Hur människor transporterar sig mellan bostaden och olika målpunkter har en betydande påverkan på miljön. För att uppnå God bebyggd miljö är minskat bilresande en viktig faktor. Val av trafikslag för olika typer av resor styrs av hur bebyggelsen är lokaliserad och tillgängligheten till andra trafikslag än personbilen. För att människor ska välja kollektivt resande framför egen bil är närheten till kollektivtrafik från bostaden viktig. Miljömålsindikatorn följer upp andelen boende och nytillkomna bostäder i närheten av kollektivtrafikens knutpunkter.

Bostäder i kollektivtrafiknära lägen i Uppsala län

Befolkningens tillgång till knutpunkter för kollektivtrafik varierar inom länet, samt inom och utanför tätort. Tillgången till kollektivtrafik är störst i länets tätorter.

I Uppsala län har andelen nytillkomna bostäder som ligger inom 400 meter från en hållplats ökat från 85,2 procent år 2021 till 86,2 procent år 2022. Antalet nytillkomna bostäder inom 400 meter från en hållplats var alltså högre i Uppsala län än i riket, som hamnade på 83 procent.

År 2022 hade 88,7 procent av befolkningen inom tätort en knutpunkt inom 400 meter från bostaden. Befolkningen inom tätort som hade en hållplats inom 400 meter i länet har varit stabil sedan 2014 och har pendlat mellan 88,2 och 89 procent. År 2022 hade 24,7 procent av befolkningen utanför tätort en knutpunkt inom 400 meter från bostaden, vilket kan jämföras med 25,5 procent år 2019. Statistiken visar trots 2020 och 2021 års tillbakagång en positiv trend sedan år 2014 då 21,7 procent av befolkningen utanför tätort hade en knutpunkt inom 400 meter från bostaden.

Planeringen av den fysiska miljön, men även samordningen av lokal- och regiontrafiken, är av stor betydelse för människors val av kollektiva färdsätt. För att öka tillgången till kollektivtrafik krävs att kommunerna fortsatt i stor utsträckning planerar för ny bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen samt att kollektivtrafiken byggs ut i takt med kommunernas exploatering.