Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser, i Sverige och i andra länder

Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder

Konsumtionsbaserade växthusgaser – slutlig användning i Sverige 1993-2016.

För de totala konsumtionsbaserade utsläppen inkluderas alla utsläpp som orsakas av den inhemska slutliga användningen, oavsett var i världen utsläppen sker. De utsläpp som orsakas av den produktion som vi importerar ingår.

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/begransad-klimatpaverkan/konsumtionsbaserade-utslapp-i-sverige-och-i-andra-lander/

Sverige har en stor utrikeshandel. Vi både påverkar och påverkas av ett ökat globalt handelsutbyte mellan världens länder. De klimatpåverkande utsläppen som uppstår genom svensk import utgör en stor och växande andel av våra totala konsumtionsbaserade utsläpp.

Nästan oförändrade utlsläpp de senaste åren

De totala konsumtionsbaserade utsläppen har varierat mellan åren med en tydlig dipp i samband med den finansiella krisen år 2009. Utsläppsnivån är idag ungefär densamma som år 2008. 

Figuren visar de totala konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser 2016. För mer information om dessa och med hushållens utsläpp nedbrutna ytterligare, se sidan:

Storleken på de totala konsumtionsbaserade utsläppen som sker i andra länder beror på hur mycket vi importerar, hur utsläppsintensiva varorna eller tjänsterna är och hur stor utsläppsintensiteten i landet är där produktionen sker. 

Det är viktigt att komma ihåg att utsläppsberäkningarna är modellbaserade vilket gör att utsläppen från Sveriges import är osäkra. 

 

Importen har stor påverkan på utsläppen

Vi importerar såväl slutprodukter (till exempel kläder, skor och elektronik) som insatsvaror (till exempel råmaterial, delkomponenter och energi) och tjänster (till exempel transporter och banktjänster), som behövs för att producera varorna vi använder i Sverige.

Över 80 procent av importen till Sverige kommer från länder i Europa. Framför allt importerar vi mycket från Tyskland. Landet är vår absolut största handelspartner, med nästan dubbelt så stor import från som tvåan Nederländerna.

 

Utsläppsintentiteten påverkar utsläppen från utlandet

Utsläppsintensitet är definierat som ett lands totala växthusgasutsläpp per BNP. Det är ett grovt mått på hur utsläppsintensiv produktionen är i ett land i genomsnitt. Utsläppsintensiteten beror bland annat på energikällor och reningsteknik som finns i landet och dessa kan skilja sig kraftigt åt mellan olika länder. 

En ökning av import från ett land med hög utsläppsintensitet påverkar mängden utsläpp som sker i andra länder mer än om importökningen sker från länder med lägre utsläppsintensitet.

Flera olika faktorer kan bidra till att de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser som sker i andra länder minskar:

1. Vi importerar mindre från länder med hög utsläppsintensitet

Exempel: Ryssland har förhållandevis höga utsläpp i förhållande till BNP, jämfört med många andra importländer och med Sverige. Därför har en förändring av importen från Ryssland ett stort genomslag på utsläppen.

2. Utsläppsintensiteten har minskat i länder som från början haft hög intensitet

Exempel: Minskad utsläppsintensitet inom ett land som från början haft höga nivåer påverkar resultatet ytterligare. Ett exempel är Kina där utsläppsintensiteten minskar.

3. Utsläppsintensiteten i Sverige har minskat

Exempel: I Sverige har det skett en nedgång av svenska utsläppsintensiteter. Minskningen återfinns i många branscher, men är särskilt stor i industrisektorerna och då speciellt inom gruvnäringen, samt pappers- och massaindustri samt tryckerier och från produktion av el- och fjärrvärme.

 

 

 

 

Metod

Miljöräkenskaperna på Statistiska Centralbyrå (SCB) beräknar årligen de konsumtionsbaserade utsläppen. SCB beräknar de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom en miljöexpanderade input-outputanalys, en metod som kopplar utsläpp per bransch till konsumtion. Beräkningarna baseras bland annat på officiell statistik om utsläpp och nationalräkenskapernas input-outputtabeller. Utsläpp som förknippas med svensk konsumtion men som sker i andra länder är baserade på en internationell databas över världens utsläpp, produktionsstruktur och handel. I och med att dessa beräkningar baseras på en stor mängd data och antaganden, kan inte de konsumtionsbaserade utsläppen inte nå samma nivå av noggrannhet som de territoriella utsläppen. Osäkerheterna är större när det gäller produkter och tjänster vars utsläpp inte har en bra koppling till ekonomin, såsom kött, material med stora processutsläpp samt flygresor. Därför bör trender och absoluta nivåer av utsläpp i andra länder tolkas med viss försiktighet.

 

Fördjupning

För att kunna uppnå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, generationsmålet och Parisavtalets mål bör de globala utsläppen nå ner till i genomsnitt högst 1 ton per person och år till 2050. De klimatpåverkande utsläppen från svenskars konsumtion är en indikator för att följa upp Sveriges arbete mot målen. Generationsmålet lyder:

"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."

Generationsmålet pekar på att det inte räcker med att utsläppen inom Sveriges gränser minskar: klimatpåverkan utanför Sveriges gränser får inte öka. För att följa upp detta har Sverige sedan 2008 tagit fram statistik om Sveriges konsumtionsbaserade klimatpåverkan. De totala konsumtionsbaserade utsläppen har varierat mellan åren med en tydlig dipp i samband med den finansiella krisen år 2009. Utsläppsnivån är idag ungefär densamma som år 2008.

 

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Påverkan
Dataleverantör:

Kontakt för indikatorn

Lars Klintwall Handläggare lars.klintwall@naturvardsverket.se 010-698 12 82

Ansvarig myndighet för indikatorn Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder: Naturvårdsverket