vissa stränder, medan andra stränder har mindre variation mellan provtagningarna. Förekomsten av skräp kan också vara känslig för bland annat extrema väderförhållanden, och för enstaka slumpmässiga händelser (t.ex. att ett fartyg tappar en del av sin last i närheten av stranden). Det finns också en osäkerhet kring hur mycket av skräpet som kommer transporterat från havet och hur mycket som kommer från strandbesökare, även om vissa kontroller kan göras för det genom att analysera strandens läge och användning. Resultaten kan även påverkas av strandstädning.

Medelvärdet för antal skräpföremål per 100 meter strandsträcka för perioden 2012–2017 pekar på en kraftig ökning av antalet skräpföremål på stränderna längs Bohuskusten och på de oexploaterade stränderna i Kattegatt och Östersjön. En närmre granskning av de enskilda Bohusstränderna tyder på att det framför allt är två specifika stränder som har en utveckling som bidrar till den kraftiga ökningen av antal skräp. För övriga Bohusstränder är det stora variationer mellan åren och resultaten visar inte på någon tydlig trend. Gällande en ökning av antal skräpföremål på de oexploaterade stränderna i Kattegatt och Östersjön tyder granskningen av de enskilda stränderna på att det är en specifik strand som har en utveckling som bidrar till ökningen. För övriga stränder är medelvärdena relativt konstanta. Det har inte gjorts några beräkningar för statistisk signifikans gällande trenderna av ökat antal skräp.

Skillnaden i förekomst av skräp mellan stränder i Skagerrak (Bohuskusten) respektive Kattegatt och Östersjön beror till stor del på det stora antalet skräp som kommer med havsströmmar från Nordsjön till Bohuskusten. Men att man också räknar skräp under 2,5 cm på Bohuskustens stränder kan påverka resultatet.

Ospars och MARLIN:s metoder bedöms som kompatibla och möjliggör jämförelser, även om det kräver ett noggrannare analysarbete för att kunna göra sådana jämförelser. Att metoderna i Sverige skiljer sig åt mellan Bohuskusten (Ospar) och Östersjön (MARLIN) kan upplevas som ett problem, men det ska vägas mot behovet av att kunna jämföra data med andra länder i respektive region (Ospar kontra Helcom). Till exempel ingår de svenska referensstränderna i Skagerrak i ett nätverk av andra stränder inom Ospar vilket möjliggör en miljöbedömning på regional nivå för Nordsjön. Metoderna är standardiserade och internationella, men kan framöver behöva justeras för att bättre kunna jämföras internationellt. Inom Helcom finns för nuvarande inte en harmoniserad metod men det pågår ett arbete med att ta fram en Helcom-manual. Flera länder inom Helcom använder MARLIN-metoden, vilket är en anledning till att Sverige hittills har valt att använda denna metod i Östersjön. Det pågår diskussioner, både nationellt och internationellt, om vilken/vilka metoder som ska användas framöver.

Fördjupning

Håll Sverige Rent

Den ideella, obundna stiftelsen Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpning. Bland annat så görs skräpmätningar på stränder, med stöd av Havs- och vattenmyndigheten. Mer fakta och information om strandskräpet och om mätningar av skräp på stränder hittar du på Håll Sverige Rents statistikportal. Mer generell information från Håll Sverige Rent om skräp i våra hav hittar du här.

Havsmiljödirektivet

I Sverige är Havs- och vattenmyndigheten ansvarig för arbetet med havsmiljödirektivet enligt havsmiljöförordningen. I direktivet finns ett antal temaområden (deskriptorer) varav ett är ”Egenskaper och mängder av marint avfall”. I åtgärdsprogrammet för havsmiljön finns fem åtgärder som kopplar till marint skräp. Dessa är:

  • ÅPH 19, Havs- och vattenmyndigheten: att främja en effektiv och hållbar insamling och mottagning av förlorade fiskeredskap samt förebygga förlusten av nya.
  • ÅPH 20, Havs- och vattenmyndigheten: att i samverkan med Naturvårdsverket ta fram en riktad nationell informationskampanj till allmänhet och konsumenter om vanligt förekommande skräpföremål i den marina miljön, dess negativa påverkan på miljön samt kopplingen till konsumenternas beteende.
  • ÅPH 21, Havs- och vattenmyndigheten: att stödja initiativ som främjar, organiserar och genomför strandstädning i särskilt drabbade områden.
  • ÅPH 22, Naturvårdsverket: att bedriva strategiskt arbete genom inkludering av marint skräp i relevanta avfallsplaner och program inklusive de kommunala avfallsplanerna, där avfallshanteringens betydelse för uppkomst av marint skräp belyses. Materialströmmar av plast behöver prioriteras och styrmedel utredas i syfte att minska förekomsten av plastföremål som skräp i den marina miljön.
  • ÅPH 23, Kommunerna: att vid revidering av de kommunala avfallsplanerna identifiera och belysa hur avfallshanteringen kan bidra till att minska uppkomsten av marint skräp samt sätta upp målsättningar för ett sådant arbete.

Under 2016 startade arbetet med att genomföra och följa upp åtgärderna.

För mer läsning:

Eunomia, 2016. Plastics in the marine environment. http://www.eunomia.co.uk/reports-tools/plastics-in-the-marine-environment/

Havs- och vattenmyndigheten, 2014. God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 3: Övervakningsprogram. Rapport 2014:20. https://www.havochvatten.se/download/18.549ab516149e19df88fa7748/1418629887595/rapport-2014-20-god-havsmiljo-del-3.pdf

Havs- och vattenmyndigheten, 2015. God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Rapport 2015:30. https://www.havochvatten.se/rapport-atgardsprogram-havsmiljo

Havs- och vattenmyndigheten, 2017. God havsmiljö 2020. Inledande bedömning. Samrådsversionen. https://www.havochvatten.se/download/18.1a05a1ba15fe9ddd6bc5a050/1515511595235/inledande-bedomningen-2018.pdf

Havs- och vattenmyndigheten, 2017. Swedish efforts to reduce marine litter pollution. https://www.havochvatten.se/download/18.554f729615bf4ab8719c9af8/1494913617788/compilation-marinelitter.pdf

Håll Sverige Rent, 2017. Skräprapporten 2017. En rapport från Håll Sverige Rent om nedskräpningen i Sverige. http://www.hsr.se/sites/default/files/skraprapport.pdf

Naturvårdsverket, 2013. Strategiskt arbete för minskad nedskräpning. Vägledning för kommuner. Rapport 6551. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6551-5.pdf?pid=7406

Nordiska ministerrådet, 2015. Marine litter in Nordic waters. TemaNord 2015:521. http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:824655/FULLTEXT01.pdf

Nordiska ministerrådet, 2015. Marine littering and sources in Nordic waters. TemaNord 2015:524. http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:814721/FULLTEXT02.pdf

Nordiska ministerrådet, 2017. Nordic programme to reduce the environmental impact of plastic. https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1092150/FULLTEXT01.pdf

Nordiska ministerrådet, 2017. Plug the marine litter tap. A pilot study on potential marine litter sources in urban areas. TemaNord 2017:501. https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1080718/FULLTEXT01.pdf

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Påverkan
Dataleverantör:

Kontakt för indikatorn

Maria Samuelsson Utredare maria.samuelsson@havochvatten.se 010-6986920

Ansvarig myndighet för indikatorn Marint skräp på stränder: Havs- och vattenmyndigheten