Anlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker

Anlagd eller hydrologiskt restaurerad våtmark

Areal våtmarker som är anlagda eller hydrologiskt restaurerade med statliga medel 2010-2017.

Anlagda eller restaurerade våtmarker

Total areal våtmarker anlagda eller hydrologiskt restaurerade med statliga medel (främst med EUs jordbruksstöd), fördelat på län mellan åren 2010-2017.

Fler våtmarker behöver anläggas och restaureras

Våtmarker har försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan under lång tid. Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänsters funktion i våtmarker påverkas negativt av markavvattning, vattenreglering, otillräcklig hävd och kvävenedfall m.m. Fler våtmarker behöver återskapas i odlingslandskapet för att öka biologisk mångfald, vattenrening och vattenhållande förmåga. De är också viktiga för rekreation och fiskevård.

Indikatorn visar omfattning av statligt miljöarbete, och ger en indikation av hur restaurering förbättrar ekosystemtjänster och landskap. Under 2017 har ca 155 ha våtmarker anlagts/restaurerats med statlig finansiering, främst i odlingslandskapet. Från 2010 fram till 2017 har cirka 4300 hektar våtmarker anlagts eller hydrologiskt restaurerats med statliga medel, i framförallt odlingslandskapet. Största delen av dessa är anlagda med medel från EUs Landsbygdsprogram. Men även medel från EUs LIFE-fonder ingår, liksom för skötsel i skyddade områden samt till viss del även våtmarksåtgärder i lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), och för Särskilda åtgärdsprojekt (SÅP). Restaurering av torvmarker ingår inte i beräkningen, utan utgör en egen indikator.

De åtgärder som genomförs uppvisar ofta goda resultat lokalt men åtgärdstakten är för låg samt omfattningen för liten för att vända den negativa utvecklingen nationellt. Den nya satsningen på våtmarker fr o m 2018 förväntas snabba på anläggningstakten, då förstärkta och samordnade åtgärder behövs.

Metod

Indikatorn visar anlagda eller restaurerade våtmarker, i huvudsak våtmarker som finansierats genom EUs Landsbygdsprogram. Dataunderlaget har hämtats från Jordbruksverkets databas DAWA (2010-2015) och BLIS (2016-2017). Uppgifter om våtmarker som anlagts med annan finansiering, främst medel för skötsel i skyddade områden och EUs LIFE-medel kommer från länsstyrelserna. Liksom info om medel för åtgärder för hotade arter, för våtmarksåtgärder i lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), och särskilda åtgärdsprojekt (SÅP). Skogsstyrelsen bidrar med underlag för våtmarker anlagda med medel för natur- och kulturmiljövårdsåtgärder (SKOGÅS).

Den areal som finansieras genom landsbygdsprogrammet är färdigställd våtmark, det vill säga projektet är besiktigat och slututbetalt. Det förekommer också att våtmarker anläggs med annan finansiering och sedan sköts med miljöersättning genom landsbygdsprogrammet. Dessa är inte redovisade.

Fördjupning

Under 2017 har ca 79 ha våtmarker anlagts (räknat på anlagda våtmarker som är slututbetalade) med bidrag från EUs Landsbygdsprogram, för sammanlagt ca 10,5 miljoner kronor. För perioden 2010-2017 anlades ca 3600 hektar våtmarker (anlagda inkl slututbetalade våtmarker), för sammanlagt ca 281 miljoner kronor. Underlaget är inhämtat från Jordbruksverket.

Utöver statlig finansiering restaureras våtmarker även med medel från bland annat kommuner, Svensk våtmarksfond och Sportfiskarna.

Våtmarker behöver återskapas i odlingslandskapet med hänsyn till såväl näringsretention, biologisk mångfald som kulturmiljövärden. De behöver även återställas för att skapa livsmiljöer för våtmarksberoende arter. För att olika arter ska kunna överleva och sprida sig krävs att det finns tillräckligt med olika typer av våtmarker. Det kan åstadkommas genom strategisk styrning av våtmarkernas placering, i första hand till intensivt odlade, våtmarksfattiga bygder.

Våtmarkernas placering är också viktig för att bevara landskapets kulturmiljövärden. Landskapet har genomgått stora förändringar under historiens gång och även återskapande av våtmarker medför en påverkan på den befintliga kulturmiljön. Det är då viktigt att sådana förändringar görs varsamt och med en långsiktigt hållbar skötsel i åtanke. Utformning, placering och skötsel bör harmoniera med landskapsbilden och våtmarker får inte anläggas där de kan skada fornlämningar eller kulturhistoriska element.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Status (tillstånd)
Dataleverantör:
Länsstyrelserna

Ansvarig myndighet för indikatorn Anlagda eller restaurerade våtmarker: Naturvårdsverket