Hydrologisk restaurering av torvmarker

Hydrologisk restaurering av torvmarker

Areal torvmarker som är hydrologiskt restaurerade med statliga medel 2010-2017.

Ladda ner diagram

Skriv ut diagram diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/partiklar-i-pm-25

Hydrologisk restaurering av torvmarker

Total areal torvmarker hydrologiskt restaurerade med statliga medel (främst med EUs LIFE-projekt), fördelat på län mellan åren 2010-2017.

Ladda ner karta

Skriv ut diagram diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/partiklar-i-pm-25

Fler torvmarker behöver restaureras

Torvmarker har försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan under lång tid. Natur- och kulturvärden samt övriga ekosystemtjänsters funktion i torvmarker har påverkats negativt av markavvattning, vattenreglering och kvävenedfall m.m. Fler torvmarker behöver återskapas för att öka biologisk mångfald, kollagring, vattenrening och vattenhållande förmåga.

Indikatorn visar omfattning av statligt miljöarbete, och ger en indikation av hur ekosystemtjänsten kollagring ökar som en följd av restaurering. Antal hektar som påverkas positivt (från våtmarks- och klimatsynpunkt) av genomförd hydrologisk restaurering genomförd/finansierad/delfinansierad av staten. Idag läcker dränerade torvjordar på åkermark och skogsmark stora mängder kol till atmosfären. Under 2017 har ca 44 ha torvmarker restaurerats med statlig finansiering, främst med medel för skötsel i skyddade områden.

Från 2010 fram till 2017 har ca 3000 hektar torvmarker restaurerats hydrologiskt. Största delen av dessa är restaurerade med medel från EUs LIFE-projekt LIFE to addmire som pågick 2010-2015 och där Dalarna, Jämtland, Jönköping, Kronoberg,  Skåne, Västernorrland och Östergötland deltog. Men även medel för skötsel i skyddade områden ingår.

De åtgärder som genomförs uppvisar ofta goda resultat lokalt, förhållandevis stor areal har restaurerats med LIFE-medel, men åtgärdstakten är för låg samt att omfattningen är för liten för att vända den negativa utvecklingen nationellt.

Metod

Indikatorn visar antal hektar som påverkas positivt (från våtmarks- och klimatsynpunkt) av genomförd hydrologisk restaurering genomförd/finansierad/delfinansierad av staten. Störst areal restaureringar är finansierade genom EUs LIFE-projekt LIFE to addmire, samt genom medel för skötsel i skyddade områden.

Restaureringar har gjorts ur hydrologisk synvinkel så att vattennivån höjts, oftast genom igenläggning av tidigare diken. Det viktiga är att vattennivån höjs så pass mycket att den ligger i eller strax under aktuell markyta delar av året ner till maximalt 30 cm djup (dvs att den fluktuerar i ett spann som gör att myrvegetation gynnas). Den påverkan på hydrologin som ett eventuellt borttagande av trädskikt innebär, ingår inte i siffrorna, med undantag för stora områden där trädskikt tagits bort som resulterat i att vattennivån höjts.

Indikatorn visar antal hektar som påverkas positivt (från våtmarks- och klimatsynpunkt) av genomförd hydrologisk restaurering genomförd/finansierad/delfinansierad av staten. Störst areal restaureringar är finansierade genom EUs LIFE-projekt LIFE to addmire, samt genom medel för skötsel i skyddade områden.

Restaureringar har gjorts ur hydrologisk synvinkel så att vattennivån höjts, oftast genom igenläggning av tidigare diken. Det viktiga är att vattennivån höjs så pass mycket att den ligger i eller strax under aktuell markyta delar av året ner till maximalt 30 cm djup (dvs att den fluktuerar i ett spann som gör att myrvegetation gynnas). Den påverkan på hydrologin som ett eventuellt borttagande av trädskikt innebär, ingår inte i siffrorna, med undantag för stora områden där trädskikt tagits bort som resulterat i att vattennivån höjts.

Fördjupning

Bläddran – Naturvårdsverkets nyhetssida om våtmarker presenterar nyheter om miljö- och naturvårdsarbete med fokus på våtmarker.

Hydrologisk restaurering av torvmarker har betydelse för klimatet. Det nordiskt-baltiska samarbetet NorBalWet under våtmarkskonventionen har producerat en film om torvmarker och klimat. Filmen visar på betydelsen av att restaurera torvmarker vars hydrologi påverkats av dikning: Klicka här för att titta på filmen.

Inom LIFE-projektet LIFE at addmire har en video om myrar tagits fram: Myrar - Klimatreglering och biodiversitet

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Status (tillstånd)
Dataleverantör:
Länsstyrelserna

Ansvarig myndighet för indikatorn Hydrologisk restaurering av torvmarker: Naturvårdsverket