Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter

Växthusgasutsläpp från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Det finns flera styrmedel som begränsar utsläppen, inte minst genom energieffektivare nya fordon och ökad användning av biodrivmedel. Men styrmedlen behöver förstärkas och kompletteras för att 2030-målet ska kunna nås.

Ämne: Begränsad klimatpåverkan   Ska uppnås senast 2030 
Sidan senast uppdaterad: 2 maj 2019

Detta innebär målet

Växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS) ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010.

Viktiga åtgärdsområden

Utsläppen från inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges totala växthusgasutsläpp. År 2017 uppgick transportsektorns utsläpp till drygt 16 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är 19 procent lägre än 2010. Huvuddelen av utsläppen uppkommer i vägtrafiken, främst från personbilar och tunga fordon.

Tre ansatser är centrala i arbetet för att minska utsläppen från transportsektorn:

  • Transporteffektivare samhällen där trafikarbete med energiintensiva trafikslag som personbil, lastbil och flyg minskar genom en smart samhällsplanering och mer av till exempel resfria möten. Styrmedel behövs för att resor och transporter med bilar och lastbilar ska flyttas över till mer energieffektiva trafikslag, särskilt i och mellan städer och tätorter.
  • Energieffektivisering av fordon gör att det trafikarbete som kvarstår använder mindre mängd energi.
  • Omställning från fossila drivmedel till förnybara drivmedel och elektrifiering är slutligen den tredje centrala beståndsdelen i transportsektorns omställning.

De olika åtgärdsområdena har olika mervärden och fördelar. Exempelvis innebär potentialerna för ett mer transporteffektivt samhälle där trafikarbetet med bil och lastbil minskar även att mängden buller och utsläpp av hälsopåverkande luftföroreningar minskar, att luftkvalitet och stadsmiljö förbättras, förbättrad hälsa och att behov av markutrymme för transportinfrastruktur minskar.

Utsläppen från inrikes transporter har under de senaste åren varit minskande i en takt som varit allt för långsam för att etappmålet ska kunna nås i tid, och ökade något 2018. Energieffektivare fordon och en ökad användning av biodrivmedel har bidragit till minskade utsläpp från inrikes transporter, samtidigt har trafikarbetet ökat. Fordonsparken blir allt mer energieffektiv tack vare att nya bränslesnåla fordon ersätter äldre fordon med högre bränsleförbrukning. Fordon som drivs med enbart el eller med el i kombination med andra drivmedel (elhybrider) utgör ännu en liten andel av Sveriges fordon – men andelen är i snabb tillväxt. Exempel på styrmedel som har bidragit till utsläppsminskningar från transportsektorn är EU:s utsläppsregleringar för nya fordon, och energi- och koldioxidskatterna på bränsle. En skyldighet för drivmedelsleverantörer att successivt minska klimatpåverkan från bensin och diesel genom inblandning av biodrivmedel förväntas bidra till betydande utsläppsminskningar i framtiden. Styrmedlet trädde ikraft 2018 och kallas för reduktionsplikt. Ett annat styrmedel är den energi- och koldioxidskattebefrielse som finns för biodrivmedel.

Särskilt stort resultat på utsläppen har detta haft under de senaste åren, när biodieselanvändningen ökat kraftigt.

För ett transporteffektivare samhälle finns ännu inte lika tydliga styrmedel, och tvärtom motverkas sådan utveckling av exempelvis subventioner av bil- och flyganvändning. Viktiga insatser från samhället sida för att minska trafikarbetet är exempelvis att avskaffa eller fasa ut subventioner av bilinnehav och ensampendlande i bil (reseavdrag, bilförmån, finansiering av väginfrastruktur som ökar bilberoende, subvention av parkering på kommunal mark) och att planera för en hållbar bebyggelseutveckling i och kring städer. I det sistnämnda ingår att stadsutveckling baseras på bebyggelse kring kollektivtrafikstråk, täthet och närhet för ökad gång och cykling, och att lokaliseringar av bebyggelse och strukturer i externa lägen som orsakar utglesning av bebyggelse och ökat bilberoende undviks.

Inom hållbar stadsutveckling finns etappmålet Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik som beskriver åtgärder för att främja gång, cykling och kollektivtrafik. 

Etappmålet Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik 

Exempel på pågående och genomförda insatser

Inom investeringsstödet Klimatklivet har ett flertal åtgärder som beviljats stöd bidragit till minskad klimatpåverkan från transporter. Stöd har beviljats till cirka 14 000 laddpunkter för elfordon för att bidra till minskad användning av fossilbränslen i fordon. Andra exempel är stöd till gång- och cykelbanor, samt informationsinsatser för bland annat hållbar arbetspendling.

Flera kommuner arbetar med samordnad varudistribution för att genom samlastning inom de kommunala verksamheterna minska antalet leveranser och därmed utsläppen från godstransporter.

Genom krav vid offentlig upphandling av fordon och transporttjänster har utsläpp minskat från den offentliga sektorn.

Här är exempel på åtgärder som individer kan bidra med för att sänka samhällets klimatpåverkan från transporter:

  • Välja gång, cykel eller elcykel framför bilkörning när så är möjligt
  • Byta bilresor till kollektivtrafik
  • Välja resmål som kan nås utan bil
  • Samåka mer till jobb/skola eller fritid
  • Välja bort egen bil och istället dela bil genom till exempel mobilitetstjänster (exempelvis bildelning i form av bilpool eller hyrbil när bil behövs)
  • Köra bil mer energisnålt (ecodriving)
  • Använda fossilfritt bränsle
  • Välja elbil nästa gång du köper eller behöver använda bil

Nås etappmålet?

Nej

Etappmålet ser inte ut att nås med idag beslutade styrmedel, men är inom räckhåll.

Målet att sänka utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030 ser inte ut att nås med befintliga styrmedel. Enligt scenarierna beräknas utsläppen, med befintliga styrmedel, minska med 33–38 procent till 2030 jämfört med 2010, vilket innebär ett utsläppsgap på sex till åtta miljoner ton 2030.

Att nya fordon ersätter äldre med högre bränsleförbrukning är en faktor som bidrar till minskade utsläpp, medan den växande trafikmängden är en motverkande faktor. För att minska utsläppen från vägtrafiken ytterligare så att etappmålet nås behöver styrmedel och incitament utvecklas inte minst för att främja ett mer transporteffektivt samhälle där trafikarbete med bil och lastbil minskar.

Trafikarbetet med bil och lastbil kan minska genom överflyttning av transportarbete till mer energieffektiva trafikslag (persontransporter från bil till kollektivtrafik, gång, cykel, godstransporter från lastbil till sjöfart och järnväg), genom att öka fyllnads- och beläggningsgrad i de transporter som görs, och genom minskad efterfrågan på trafikarbete genom till exempel digitala kommunikationer, genom tätare funktionsblandad stadsbebyggelse som ger närhet till målpunkter utan behov av bil, och genom ändrade konsumtionsvanor.

Fordonen behöver vidare bli mer energieffektiva i snabbare takt än hittills, andelen förnybara drivmedel behöver öka så att fossila drivmedel kan fasas ut, också i de fordon vi redan har, och elektrifieringen behöver ske snabbt. Om ännu inte beslutade skärpningar av reduktionsplikten för drivmedel genomförs (vilka förutsätter att en stor ökning av biodrivmedelanvändningen är möjlig), och EU:s CO2-krav på nya fordon genomförs, så bedöms detta kunna ge ytterligare fem till sex miljoner tons utsläppsminskningar till 2030. I så fall är utsläppsminskningarna närmare målet men mer styrning behövs för att nå hela vägen fram.

Relaterade miljömål

Mer information

Pelle Boberg Handläggare, Klimatmålsenheten pelle.boberg@naturvardsverket.se 010-698 13 20

Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket