Miljömålssystemets historia

Sedan riksdagen beslutade om 15 miljökvalitetsmål 1999 så har målen utvecklats och det har också kompletterats med ett mål för Ett rikt växt- och djurliv. Det har också kommit till ett antal etappmål för till exempel luftföroreningar och minskat matsvinn. Här finns några nedslag i miljömålssystemets historia.

Sidan senast uppdaterad: 16 februari 2021

1999 beslutade riksdagen om 15 miljökvalitetsmål som anger det tillstånd som ska uppnås i ett generationsperspektiv (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183).

2005 beslutade riksdagen om ett sextonde miljökvalitetsmål – Ett rikt växt- och djurliv (prop. 2004/05:150, bet. 2005/06:MJU3, rskr. 2005/06:48).

2009 beslutade riksdagen om att ändra innebörden av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Den ändrade innebörden gjordes senare om till målets två så kallade preciseringar (prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300).

2010 beslutade riksdagen om en ny målstruktur för miljöarbetet med ett utvecklat generationsmål (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377). Målstrukturen innebär att miljöarbetet ska vara strukturerat med ett generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. Riksdagen beslutade samtidigt om att ändra innebörden av miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Giftfri miljö och Säker strålmiljö samt att det tidigare delmålet till 2020 för Begränsad klimatpåverkan skulle utgå och ersättas med ett etappmål med samma lydelse.

Regeringen beslutade 2010 att tillsätta en parlamentarisk beredning, Miljömålsberedningen (M 2010:04), med uppgift att lämna förslag till regeringen om hur Generationsmålet och miljökvalitetsmålen kan nås. Beredningen har redovisat ett antal delbetänkanden varav de senaste är Havet och människan, Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige samt En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47).

2012 beslutade regeringen om reviderade preciseringar till alla miljökvalitetsmål, förutom Begränsad klimatpåverkan, och om tretton etappmål inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald (dnr M2012/1171/Ma).

2013 beslutade regeringen om fem etappmål för farliga ämnen (dnr M2013/01740/Ke och M2013/02682/Ke). Dessa etappmål ingår i den strategi för giftfri miljö som regeringen presenterade 2013 (Prop. 2013/14:39).

2014 beslutade regeringen om fem etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (dnr M20l4/593/Nm). Dessa etappmål ingår i den strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som regeringen beslutade samma år (prop. 2013/14:141).

2014 inrättade regeringen Miljömålsrådet som en plattform för myndigheter som är strategiskt viktiga för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen (dnr M2015/00213/Mm). Miljömålsrådet fanns även tidigare men hade då en annan roll. 

2017 beslutade riksdagen om ett klimatpolitiskt ramverk som bland annat omfattar fyra etappmål i miljömålssystemet (prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). I ramverket beslutade riksdagen också om en ny precisering för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan som ligger i linje med Parisavtalets mål.

2018 överlämnade regeringen en skrivelse med en klimatstrategi för Sverige (skr. 2017/18:238) och en skrivelse med en strategi för Levande städer (skr. 2017/18: 230) till riksdagen. I samband med att regeringen överlämnade skrivelsen Strategi för Levande städer beslutade regeringen även tre etappmål för hållbar stadsutveckling (dnr M2018/01094/Nm).

2018 beslutade regeringen om ett etappmål gällande luftföroreningar (dnr M2018/01639/Kl) samt om att revidera etappmålet om resurshushållning i livsmedelskedjan. (dnr M2018/01784/Ke).

2020 beslutade regeringen om fyra nya etappmål för att minska matsvinnet (dnr M2020/1037/Ke), samt öka återvinningen av kommunalt avfall (dnr M2020/01036/Ke) och återanvändning av förpackningar (dnr M2020/01035/Ke).

2021 har regeringen fattat beslut om åtta etappmål. Det handlar om etappmål:

  • för att öka återvinningen av matavfall (dnr M2021/00061),
  • för att öka återanvändningen och materialåtervinningen av bygg- och rivningsavfall (dnr M2021/00060),
  • två etappmål om hållbar hantering av dagvatten (dnr M2021/00193),
  • om att minimera läkemedelsrester i miljön (dnr M2021/00194),
  • om att minska miljö- och hälsoriskerna kopplade till användningen av växtskyddsmedel (dnr M2021/00195),
  • om att minska miljö- och hälsoriskerna kopplade till användningen av biocidprodukter (dnr M2021/00196) samt
  • om att kartlägga och minimera utsläppen av dioxin från punktkällor (dnr M2021/00197).