Nationella utsläpp av CFC

Nationella utsläpp av CFC

Utsläpp av det ozonnedbrytande ämnet CFC från olika produktgrupper under åren 1990 till 2016

Ladda ner diagram

Skriv ut diagram diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/partiklar-i-pm-25

De nationella utsläppen av CFC har minskat med drygt 90 procent jämfört med 1990. Fortsatt internationellt arbete samt nationellt omhändertagande av isolering som innehåller CFC i rivningsavfall är viktigt.

Problem/syfte
På 1970-talet upptäckte man att kemikalier som innehöll klor, främst klorfluorkarboner (CFC), bröt ner ozon. Man insåg snabbt att om utsläppen inte minskade snabbt skulle ozonskiktet som skyddar mot farlig UV-strålning tunnas ut.

Nuläge
Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen är svåra att beräkna men bedöms år 2017 ha uppgått till ca 132 ton (CFC). År 2020 bedöms utsläppen vara cirka 124 ton (CFC). Utsläppen sker i dag främst som läckage från varor och produkter där ämnena används i isoleringsmaterial eller som köldmedier. I en rapport, som tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket, görs bedömningen att så mycket som 90 procent av CFC från isoleringsmaterial i Sverige, inte tas om hand vid rivning och ombyggnationer.

Trend
Stora utsläpp av CFC skedde under 1980-talet innan regleringen av användningen trädde i kraft. Utsläppen bestod till stor del av direkta utsläpp från hantering och industriell verksamhet. Även köldmediehanteringen gav upphov till stora utsläpp. Utsläppen minskade mycket kraftigt mellan 1988 och 1990, beroende på införda regleringar som medförde en snabb minskning av användningen av CFC. Den största källan till utsläpp av CFC är i framtiden isolerplast av olika slag. Storleken och effekten på ozonskiktet av de nationella utsläppen av andra ozonnedbrytande ämnen är marginella i jämförelse med utsläppen av CFC. År 1990 var de totala utsläppen av CFC ca 1 400 ton vilket innebär att utsläppen fram till 2017 bedöms ha minskat med drygt 90 procent.

Värdering
Det är främst internationellt som Sverige idag behöver verka för att minska de totala utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Detta görs genom att, inom ramen för Montrealprotokollet och EU, påverka andra länder att övergå till miljövänligare alternativ i de verksamheter som fortfarande använder ozonnedbrytande ämnen. Genom att kunna visa på ett verkningsfullt, praktisk och kostnadseffektivt nationellt åtgärdsarbete ökar vår trovärdighet samt möjligheterna att få gehör i internationella sammanhang.

Metod

Metoden som använts för att studera emissioner och kvarvarande mängder CFC baseras huvudsakligen på den metodik som togs fram i rapporten. Uppföljning av emissioner och kvarvarande mängder CFC (IVL 2003). 1990 års ackumulerade mängder CFC i det svenska samhället har använts som utgångspunkt för beräkningarna. För vissa produktgrupper har 1990 års data kunnat kompletteras med ytterligare data, såsom för kylmöblerna där det finns uppgifter om antal kylmöbler som årligen skickats till avfallshantering. Dock var tillgången på statistik bristfällig för många produktgrupper, särskilt för CFC-innehållande isolermaterial.

Utifrån de data som varit tillgängliga för de olika produktgrupperna har årliga mängder som emitteras respektive destrueras beräknats. Kvarvarande mängder har därefter beräknats som den ackumulerade mängden CFC minus de mängder CFC som årligen emitteras och destrueras.

Fördjupning

CFC och HCFC förekommer främst i isoleringsmaterial inom ett antal olika produktområden. Uppgifterna som går att få fram om de upplagrade mängderna har relativt stora osäkerheter.

De mängder CFC som 2012 fanns upplagrat i produkter med PUR-isolering har bedömts till cirka 2 600 ton. År 2020 bedöms de mängderna, utan ytterligare åtgärder, ligga på ca 1 350 ton. De mängder CFC som 2012 fanns upplagrat i produkter med XPS-isolering har bedömts till cirka 1 200 ton. År 2020 bedöms de mängderna, utan ytterligare åtgärder, ligga på cirka 650 ton. Det mesta av PUR- och XPS-isoleringarna bedöms fortsättningsvis vara bundna i byggnader, mark och rör.

När det gäller HCFC bedöms de framtida kvarvarande mängderna i Sverige vara små, och de två vanligaste HCFC-föreningarna har en betydligt lägre påverkan på ozonskiktet än CFC-föreningarna (då deras ozonförstörande potential endast är en bråkdel av de för CFC-föreningar). HCFC-föreningarnas påverkan på ozonskiktet bedömdes därför inte vara betydande och har därför inte tagits med i detta sammanhang.

Man kan säga att det finns tre huvudindelningar av produkter med isolering i ett arbete med omhändertagande och återvinning:

  1. markisolering och rör,
  2. varmvattenberedare, containrar, fritidsbåtar, fabriksportar och kylmöbler i handeln, och 
  3. isolering i byggnader, paneler i kylrum och kylfordon, husvagnar och arbetsvagnar.

CFC och HCFC har använts i kyl- och värmepumpar och andra klimatanläggningar under en lång tid men kom också tidigt i fokus när avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen påbörjades på 80-talet. 2012 hade det gått fjorton år sedan påfyllningsförbudet av CFC i befintliga kyl- och värmepumpar inklusive klimatanläggningar infördes och nio år sedan påfyllningsförbudet av HCFC infördes. Det system med ackrediterade serviceföretag med certifierad personal som funnits sedan början av 90-talet får anses som mycket utvecklat och säkerställer att anläggningar inte blir påfyllda och avvecklade anläggningar omhändertagna, i enlighet med lagstiftningen.

De framtida svenska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen kommer till största delen ha sitt ursprung i material med upplagrat CFC, framför allt plaster för isolering.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Påverkan
Dataleverantör:

Kontakt för indikatorn

Lars Klintwall Handläggare lars.klintwall@naturvardsverket.se 010-698 12 82

Ansvarig myndighet för indikatorn Nationella utsläpp av CFC: Naturvårdsverket