Hudcancerfall - malignt melanom och Hudcancerfall - tumör i huden, ej malignt melanom i Skåne län

Antal nya cancerfall av 100 000 invånare

Antal diagnosticerade fall av hudtumörer per 100 000 invånare i länet (ålderskorrigerat till befolkningen år 2000). Inkluderar ej basalcellscancer. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser.

Ladda ner diagramdata för Antal nya cancerfall av 100 000 invånare

Skriv ut diagram för Antal nya cancerfall av 100 000 invånare

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/saker-stralmiljo/hudcancerfall/skane-lan/

Hudcancer är den cancerform som ökar snabbast i Sverige. Solens UV-strålning är den främsta orsaken till hudcancer. Upprepade brännskador av solen, särskilt under barn- och ungdomsåren, ökar risken för malignt melanom. Det finns en fördröjning mellan exponering för UV-strålning och insjuknande i hudcancer vilket innebär att dagens insjuknande i hudcancer kan återspegla en exponering för UV-strålning som har inträffat tiotals år tidigare.

Antalet nya fall av hudcancer fortsatt högt

Den allvarligaste formen av hudcancer kallas malignt melanom och är en elakartad tumörsjukdom som lätt bildar metastaser vilket medför att sjukdomen sprider sig i kroppen. Med "hudcancer, ej malignt melanom" avses framförallt skivepitelcancer. Skivepitelcancer är en mindre farlig hudcancerform.

 

I Skåne var antalet nya fall under 2021 (ålderskorrigerat till befolkningen år 2000) för malignt melanom 53 för kvinnor och 71 för män. Trenden är ökande.

För skivepitelcancer var antalet nya fall 105 för kvinnor och 165 för män. Antalet fall varierar mellan åren och är generellt sett vanligare hos män. Utomhusarbete medför ökad risk för skivepitelcancer och drabbar oftast de delar av huden som är mest utsatta för solen, ansiktet, ytterörat, handryggen eller en kal hjässa. 

Enligt preciseringen om ultraviolett strålning för Säker strålmiljö ska antalet årliga fall av hudcancer orsakade av UV-strålning vara lägre än år 2000. Ökningen av hudcancerfall har varit markant sedan 1980-talet och om trenden håller i sig kommer målet inte att kunna uppnås.

Metod

Statistik för hudcancer är hämtat från Socialstyrelsens statistikdatabaser - Statistik om cancer.

Cancerregistret regleras av lagen (1998:543) om hälsodataregister med tillhörande förordningar. Av lagen framgår att uppgifter i registren får användas för:

  1. framställning av statistik
  2. uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård, och
  3. forskning och epidemiologiska undersökningar.

Sjukdomsförekomsten redovisas i ett mått som kallas incidens, eller insjuknande, och anger hur många nya fall av en sjukdom som inträffar hos en befolkning. Detta anges som antalet fall per 100 000 personer och år. Eftersom en och samma person kan ha flera tumörer och varje tumör räknas som ett fall kan antalet diagnostiserade fall vara större än antalet personer som har insjuknat.

Ju äldre en person blir, desto större är risken för att hen drabbas av cancer. När befolkningens medellivslängd ökar ger det därför utslag i statistiken. För att kunna göra en rättvisande jämförelse av cancerförekomst över tid måste hänsyn tas till strukturella förändringar i befolkningen. Av denna anledning brukar insjuknande- och dödlighetssiffror redovisas på ett sådant sätt att man tar hänsyn till åldersförändringarna i befolkningen. Det går till så att man ”viktar” dem mot befolkningens åldersfördelning vid en viss tidpunkt så att siffrorna blir jämförbara över tid. För denna indikator används åldersfördelningen i Sveriges befolkning år 2000 vid åldersstandardiseringen.

Fördjupning

Kraftig solexponering med brännskador, främst under barnåren, anses ge ökad risk för malignt melanom senare i livet men risken ökar även med ackumulerad UV-dos. Man har även påvisat ett samband mellan solarieanvändning och malignt melanom. Risken för melanom liksom för annan hudcancer beror på hur känslig huden är för UV-strålning. Till exempel är personer med ljus hy känsligare och personer med många eller stora bruna prickar (nevi) löper större risk att drabbas av melanom än de med få, små prickar. Levnadsvanor och attityder till solbränna spelar en avgörande roll för risken att få hudcancer, eftersom det är individens beteende som i första hand bestämmer UV-exponeringen. Jämfört med andra europeiska länder är antal fall av hudcancer högt i Sverige.

Med "tumör i huden, ej malignt melanom" avses framförallt skivepitelcancer. Till skillnad från malignt melanom som är ungefär lika vanligt hos både män och kvinnor är skivepitelcancer vanligare hos män. Skivepitelcancer uppkommer oftast i ansiktet eller på översidan av händerna. Sjukdomen sprider sig inte lika ofta som melanom och dödligheten är mycket lägre. Skivepitelcancer har ett utpräglat samband med sammanlagd exponering för UV-strålning. Risken att få skivepitelcancer ökar med stigande ålder. Solarieanvändning ger en förhöjd risk för skivepitelcancer.

Antalet nya hudcancerfall skiljer sig mycket åt mellan olika län. Det förekommer i regel färre fall i norra Sverige än i södra, vilket troligen beror på att UV-strålningens intensitet minskar ju längre norrut man kommer. Strålsäkerhetsmyndigheten och SMHI mäter kontinuerligt UV-strålningen i Sverige och SMHI tillhandahåller prognoser för UV-strålning i hela landet. På vissa håll i Sverige ökar UV-strålningen, främst beroende på minskad molnighet. I Norrköping har man mätt UV-strålningen sedan början av 1980-talet och instrålningen har ökat med cirka 10 procent. Det är dock osäkert om instrålningen har ökat på liknande sätt över hela landet.

Malignt melanom och andra tumörer i huden, utom basalcellscancer, har rapporterats till Socialstyrelsens cancerregister sedan 1958. Utvecklingen av hudcancer för varje län går att följa från år 1970 i Socialstyrelsen statistikdatabaser.

Antal fall har ökat markant de senaste decennierna men prognosen för cancerpatienter i Sverige har utvecklats i positiv riktning sedan början på 1970-talet. Den relativa 5-årsöverlevnaden för malignt melanom är 95 procent för kvinnor och 90,5 procent för män. Skivepitelcancer har i regel mycket god prognos. Den relativa 5-årsöverlevnaden är 95 procent för kvinnor och 92 procent för män. Många faktorer påverkar utvecklingen av överlevnad. Förbättrad behandling förlänger överlevnaden för patienterna men statistiken påverkas även av nya metoder beträffande diagnostik och screeningverksamhet. Förklaringen till den förbättrade prognosen är till största del att allt fler fall upptäcks tidigt då tumören är tunn och patienten kan botas med operation.

På Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats finns information och råd om sol och UV-strålning.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Inverkan (konsekvenser)
Dataleverantör:

Siiri Latvala Strålsäkerhetsmyndigheten siiri.latvala@ssm.se

Ansvarig myndighet för indikatorn Hudcancerfall: Strålsäkerhetsmyndigheten