Utsläpp av klimatpåverkande gaser

Utsläpp av klimatpåverkande gaser

Ladda ner diagramdata för Utsläpp av klimatpåverkande gaser

Skriv ut diagram för Utsläpp av klimatpåverkande gaser

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/begransad-klimatpaverkan/klimatpaverkande-utslapp/

Klimatpåverkande utsläpp

Klimatpåverkande utsläpp som koldioxidekvivalenter från fossila bränslen per invånare, se vidare Metod. De stora skillnaderna mellan länen beror till stor del på utsläppen från några stora industrier. Sveriges två största stålverk ligger i Norrbottens och Södermanlands län. På Gotland ligger den största cementfabriken och i Västmanlands län den största kalkugnen.

Ladda ner karta för Klimatpåverkande utsläpp

Skriv ut diagram för Klimatpåverkande utsläpp

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/begransad-klimatpaverkan/klimatpaverkande-utslapp/

Sveriges klimatpåverkande utsläpp (utsläpp av växthusgaser) var 51,8 miljoner ton år 2018. Jämfört med 2017 är det en minskning med 1,8 procent. 

Utsläppen har minskat med 27 procent mellan åren1990 och 2018. Den långsiktiga utsläppsminskningen har framförallt skett mellan år 2003 och 2014. Minskningen kan delvis förklaras av genomförda åtgärder (till exempel övergång till förnybar energi och energieffektivisering) och delvis av avstannad tillväxt inom industrin. Som basår för beräkningarna av de territoriella utsläppen används året 1990. Flera åtgärder som har påverkat utsläppsutvecklingen infördes redan innan 1990. Det handlar bland annat om:

  • en historisk utbyggnad av koldioxidfri elproduktion (vattenkraft och kärnkraft samt på senare år biokraft och vindkraft)
  • en utbyggnad av fjärrvärmenäten och den följande övergången från oljeeldade värmepannor till både el och fjärrvärme
  • en högre användning av biobränslen och avfallsbränslen inom el och fjärrvärmeproduktionen
  • bränsleskiften inom industrin
  • minskad deponering av avfall. 

Sverige har som mål att utsläppen av växthusgaser ska nå netto-noll senast år 2045. För att detta mål behöver minskningstakten mellan 2015 och 2045 nå ett genomsnitt om 5–8 procent per år över tid. Detta är dock ett genomsnitt för perioden mellan 2015 och 2045, vilket innebär att målet kan nås även om utsläppsminskningarna sker sent under perioden. Intervallet motsvarar hur stor andel av kompletterande åtgärder som används för att nå netto-noll-målet.

Huvudsaklig minskning under perioden 2003-2014
De huvudsakliga bidragen till utsläppsminskningen har skett under perioden 2003–2014. De största bidragen till utsläppsminskningarna kommer från uppvärmning av bostäder och lokaler samt, under senare år, industrin och inrikes transporter. Även utsläppen från avfallsbehandling samt el och fjärrvärme har minskat men är mindre bidragande till den övergripande trenden. 

Utsläppsminskningen från uppvärmning av bostäder och lokaler är stor
Utsläppsminskningen inom uppvärmning av bostäder och lokaler samt el och fjärrvärme är till stor del ett resultat av styrmedel och åtgärder, som investeringar i infrastruktur för fjärrvärme, skatter på energi och koldioxidutsläpp, stöd till installation av värmepumpar samt elcertifikatsprogrammet som främjar förnybar elproduktion.

Styrmedel har påverkat utsläppen inom avfallssektorn
Deponiförbuden och beskattning av deponering av avfall, som infördes i början av 2000-talet, har bidragit till att minska metanutsläppen från deponier samt till att tillgängliggöra avfall som bränsle för el- och fjärrvärmeproduktion.

Industrisektorn är sektorn med störst utsläpp, tätt följt av transportsektorn

Industrin står för en knapp tredjedel av Sveriges totala utsläpp. 2018 uppgick utsläppen till 17 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Järn- och stålindustri, mineralindustri och raffinaderier står för merparten av industrins utsläpp i dagsläget. Utsläppen från industrin består av utsläpp från tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning av bränslen samt så kallade diffusa utsläpp (till exempel utsläpp från vätgasproduktion samt läckage i gasledningar). 

2018 var utsläppen 19 procent lägre jämfört med 1990. Pappers- och massaindustrin står för den största minskningen, men även livsmedelsindustri, kemiindustri, och metallindustrier har haft minskade utsläpp. 

Utsläppsminskningen beror delvis på att biobränsleanvändningen ökat och oljeanvändningen minskat, men även på att ny processteknik införts inom exempelvis kemiindustrin.

Förändrade produktionsvolymer till följd av konjunkturförändringar inom de olika branschernas marknader har också påverkat utvecklingen. Den globala ekonomiska krisen under perioden 2008–2009 hade en stor inverkan på produktionsvolymen inom utsläppsintensiva branscher och bidrog därför till relativt låga utsläpp år 2009. Den ekonomiska återhämtningen tillsammans med en kall vinter orsakade däremot relativt höga utsläpp år 2010. 

Mellan 2013 och 2018 har utsläppen varit svagt ökande, men 2018 bryter denna trend, då utsläppen inom sektorn minskar med 2 procent. Minskningen under 2018 består framför allt av minskade utsläpp inom järn- och stålindustrin, mer specifikt utsläpp från förbränning av industriella restgaser inom järn- och stålindustrin samt utsläppen från användning av koks som reduktionsmedel i masugnar i järn- och stålindustrin. Utsläppen inom livsmedelsindustrin har även minskat något. Övriga sektorer inom industrin har dock ökat sina utsläpp under 2018.

Utsläppen från inrikes transporter minskar långsamt

Utsläppen från inrikes transporter står för ca 32 procent av Sveriges totala utsläpp. År 2018 var utsläppen från inrikes transporters 19 procent lägre jämfört med utsläppen 1990. Jämfört med år 2017 var utsläppen två procent lägre under år 2018. 

Huvudsakliga faktorer som påverkar utsläppen är det totala trafikarbetet (det vill säga hur mycket transporter som sker), bränsletyperna som används och fordonens energieffektivitet. Ökningen av biodrivmedel och mer energieffektivare fordon har gjort att utsläppen minskat, men samtidigt har denna minskning dämpats av en ökning i trafikarbetet. Utsläppen 2018 uppgick till strax under 17 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Jordbrukets utsläpp senare åren är i princip oförändrade
Utsläppen från jordbruket är 11 procent lägre år 2018 jämfört med år 1990. Minskningen beror främst på färre djur, ökad produktivitet och minskad användning av mineralgödsel fram till år 2012. Utsläppen har varit i princip oförändrade sen dess, med undantag för en ökning år 2017.

 

Metod

Uppgifterna är hämtade från Sveriges rapportering av utsläppsdata till EU och UNFCCC (FN:s klimatkonvention). På Naturvårdsverkets uppdrag har utsläppssiffrorna tagits fram av SMED (Svenska MiljöEmissionsData), ett konsortium där IVL Svenska Miljöinstitutet, SCB (Statistiska centralbyrån), SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) ingår.

Den använda metodiken överensstämmer med riktlinjerna för rapportering av växthusgasutsläpp till klimatkonventionen (IPCC 2006 Revised Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories). Detta innebär bl.a. att utsläpp av växthusgaser från internationell sjö- och luftfart inte ingår i den nationella statistiken utan redovisas separat. Avgången av koldioxid vid förbränning av biobränslen samt nedbrytning av organiskt avfall ingår inte heller i den nationella totalsumman, eftersom den inte lämnar något långsiktigt bidrag till växthuseffekten. Många ozonnedbrytande ämnen bidrar också till klimatpåverkan, men de omfattas inte av klimatkonventionen och redovisas inte här. Användningen av dessa ämnen regleras i Montrealprotokollet.

De utsläpp och upptag av växthusgaser som redovisas är i huvudsak baserade på officiell svensk statistik; bl.a. har energistatistik, avfallsstatistik samt jord- och skogsbruksstatistik använts. Data om utsläppen från industrin har sitt ursprung dels i de årliga miljörapporterna till tillsynsmyndigheterna, dels i beräkningar med hjälp av aktivitetsuppgifter och emissionsfaktorer samt i vissa fall expertbedömningar.

Detaljerade beskrivningar av använd metodik finns i National Inventory Report 2019.

Koldioxiden är viktigast bland de växthusgaser som släpps ut i Sverige, men flera andra föroreningar bidrar också till växthuseffekten. Hit hör framför allt metan, dikväveoxid (lustgas) och ett antal fluorhaltiga s.k. F-gaser (fluorkolväten, fluorkarboner samt svavelhexafluorid). De olika gasernas bidrag till växthuseffekten kan jämföras och adderas till varandra om man multiplicerar mängden av varje enskild gas med dess GWP-faktor (GWP = global warming potential). Denna faktor anger hur effektiv gasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxiden, vanligen sett i ett hundraårsperspektiv (GWP100).

Annorlunda uttryckt kan man på detta sätt räkna om utsläppen av olika växthusgaser i koldioxidekvivalenter. Här nedan anges några av de viktigaste växthusgasernas GWP-faktorer. Den första kolumnen anger de faktorer som används i Kyotoprotokollet och i utsläppsrapporteringen till klimatkonventionen, medan den andra anger nyare uppskattningar publicerade av FN:s klimatpanel IPCC år 2013.

Växthusgas

 

GWP100

 

CO2 (koldioxid)

1

1

CH4 (metan)

25

28

N2O (dikväveoxid)

298

265

HFC 134a (ett av fluorkolvätena)

1 430

1 300

CF4 (en fluorkarbon, dvs. en PFC)

7 390

6 630

SF6 (svavelhexafluorid)

22 800

23 500

Redovisningen av växthusgasutsläppen på kartan utgår från de nationella data som Sverige rapporterar årligen till FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och SCB:s statistik över befolkningen. Mer om utsläppsdata se Metod på regionalnivå.

Fördjupning

Fler perspektiv

Sveriges klimatpåverkan kan belysas på flera olika sätt.

På Naturvårdsverkets hemsida (se länken nedan under ”Mer information”) finns även statistik över upptag och utsläpp av växthusgaser från markanvändning, som inte framgår i denna indikator. Där finns även statistik över utsläpp från bränsle som tankas i Sverige och används till utrikes sjöfart och flyg, även kallad internationell bunkring, utsläpp som inte heller framgår i denna indikator.

Som ett komplement till denna indikator finns även två kompletterande indikatorer här på Sverigesmiljömål.se som med två olika skärningar redovisar så kallade konsumtionsbaserade  utsläpp, det vill säga utsläpp som tar hänsyn till klimatpåverkan som svensk konsumtion orsakar i Sverige och andra länder: konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder samt Konsumtionsbaserade utsläpp per område.

På SCB:s hemsida finns dessutom klimatutsläpp redovisade enligt ytterligare ett kompletterande beräkningssätt: produktionsbaserade utsläpp – det vill säga utsläpp från svenska aktörer (utsläpp från svenska företag och personer som skett både utanför och innanför Sveriges gränser).

För mer information:

Utsläppsdata för EU:

Utsläppsdata för Länder som omfattas av Kyotoprotokollet:

Andra länkar med utsläppsdata:

 

 

Om data

Lars Klintwall Handläggare, klimatmålsenheten, Naturvårdsverket lars.klintwall@naturvardsverket.se 010-698 12 82

Ansvarig myndighet för indikatorn Klimatpåverkande utsläpp: Naturvårdsverket