Total miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn

Total användning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter exkl. cement (inhemsk + import)

Bygg- och fastighetssektorns totala användning av kemiska produkter, exkl. cement

Ladda ner diagramdata för Total användning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter exkl. cement (inhemsk + import)

Skriv ut diagram för Total användning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter exkl. cement (inhemsk + import)

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/bygg--och-fastighetssektorns-miljopaverkan/

Total mängd uppkommet avfall

Bygg- och fastighetssektorns uppkomna mängder av avfall.

Ladda ner diagramdata för Total mängd uppkommet avfall

Skriv ut diagram för Total mängd uppkommet avfall

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/bygg--och-fastighetssektorns-miljopaverkan/

Total energianvändning fördelat på energislag (inhemska + import)

Bygg- och fastighetssektorns totala användning av energi för inhemsk produktion och import av varor uppdelat på förnybar energi, fossil energi och kärnkraft.

Ladda ner diagramdata för Total energianvändning fördelat på energislag (inhemska + import)

Skriv ut diagram för Total energianvändning fördelat på energislag (inhemska + import)

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/bygg--och-fastighetssektorns-miljopaverkan/

Totala utsläpp av växthusgaser (inhemska + import)

Bygg- och fastighetssektorns totala utsläpp av växthusgaser från inhemsk produktion och import av varor.

Ladda ner diagramdata för Totala utsläpp av växthusgaser (inhemska + import)

Skriv ut diagram för Totala utsläpp av växthusgaser (inhemska + import)

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/bygg--och-fastighetssektorns-miljopaverkan/

Totala utsläpp av kväveoxider (inhemsk + import)

Bygg- och fastighetssektorns totala utsläpp av kväveoxider från inhemsk produktion och import av varor.

Ladda ner diagramdata för Totala utsläpp av kväveoxider (inhemsk + import)

Skriv ut diagram för Totala utsläpp av kväveoxider (inhemsk + import)

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/bygg--och-fastighetssektorns-miljopaverkan/

Totala utsläpp av partiklar till luft (inhemska + import)

Bygg- och fastighetssektorns totala utsläpp av partiklar till luften från inhemsk produktion och import av varor.

Ladda ner diagramdata för Totala utsläpp av partiklar till luft (inhemska + import)

Skriv ut diagram för Totala utsläpp av partiklar till luft (inhemska + import)

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/bygg--och-fastighetssektorns-miljopaverkan/

Andel utsläpp/användning i Sverige, 2017

Pajdiagrammen visar bygg- och fastighetssektorns andel av Sveriges utsläpp eller användning för respektive miljöindikator, 2017
Andel utsläpp/användning i Sverige, 2017

Boverkets miljöindikatorer visar hur stor bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan är. Indikatorerna visar mängden utsläpp till luft, energianvändning, användning av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter samt uppkommet avfall.

Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan har ökat sedan 2016. Sektorn står för en betydande del av samhällets miljöpåverkan. Det finns behov av en ökad medvetenhet om vilken betydelse olika val i bygg- och användningsskedet har för miljön. Sammantaget står sektorn för cirka 10 till 30 procent av miljöpåverkan i Sverige inom de områden som följs upp med Boverkets miljöindikatorer. Dessutom bidrar sektorn till utsläpp i andra länder genom import av byggprodukter.

Sammanfattningsvis visar den senaste beräkningen av bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan en trend med ökade utsläpp och användning jämfört med året innan. Den ökande trenden gäller för flertalet av de utvalda indikatorerna: växthusgaser, kväveoxider, partiklar och användning av hälsofarliga kemikalier. Sedan 2008 visar utvecklingen av indikatorerna på en liten minskning av utsläpp av växthusgaser, kväveoxider och partiklar medan energianvändning och kemikalieanvändning ökat.

Underlaget för hela tidsserien för 2008-2017 har reviderats under 2019, vilket har påverkat resultatet av miljöindikatorerna jämfört med tidigare redovisning.

Metod

 

Denna metod har använts för att ta fram data för indikatorn

Boverkets miljöindikatorer bygger på underlag som Statistiska centralbyrån (SCB) tar fram på uppdrag av Boverket. SCB:s underlag baseras på data från national- och miljöräkenskaperna med uppgifter från bland annat Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen.

För att fånga bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv har en variant av en traditionell så kallad input–output-analys (IOA) använts för att på så vis fånga såväl direkta som indirekta effekter som kan kopplas till sektorns verksamhet. Följande delar ingår:

  • direkt miljöpåverkan från själva byggverksamheten
  • indirekt miljöpåverkan från tidigare steg i processen, det vill säga vid till-verkningen av de byggprodukter som används
  • miljöpåverkan som uppstår under driftsskedet, till exempel när befintliga byggnader renoveras
  • miljöpåverkan som uppstår vid uppvärmning av byggnaderna

De två första punkter är i enlighet med en traditionell IOA. De andra två är tillägg som görs för att fånga miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Detta skiljer metoden från en traditionell input–output-analys. Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan blir därmed större än om vi hade använt en traditionell IOA.

Boverket har även använt en fördelningsnyckel för att identifiera och sortera ut vilka aktiviteter som ingår i bygg- och fastighetssektorn, eftersom branschindelningen enligt nationalräkenskaperna är för grov för att kunna användas rakt av utifrån Boverkets behov.

Bygg- och fastighetssektorn representeras av branscherna Byggverksamhet (SNI 41–43) och Fastighetsverksamhet (SNI 68) enligt miljö- och nationalräkenskaperna, där SNI är standard för svensk näringsgrensindelning. Boverket har beställt en uppdelning av SNI 41–43 för att bättre kunna redovisa miljöpåverkan från byggnader. På Boverkets webbplats redovisas miljöindikatorerna uppdelat enligt följande:

  • byggverksamhet (exklusive anläggning av vägar och järnvägar)
  • fastighetsförvaltning (uppvärmning)
  • fastighetsförvaltning (övrigt)
  • anläggning av vägar och järnvägar (endast öppen data)

I national- och miljöräkenskaperna exkluderas den största delen av uppvärmning i branschen Fastighetsförvaltning (SNI 68). För att fånga ett livscykelperspektiv gör SCB därför för Boverkets räkning en omfördelning av den energi som används för uppvärmning av bostäder och lokaler.

De varor och tjänster som används i byggprocessen är produkter som tillverkas inom landet och i andra länder. Miljöpåverkan från importen sker inte i Sverige, utan i de länder där produkterna tillverkas. Men eftersom produkterna används i Sverige och miljöindikatorerna ska belysa sektorns miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv, skattas utsläppen även från tillverkningen av de importerade produkterna. Olika länder har olika produktionssätt. För de flesta indikatorer skattas utsläppen från importerade produkter som om de hade producerats i Sverige. Detta innebär förmodligen en underskattning av utsläppen. När det gäller utsläpp av växthusgaser har SCB förbättrat metoden och skattar istället utsläppen genom antaganden om andra länders produktionssätt.

Revidering av indikatorerna

SCB har genomfört en revidering av hela tidsserien för 2008-2017 inför den senaste uppdateringen av miljöindikatorerna. Revideringen av underlaget har påverkat resultatet av miljöindikatorerna jämfört med tidigare redovisning.

Faktorer som har påverkat nivåerna och trenderna av indikatorerna:

  • Nationalräkenskapernas allmänna översyn har resulterat i ny ekonomisk struktur kring tillförsel och användning för åren 2015-2017.
  • Miljöräkenskapernas årliga statistik över utsläpp till luft har reviderats för tidsserien 2008-2017. Revideringarna har främst rört branschfördelningar samt nya indata från SMED som beräknar de nationella utsläppen åt Naturvårdsverket.
  • Kemikalieinspektionen har reviderat produktregistret för att minimera dubbelräkningar i databasen.

SCB använder databasen Exiobase för att skatta utsläpp kopplade till importerade produkter. För importen relaterat till växthusgaser har en ny version av Exiobase använts. I den nya Exiobase har flertalet uppdateringar gjorts, bland annat kring allokering av energiflöden, nya faktorer för uppräkning, och nya indata.

Översynen av statistiken har även inneburit uppdaterade serier för den inhemska produktionen, framför allt vad gäller utsläpp av växthusgaser och total energianvändning. Även om samtliga år har ändrats, har det i vissa fall påverkat utvecklingen mellan åren.

 

Fördjupning

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Påverkan
Dataleverantör:

Agata Bar Nilsson Boverket agata.barnilsson@boverket.se

Ansvarig myndighet för indikatorn Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan: Boverket