Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter

Växthusgasutsläpp från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Det finns flera styrmedel som begränsar utsläppen, hittills med tonvikt på energieffektivare fordon och ökad biodrivmedelsanvändning. Befintliga styrmedel behöver upprätthållas, och för att målet ska nås på ett resurseffektivt sätt är det särskilt angeläget med styrmedel som minskar trafikarbete (bidrar till ett transporteffektivare samhälle) och som bidrar till en ytterligare högre elektrifierings- och effektiviseringstakt för bilar och lastbilar.

Ämne: Begränsad klimatpåverkan   Ska uppnås senast 2030 
Sidan senast uppdaterad: 31 mars 2022

Detta innebär målet

Växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS) ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010.

Viktiga åtgärdsområden

Utsläppen från inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges totala växthusgasutsläpp. År 2020 uppgick transportsektorns utsläpp till ungefär 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är 27 procent lägre än 2010. Huvuddelen av utsläppen uppkommer i vägtrafiken, främst från personbilar och tunga fordon.

Tre ansatser är centrala i arbetet för att minska utsläppen från transportsektorn:

  • Transporteffektivare samhälle där trafikarbete med energiintensiva trafikslag som personbil, lastbil och flyg minskar genom en smart samhällsplanering och mer av till exempel resfria möten. Styrmedel behövs för att resor och transporter med bilar och lastbilar ska flyttas över till mer energieffektiva trafikslag, särskilt i och mellan städer och tätorter.
  • Energieffektivisering av fordon gör att det trafikarbete som kvarstår använder mindre mängd energi.
  • Omställning från fossila drivmedel till förnybara drivmedel och elektrifiering.

De olika åtgärdsområdena har olika mervärden och fördelar. Ju större trafikvolymerna i framtiden blir, desto större blir också utmaningen att i tillräcklig takt klara energieffektivisering av fordon och omställning till förnybara drivmedel och elektrifiering. Om trafikarbetet med bil och lastbil minskar, minskar även mängden buller och utsläpp av hälsopåverkande luftföroreningar. Det leder till att stadsmiljöer förbättras, det ger förbättrad hälsa och gör att behov av markutrymme för transportinfrastruktur minskar.

Utsläppen från inrikes transporter har under de senaste åren minskat. Fordonsparken blir allt mer energieffektiv tack vare att nya bränslesnåla fordon ersätter äldre fordon med högre bränsleförbrukning. Fordon som drivs med enbart el eller med el i kombination med andra drivmedel (elhybrider) utgör ännu en liten andel av Sveriges fordon – men andelen är i snabb tillväxt. Exempel på styrmedel som har bidragit till utsläppsminskningar från transportsektorn är EU:s utsläppsregleringar för nya fordon, och energi- och koldioxidskatterna på bränsle. En skyldighet för drivmedelsleverantörer att successivt minska klimatpåverkan från bensin och diesel genom inblandning av biodrivmedel förväntas bidra till betydande utsläppsminskningar i framtiden. Styrmedlet trädde ikraft 2018 och kallas för reduktionsplikt. Den betydande effekt som skärpningen av reduktionsplikten förväntas ge innefattar dock stora osäkerheter kopplat till biodrivmedel, bland annat gällande tillgängliga hållbara volymer ur ett nationellt såväl som internationellt perspektiv. Ett annat styrmedel är den energi- och koldioxidskattebefrielse som finns för rena biodrivmedel.

Särskilt stort resultat på utsläppen har möjligheten till inblandning haft under de senaste åren, när biodieselanvändningen ökat kraftigt.

För ett transporteffektivare samhälle finns ännu inte lika tydliga styrmedel, och tvärtom motverkas sådan utveckling av exempelvis subventioner av bilkörning. Viktiga insatser från samhället sida för att minska trafikarbetet är exempelvis att avskaffa eller fasa ut subventioner av bilinnehav och ensampendlande i bil (reseavdrag, bilförmån, finansiering av väginfrastruktur som genererar mer biltrafik, subvention av parkering på kommunal mark) och att planera för en hållbar bebyggelseutveckling i och kring städer. I det sistnämnda ingår att stadsutveckling baseras på bebyggelse kring kollektivtrafikstråk, täthet och närhet för ökad gång och cykling, och att lokaliseringar av bebyggelse och strukturer i externa lägen som orsakar utglesning av bebyggelse och ökat bilberoende undviks.

Inom hållbar stadsutveckling finns etappmålet Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik som beskriver åtgärder för att främja gång, cykling och kollektivtrafik.

Etappmålet Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik 

Exempel på pågående och genomförda insatser

Inom investeringsstödet Klimatklivet har ett flertal åtgärder som beviljats stöd bidragit till minskad klimatpåverkan från transporter. Stöd har beviljats till över 33 300 laddpunkter för elfordon för att bidra till minskad användning av fossilbränslen i fordon. Stöd till gång- och cykelbanor är ett annat exempel.

Flera kommuner arbetar med samordnad varudistribution för att genom samlastning inom de kommunala verksamheterna minska antalet leveranser och därmed utsläppen från godstransporter.

Genom krav vid offentlig upphandling av fordon och transporttjänster har utsläpp minskat från den offentliga sektorn.

Här är exempel på åtgärder som individer kan bidra med för att sänka samhällets klimatpåverkan från transporter:

  • Välja gång, cykel eller elcykel framför bilkörning när så är möjligt.
  • Byta bilresor till kollektivtrafik.
  • Välja resmål som kan nås utan bil.
  • Samåka mer till jobb/skola eller fritid.
  • Välja bort egen bil och istället dela bil genom till exempel mobilitetstjänster (exempelvis bildelning i form av bilpool eller hyrbil när bil behövs).
  • Köra bil mer energisnålt (ecodriving).
  • Använda fossilfritt bränsle.
  • Välja elbil nästa gång du köper eller behöver använda bil.

Nås etappmålet?

Ja

Målet att sänka utsläppen från inrikes transporter med minst 70 procent till 2030 kan nås med befintliga styrmedel.

Etappmålet kan nås till 2030.

Relaterade miljömål

Mer information

Pelle Boberg Handläggare, klimatmålsenheten, Naturvårdsverket pelle.boberg@naturvardsverket.se 010-698 13 20

Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket