Många insatser behövs för miljömålen

Den årliga uppföljningen redovisar de statliga insatser som gjorts under 2020 för att uppnå miljömålen. Under de närmaste åren behöver hela samhället öka takten i miljöarbetet om vi ska nå uppsatta mål till år 2030. Fortfarande nås bara 1 av 16 mål. Trenden för sex av målen är negativ. Två av målen har en positiv trend.

Sidan senast uppdaterad: 31 mars 2021

Det genomförs ett strategiskt och mycket omfattande miljöarbete inom staten. De ger effekt och bidrar till miljömålen. Men, det kvarstår att vi i Sverige inte når 15 av de 16 miljömålen. Mer behöver göras av hela samhället: av företag, kommuner, myndigheter och organisationer. Fokus i årlig uppföljning är de statliga insatserna under 2020 för att nå miljömålen. Här är några exempel på insatser som kännetecknas av att de bidrar till mer än ett miljökvalitetsmål.

Uppföljningen av det svenska klimatanpassningsarbetet som genomförts av SMHI tar upp ett stort antal insatser för att minska klimatets påverkan på arter och naturmiljöer. Naturvårdsverket har till exempel slutfört en vägledning för klimatanpassning med naturbaserade lösningar. Den syftar till att inspirera och stödja aktörer i arbetet med klimatanpassningsåtgärder som samtidigt stärker biologisk mångfald och ekosystem.

Stora resurser har lagts på insatser för den biologiska mångfalden bland annat genom jordbrukets miljöersättningar, områdesskydd samt skötsel och åtgärdsprogram för hotade arter. Viktiga insatser som har gjorts under året inkluderar till exempel hävd av bland annat rikkärr och strandängar, bekämpning av invasiva arter och fortsatta satsningar på vandringsleder och utsiktstorn i naturreservat för att tillgängliggöra natur för friluftslivet. Den biologiska mångfalden i skogen stärks genom projektet "Ett mer variationsrikt skogsbruk" där samverkan med skogssektorn är en nyckel till framgång.

Våtmarkssatsningen och andra satsningar gör det möjligt för länsstyrelser, kommuner och andra aktörer att bidra till flera nationella miljökvalitetsmål och globala hållbarhetsmål, och till arbetet med grön infrastruktur. Arbete med anläggning och restaurering av våtmarker har pågått i samtliga län under 2020. Satsningens främsta syfte är att skapa positiva effekter för klimatet och den biologiska mångfalden, men den bidrar också till att minska övergödningen och lokalt förstärka grundvattenbildningen.

Sveriges geologiska undersökning har utfört utökad kartläggning och karaktärisering av grundvattenresurser med fokus på bristområden för grundvatten. En betydande utbyggnad av övervakningsnätet för grundvattennivåer har skett och insamling av data om grundvattnets kvalitet intensifierats. Detta är ett arbete som i förlängningen påverkar alla andra vattenmål.

I oktober 2020 presenterade EU-kommissionen sin Kemikaliestrategi för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö. Strategin håller en hög ambitionsnivå och går väl i linje med de frågor som Sverige drivit under många år. Det handlar till exempel om PFAS och hormonstörande ämnen. Kunskapen nationellt om risk för PFAS i grundvatten har också utökats genom utvärdering av platser där brandskum använts. Kemikalieinspektionen har genomfört tillsyn av regelefterlevnad med fokus på vardagsvaror i e-handel eller som förekommer i barns miljöer.

Länsstyrelserna, Boverket och Riksantikvarieämbetet har tagit fram en webbaserad introduktionsutbildning om hur kulturvärden ska hanteras i plan- och byggprocesser och flera länsstyrelser har arbetat med uppföljning och kvalitetssäkring för att stärka hanteringen av skogliga kulturmiljövärden.

Uppföljningen av etappmål med målår 2020 eller senare redovisas i rapporten förutom de fem etappmålen rörande klimat. En omfattande redogörelse över arbetet i Sverige för att nå klimatetappmålen finns i Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning som publiceras samtidigt med den årliga uppföljningen av miljömålen.

Coronapandemin har påverkat miljöarbetet

Coronapandemin som präglat året 2020 har på olika sätt även påverkat såväl miljön som miljöarbetet. Många privatpersoner har visat ett ökat intresse för natur och friluftsliv under pandemin vilket inte minst märkts på det ökade antalet besökare i naturen. Restriktionerna till följd av covid-19 har inneburit stora förändringar i vårt samhälle och därmed även påverkat utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar. Då ökade investeringar görs för en nystart i ekonomin efter coronakrisen är det centralt att krispaketen och andra långsiktiga statliga stöd ges en tydlig inriktning mot fossilfria energi- och produktionssystem för att därigenom samtidigt kunna bidra till att lösa klimatutmaningarna.

Direkta konsekvenser av pandemin på miljöarbetet inkluderar bland annat en del inställda eller uppskjutna möten på internationell nivå såsom det tjugosjätte partsmötet (COP26) inom klimatkonventionen och det femtonde partsmötet (COP15) inom konventionen om biologisk mångfald.

Ansvariga för den årliga uppföljningen

Rapporten Årlig uppföljning av miljömålen tar upp viktiga statliga insatser under 2020 för generationsmålet, de 16 miljökvalitetsmålen och etappmålen. Rapporten är ett resultat av samarbete mellan Naturvårdsverket, Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Trafikanalys och länsstyrelserna. Flera andra myndigheter har bidragit med underlag inom sina ansvarsområden.

Årlig uppföljning 

Rapporten Årlig uppföljning av miljömålen 2021 överlämnas till regeringen den 31 mars 2021.

Rapport: Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2021 (naturvårdsverket.se)

Den senaste bedömning av måluppfyllelse finns i fördjupad utvärdering 2019

Vi lämnade en fördjupad utvärdering av miljömålen till regeringen 2019 (NV rapport 6865). I den utvärderingen gjordes de senaste målbedömningarna.

Årlig uppföljning innehåller bedömningar av utvecklingsriktningen för miljötillståndet men däremot inte några nya bedömningar av måluppfyllelse för miljökvalitetsmålen. Två mål har en positiv trend (Frisk luft respektive samt Bara naturlig försurning). Sex mål har en negativ utvecklingsriktning (Begränsad klimatpåverkan, Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv). Resterande har varken en positiv eller negativ trend. Riktningen för ett mål är förändrad. Det handlar om miljömålet Levande skogar som förändrats från neutral till en nedåtgående trend.

Utvärderingen av miljömålen från 2019 visade att vi har långt kvar till att nå de flesta av miljömålen. Där var myndigheterna också tydliga med att vi i Sverige behöver prioritera klimatet och den biologiska mångfalden i miljöpolitiken under de kommande åren.

Fördjupad utvärdering 2019

Så här följs miljömålen upp

De svenska miljömålen följs upp på flera sätt. Varje år görs en årlig uppföljning på både nationell och regional nivå. Vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering.

Uppföljning av miljömålen

Når vi generationsmålet?

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. På viktiga områden som miljö- och klimatpåverkan från konsumtion samt ekosystemens återhämtning och bevarandet av biologisk mångfald, går utvecklingen i många avseenden åt fel håll. Vår konsumtion bidrar till klimatförändringar, vattenbrist, jorderosion, avskogning och minskad biologisk mångfald i Sverige och i andra länder. Insatser för att minska resursanvändningen och ställa om till en cirkulär ekonomi är en del av samhällsomställningen som krävs för att nå målet.

Indikatorer

För att visa hur miljöarbetet går används bland annat indikatorer som speglar utvecklingen för de olika målen.

Indikatorer för Sveriges miljömål