- Start
- Miljömålen
- God bebyggd miljö
- Du är här: Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan
Total miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn
Total användning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter exkl. cement (inhemsk + import)
Ladda ner diagramdata för Total användning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter exkl. cement (inhemsk + import)
Skriv ut diagram för Total användning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter exkl. cement (inhemsk + import)
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
Total energianvändning fördelat på energislag (inhemska + import)
Ladda ner diagramdata för Total energianvändning fördelat på energislag (inhemska + import)
Skriv ut diagram för Total energianvändning fördelat på energislag (inhemska + import)
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
Total mängd uppkommet avfall
Ladda ner diagramdata för Total mängd uppkommet avfall
Skriv ut diagram för Total mängd uppkommet avfall
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
Totala utsläpp av växthusgaser (inhemska + import)
Ladda ner diagramdata för Totala utsläpp av växthusgaser (inhemska + import)
Skriv ut diagram för Totala utsläpp av växthusgaser (inhemska + import)
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
Totala utsläpp av kväveoxider (inhemsk + import)
Ladda ner diagramdata för Totala utsläpp av kväveoxider (inhemsk + import)
Skriv ut diagram för Totala utsläpp av kväveoxider (inhemsk + import)
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
Totala utsläpp av partiklar till luft (inhemska + import)
Ladda ner diagramdata för Totala utsläpp av partiklar till luft (inhemska + import)
Skriv ut diagram för Totala utsläpp av partiklar till luft (inhemska + import)
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
Andel utsläpp/användning Sverige 2021
Boverkets miljöindikatorer visar hur stor bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan är. Indikatorerna visar mängden utsläpp till luft, energianvändning, användning av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter samt uppkommet avfall.
Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets miljöpåverkan. Det finns behov av en ökad medvetenhet om vilken betydelse olika val i bygg- och användningsskedet har för miljön. Sammantaget står sektorn för cirka 6 till 40 procent av miljöpåverkan i Sverige inom de områden som följs upp med Boverkets miljöindikatorer. Dessutom bidrar sektorn till utsläpp i andra länder genom import av byggprodukter.
Sammanfattningsvis visar den senaste beräkningen av bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan ökning av utsläpp av växthusgaser, kväveoxider och partiklar 2021 jämfört med 2020. Användningen av energi, hälsofarliga kemikalier (exklusive cement) och miljöfarliga kemikalier har ökat sedan 2020. Sedan 2008 visar utvecklingen av indikatorerna på en minskning av utsläpp av växthusgaser och kväveoxider. Under samma period har utsläpp av partiklar, total energianvändning samt användning av hälso- och miljöfarliga kemikalier ökat.
Under 2008–2021 har förädlingsvärdet och sysselsättning i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja ökat med 24 respektive 29 procent. Att man har sett minskade utsläpp av växthusgaser och samtidigt en ökad produktion sedan 2008 innebär att man har lyckats frikoppla produktionen från bygg- och fastighetssektorns värdekedja från dess klimatpåverkan. Det vill säga klimatpåverkan minskar trots att produktionen ökar i sektorn. Det gäller även för indikatorn ”utsläpp av kväveoxider”.
Metod
Denna metod har använts för att ta fram data för indikatorn
Boverkets miljöindikatorer bygger på underlag som Statistiska centralbyrån (SCB) tar fram på uppdrag av Boverket. SCB:s underlag baseras på data från national- och miljöräkenskaperna med uppgifter från bland annat Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen.
För att fånga bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv har en variant av en traditionell så kallad input–output-analys (IOA) använts för att på så vis fånga såväl direkta som indirekta effekter som kan kopplas till sektorns verksamhet. Följande delar ingår:
- direkt miljöpåverkan från själva byggverksamheten
- indirekt miljöpåverkan från tidigare steg i processen, det vill säga vid till-verkningen av de byggprodukter som används
- miljöpåverkan som uppstår under driftsskedet, till exempel när befintliga byggnader renoveras
- miljöpåverkan som uppstår vid uppvärmning av byggnaderna
De två första punkter är i enlighet med en traditionell IOA. De andra två är tillägg som görs för att fånga miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Detta skiljer metoden från en traditionell input–output-analys. Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan blir därmed större än om vi hade använt en traditionell IOA.
Boverket har även använt en fördelningsnyckel för att identifiera och sortera ut vilka aktiviteter som ingår i bygg- och fastighetssektorn, eftersom branschindelningen enligt nationalräkenskaperna är för grov för att kunna användas rakt av utifrån Boverkets behov.
Bygg- och fastighetssektorn representeras av branscherna Byggverksamhet (SNI 41–43) och Fastighetsverksamhet (SNI 68) enligt miljö- och nationalräkenskaperna, där SNI är standard för svensk näringsgrensindelning. Boverket har beställt en uppdelning av SNI 41–43 för att bättre kunna redovisa miljöpåverkan från byggnader. På Boverkets webbplats redovisas miljöindikatorerna uppdelat enligt följande:
- byggverksamhet (exklusive anläggning av vägar och järnvägar)
- fastighetsförvaltning (uppvärmning)
- fastighetsförvaltning (övrigt)
- anläggning av vägar och järnvägar (endast öppen data)
I national- och miljöräkenskaperna exkluderas den största delen av uppvärmning i branschen Fastighetsförvaltning (SNI 68). För att fånga ett livscykelperspektiv gör SCB därför för Boverkets räkning en omfördelning av den energi som används för uppvärmning av bostäder och lokaler.
De varor och tjänster som används i byggprocessen är produkter som tillverkas inom landet och i andra länder. Miljöpåverkan från importen sker inte i Sverige, utan i de länder där produkterna tillverkas. Men eftersom produkterna används i Sverige och miljöindikatorerna ska belysa sektorns miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv, skattas utsläppen även från tillverkningen av de importerade produkterna. Olika länder har olika produktionssätt. För de flesta indikatorer skattas utsläppen från importerade produkter som om de hade producerats i Sverige. Detta innebär förmodligen en underskattning av utsläppen. När det gäller utsläpp av växthusgaser har SCB förbättrat metoden och skattar istället utsläppen genom antaganden om andra länders produktionssätt.
Revidering av indikatorerna
SCB har genomfört en revidering av hela tidsserien för 2008-2017 inför den senaste uppdateringen av miljöindikatorerna. Revideringen av underlaget har påverkat resultatet av miljöindikatorerna jämfört med tidigare redovisning.
Faktorer som har påverkat nivåerna och trenderna av indikatorerna:
- Nationalräkenskapernas allmänna översyn har resulterat i ny ekonomisk struktur kring tillförsel och användning för åren 2015-2017.
- Miljöräkenskapernas årliga statistik över utsläpp till luft har reviderats för tidsserien 2008-2017. Revideringarna har främst rört branschfördelningar samt nya indata från SMED som beräknar de nationella utsläppen åt Naturvårdsverket.
- Kemikalieinspektionen har reviderat produktregistret för att minimera dubbelräkningar i databasen.
SCB använder databasen Exiobase för att skatta utsläpp kopplade till importerade produkter. För importen relaterat till växthusgaser har en ny version av Exiobase använts. I den nya Exiobase har flertalet uppdateringar gjorts, bland annat kring allokering av energiflöden, nya faktorer för uppräkning, och nya indata.
Översynen av statistiken har även inneburit uppdaterade serier för den inhemska produktionen, framför allt vad gäller utsläpp av växthusgaser och total energianvändning. Även om samtliga år har ändrats, har det i vissa fall påverkat utvecklingen mellan åren.
Fördjupning
Se mer info på Boverkets webb, https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/
Om data
Agata Bar Nilsson Boverket agata.barnilsson@boverket.se
Ansvarig myndighet för indikatorn Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan: Boverket