Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser, i Sverige och i andra länder

Konsumtionsbaserade utsläpp, nationellt och internationellt

Konsumtionsbaserade växthusgaser – slutlig användning i Sverige 1993-2016.

För de totala konsumtionsbaserade utsläppen inkluderas alla utsläpp som orsakas av den inhemska slutliga användningen, oavsett var i världen utsläppen sker. De utsläpp som orsakas av den produktion som vi importerar ingår.

Andelen utsläpp från import ökar

Sverige har en stor utrikeshandel. Detta gör att vi både påverkar och påverkas av ett allt mer globalt handelsutbyte mellan världens länder. De klimatpåverkande utsläppen som uppstår genom vår import  utgör en stor och växande andel av de totala konsumtionsbaserade utsläppen.

De totala konsumtionsbaserade utsläppen har varierat mellan åren med en tydlig dipp i samband med den finansiella krisen 2009. Utsläppsnivån är idag ungefär densamma som 1993. Utsläppen som sker i Sverige på grund av vår konsumtion har minskat med cirka 30 procent, samtidigt har utsläppen i andra länder ökat med cirka 50 procent.

Naturvårdsverket tar med hjälp av Statistiska Centralbyrån (SCB) fram konsumtionsbaserade utsläpp för att följa upp Sveriges klimatpåverkan i andra länder. Metoden har utvecklats sen generationsmålet omformulerades så att det även omfattade ett internationellt perspektiv och beslutades av riksdagen år 2010.

Metod

Totala konsumtionsbaserade utsläpp består av utsläpp från hushållens konsumtion och offentlig konsumtion och investeringar. Detta är utifrån ett användningsperspektiv.

Utsläpp som sker i andra länder på grund av vår konsumtion kan inte beräknas med samma noggrannhet som utsläpp som sker i Sverige.  Utsläpp som sker i utlandet är baserade på ett antagande om att produktionsstrukturen ser likadan ut i landet som Sverige handlar med som i Sverige, men att produktionen i genomsnitt är mer eller mindre utsläppsintensiv. Hur utsläppsintensivt ett lands produktion är uppskattas utifrån landets utsläpp per BNP. För att beräkna utsläpp som kan kopplas till andra länder via svensk import används utsläppsdata från EDGAR-databasen, BNP-uppgifter från Världsbanken samt importstatistik från Nationalräkenskaperna och utrikeshandeln med varor och tjänster.

Mer information:

För information om utsläpp från svensk konsumtion uppdelat på områdena transporter, livsmedel, boende, investeringar och offentlig konsumtion från Sverige och utlandet se Generationsmålsindikatorn Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per område.

Fördjupning

Utsläppsberäkningar för konsumtionsutsläpp

Storleken på de totala konsumtionsbaserade utsläppen som sker i andra länder beror på hur mycket vi importerar, hur utsläppsintensiva varorna eller tjänsterna är och hur stor utsläppsintensiteten i landet är där produktionen sker.

Det är viktigt att komma ihåg att utsläppsberäkningarna är modellbaserade vilket gör att utsläppen från Sveriges import är osäkra.

Vi importerar såväl slutprodukter (t.ex. kläder, skor och elektronik), som insatsvaror (t.ex. råmaterial, delkomponenter och energi), som tjänster (t.ex. transporter och banktjänster), som behövs för att producera varorna vi använder i Sverige. Över 80 procent av importen till Sverige kommer från länder i Europa. Framför allt importerar vi mycket från Tyskland som är vår absolut största handelspartner med varifrån vi får nästan dubbelt så mycket import som från Nederländerna som kommer på andra plats.

Utsläppsintensitet är definierat som ett lands totala växthusgasutsläpp per BNP. Det är alltså ett grovt mått på hur utsläppsintensiv produktionen är i ett land i genomsnitt. Utsläppsintensiteten beror bland annat på energikällor och reningsteknik som finns i landet och dessa kan skilja sig kraftigt åt mellan olika länder. 

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Inverkan (konsekvenser)
Dataleverantör:

Kontakt för indikatorn

Sara Berggren Handläggare sara.berggren@naturvardsverket.se 010-698 10 08

Ansvarig myndighet för indikatorn Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder: Naturvårdsverket