Utsläpp av klimatpåverkande gaser

Klimatpåverkande utsläpp

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser uppdelade i åtta kategorier. Sveriges klimatpåverkande utsläpp (utsläpp av växthusgaser) var 52,9 miljoner ton år 2016. Jämfört med 2015 är det en minskning med 1,6 procent.

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/partiklar-i-pm-25

Klimatpåverkande utsläpp

Klimatpåverkande utsläpp som koldioxidekvivalenter från fossila bränslen per invånare år 2015, se vidare Metod. De stora skillnaderna mellan länen beror till stor del på utsläppen från några stora industrier. Sveriges två största stålverk ligger i Norrbottens och Södermanlands län. På Gotland ligger den största cementfabriken och i Västmanlands län den största kalkugnen.

Ladda ner karta

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/partiklar-i-pm-25

Utsläppen fortsätter minska

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser har minskat med 26 procent mellan 1990 och 2016. Den långsiktiga utsläppsminskningen har framförallt skett sedan år 2003 och kan delvis förklaras av genomförda åtgärder och delvis av avstannad tillväxt inom industrin. Sveriges klimatpåverkande utsläpp var 52,9 miljoner ton år 2016. Jämfört med 2015 är det en minskning med 1,6 procent.

Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Etappmålet till år 2020 innebär att de svenska utsläppen från den icke handlande sektorn ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990.

De utsläppsminskningar som skett hitills i Sverige beror på bland annat på:

  • övergång från oljeeldade värmepannor till el och fjärrvärme
  • ökad bioenergianvändning
  • utsläppsminskningar inom industrin
  • minskad deponering av avfall

Utsläppen från inrikes transporter minskar långsamt

Utsläppen från inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp (exklusive markanvändning). År 2016 uppgick inrikes transporters utsläpp till 17 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket är 15 procent lägre än 1990. Jämfört med 2015 var utsläppen fem procent lägre under 2016.

De huvudsakliga faktorer som påverkar utsläppen är det totala trafikarbetet, vilka bränsletyper som används och fordonens energieffektivitet. Ökningen av biodrivmedel och energieffektivare fordon har gjort att utsläppen minskat men samtidigt har denna minskning dämpats av en ökning i trafikarbetet.

Industrins utsläppsminskning har avstannat

Industrin står för an knapp tredjedel av Sveriges totala utsläpp (exklusive markanvändning). Järn- och stålindustri, mineralindustri och raffinaderier står för merparten av industrins utsläpp i dagsläget. Utsläppen från industrin består av utsläpp från tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning av bränslen samt så kallade diffusa utsläpp (till exempel läckage i gasledningar).

Från 2014 och framåt har utsläppsminskningen från industrin stannat av vilket bror på att användningen av oljeprodukter inom massa- och pappersindustrin inte längre ökar. Mellan 2015 och 2016 har utsläppen ökat något på grund av konjunktursvängningar i övriga sektorer.

Jämfört med 1990 har dock utsläppen minskat med 19 procent. Pappers- och massaindustrin står för den största minskningen, men även livsmedelsindustri, kemiindustri, och metallindustrier har bland annat bidragit. Utsläppsminskningen beror delvis på att biobränsleanvändningen ökat och oljeanvändningen minskat, men även på ny processteknik inom bland annat kemiindustrin. Förändrade produktionsvolymer till följd av konjunkturförändringar inom de olika branschernas marknader har också påverkat utvecklingen. Utsläppen från raffinaderier och distribution av olja och gas har stabiliserats efter en lång tids ökning.

Flera sektorer har minskat sina utsläpp betydligt

Utsläppen från uppvärmning av bostäder och lokaler, genom egen förbränning, har minskat med hela 91 procent sedan 1990. År 2016 stod sektorn för två procent av Sveriges totala utsläpp. Minskningen beror på att användningen av olja i bostäder och lokaler nästan helt upphört, eftersom enskilda oljepannor till största delen har ersatts av fjärrvärme och eldrivna värmepumpar.

Trots ökad fjärrvärmeanvändning har utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion minskat sedan 1990, eftersom allt mindre fossila bränslen och allt mer biobränsle och avfall används.

Utsläppen från behandling av avfall (exklusive avfallsförbränning) har minskat med 65 procent jämfört med 1990. Utsläppen fortsätter att minska. Det beror främst på att deponiförbud samt deponiskatter lett till att mängden deponerat avfall minskat kraftigt. Även utvinning av deponigas bidrar till minskade utsläpp. En stor del av vårt avfall förbränns för att producera el och fjärrvärme.

Utsläppen från jordbruket har långsamt minskat sedan 1990. Utsläppen var ca 10 procent lägre 2016 jämfört med 1990. Minskningen sedan 1990 beror främst på färre djur, ökad produktivitet och minskad användning av mineralgödsel fram till 2012. De tre senaste åren har dock utsläppen från jordbruksmark åter ökat, på grund av ökad användning av mineralgödsel.

Metod

Uppgifterna är hämtade från Sveriges rapportering av utsläppsdata till EU och UNFCCC (FN:s klimatkonvention). På Naturvårdsverkets uppdrag har utsläppssiffrorna tagits fram av SMED (Svenska MiljöEmissionsData), ett konsortium där IVL Svenska Miljöinstitutet, SCB (Statistiska centralbyrån), SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) ingår.

Den använda metodiken överensstämmer med riktlinjerna för rapportering av växthusgasutsläpp till klimatkonventionen (IPCC 2006 Revised Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories). Detta innebär bl.a. att utsläpp av växthusgaser från internationell sjö- och luftfart inte ingår i den nationella statistiken utan redovisas separat. Avgången av koldioxid vid förbränning av biobränslen samt nedbrytning av organiskt avfall ingår inte heller i den nationella totalsumman, eftersom den inte lämnar något långsiktigt bidrag till växthuseffekten. Många ozonnedbrytande ämnen bidrar också till klimatpåverkan, men de omfattas inte av klimatkonventionen och redovisas inte här. Användningen av dessa ämnen regleras i Montrealprotokollet.

De utsläpp och upptag av växthusgaser som redovisas är i huvudsak baserade på officiell svensk statistik; bl.a. har energistatistik, avfallsstatistik samt jord- och skogsbruksstatistik använts. Data om utsläppen från industrin har sitt ursprung dels i de årliga miljörapporterna till tillsynsmyndigheterna, dels i beräkningar med hjälp av aktivitetsuppgifter och emissionsfaktorer samt i vissa fall expertbedömningar.

Detaljerade beskrivningar av använd metodik finns i National Inventory Report 2016.

Koldioxiden är viktigast bland de växthusgaser som släpps ut i Sverige, men flera andra föroreningar bidrar också till växthuseffekten. Hit hör framför allt metan, dikväveoxid (lustgas) och ett antal fluorhaltiga s.k. F-gaser (fluorkolväten, fluorkarboner samt svavelhexafluorid). De olika gasernas bidrag till växthuseffekten kan jämföras och adderas till varandra om man multiplicerar mängden av varje enskild gas med dess GWP-faktor (GWP = global warming potential). Denna faktor anger hur effektiv gasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxiden, vanligen sett i ett hundraårsperspektiv (GWP100).

Annorlunda uttryckt kan man på detta sätt räkna om utsläppen av olika växthusgaser i koldioxidekvivalenter. Här nedan anges några av de viktigaste växthusgasernas GWP-faktorer. Den första kolumnen anger de faktorer som används i Kyotoprotokollet och i utsläppsrapporteringen till klimatkonventionen, medan den andra anger nyare uppskattningar publicerade av FN:s klimatpanel IPCC år 2013.

Växthusgas

 

GWP100

 

CO2 (koldioxid)

1

1

CH4 (metan)

25

28

N2O (dikväveoxid)

298

265

HFC 134a (ett av fluorkolvätena)

1 430

1 300

CF4 (en fluorkarbon, dvs. en PFC)

7 390

6 630

SF6 (svavelhexafluorid)

22 800

23 500

Redovisningen av växthusgasutsläppen på kartan utgår från de nationella data som Sverige rapporterar årligen till FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och SCB:s statistik över befolkningen. Mer om utsläppsdata se Metod på regionalnivå.

Fördjupning

Fler perspektiv       

Sveriges klimatpåverkan kan belysas på flera olika sätt.

På Naturvårdsverkets hemsida (se länken nedan under ”Mer information”) finns även statistik över upptag och utsläpp av växthusgaser från markanvändning, som inte framgår i denna indikator. Där finns även statistik över utsläpp från bränsle som tankas i Sverige och används till utrikes sjöfart och flyg, även kallad internationell bunkring, utsläpp som inte heller framgår i denna indikator.

Som ett komplement till denna indikator finns även två kompletterande indikatorer här på Sverigesmiljömål.se som med två olika skärningar redovisar så kallade konsumtionsbaserade  utsläpp, det vill säga utsläpp som tar hänsyn till klimatpåverkan som svensk konsumtion orsakar i Sverige och andra länder: Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder samt Konsumtionsbaserade utsläpp per område.

På Naturvårdsverkets hemsida (se samma länk nedan) finns dessutom klimatutsläpp redovisade enligt ytterligare ett kompletterande beräkningssätt: produktionsbaserade utsläpp – det vill säga utsläpp från svenska aktörer (utsläpp från svenska företag och personer som skett både utanför och innanför Sveriges gränser).

För mer information:

Utsläppsdata för EU:

Utsläppsdata för Länder som omfattas av Kyotoprotokollet:

Andra länkar med utsläppsdata (öppnas i nytt fönster):

Om data

Kontaktperson för indikatorn

Sara Berggren Handläggare sara.berggren@naturvardsverket.se 010-698 10 08

Ansvarig myndighet för indikatorn Klimatpåverkande utsläpp: Naturvårdsverket