Skyddad bebyggelse i Gotlands län

Byggnadsminnen

Ladda ner diagramdata för Byggnadsminnen

Skriv ut diagram för Byggnadsminnen

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/skyddad-bebyggelse/gotlands-lan/

q-märkt

Antal byggnader skyddade i detaljplan eller områdesbestämmelser i Gotlands län.

Ladda ner diagramdata för q-märkt

Skriv ut diagram för q-märkt

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/skyddad-bebyggelse/gotlands-lan/

Indikatorn ’Skyddad bebyggelse’ består av två delar ’Byggnadsminnen’ och ’q-märkt’, båda med nationell och regional upplösning.

Många byggnadsminnen - få skyddas genom skydds- eller varsamhetsbestämmelser enligt PBL

Byggnader och bebyggelsemiljöer är en viktig del av länets kulturarv och de är en tillgång för människor som bor, lever och vistas där. Kulturhistoriska värden kopplade till bebyggelse kan skyddas genom byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen eller planskydd enligt PBL.

I Gotlands län finns 995 byggnader som är skyddade som byggnadsminne. Länets byggnadsminnen återfinns i huvudsak i Visby innerstad men även på landsbygden. Dessa speglar till övervägande del medeltid, 1700- och 1800-tal. Länets byggnadsminnen representerar i första hand bostadsbebyggelse, följt av jordbruk och ”Boställe och tjänstebostad” (största delen prästgårdar).

I Gotlands län skyddas 290 byggnader genom planskydd. Antalet nya byggnader som skyddas genom planbestämmelser i länet har ökat under den period som omfattas av inventeringen. Planbestämmelser är en kommunal angelägenhet och är beroende av kommunernas tillgång till antikvarisk kompetens samt underlag i plan- och byggprocessen.

Metod

Skydd enligt Plan- och bygglagen och Kulturmiljölagen

Inom ramen för projektet Räkna-q har länsstyrelserna i de län som genomfört inventeringen granskat samtliga plankartor med avseende på eventuella skydds- eller varsamhetsbestämmelser. Samtliga byggnader med sådana bestämmelser har registrerats i en geodatabas där de har prickats in på en karta och registrerats tillsammans med grundläggande administrativa uppgifter. Nya detaljplaner och områdesbestämmelser med skydds- eller varsamhetsbestämmelser registreras löpande av respektive länsstyrelse. Utifrån registreringen har en sammanställning skett av hur många byggnader som omfattas av skydds- eller varsamhetsbestämmelser samt hur många som tillkommit per år. Länens geodatabaser innehåller i regel uppgifter om skydds- eller varsamhetsbestämmelser som avser andra objekt än byggnader (exempelvis murar, träd eller fornlämningar). Dessa objekt ingår inte i den sammanställning som redovisas i indikatorn. Eftersom det finns stora skillnader i vilken takt dataunderlaget uppdateras mellan de olika länen har situationen 2010 valts som basår. Sett till den totala mängden planskyddade byggnader och den långsama ökningstakten är bilden fortfarande representativ. Bilden av situationen idag kan förtydligas genom jämförelse med stapeldiagrammet. 

Uppgifterna om antalet byggnader skyddade som byggnadsminne är hämtade från Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister. Data om byggnadsminnen i bebyggelseregistret är baserade på beslut om byggnadsminnesförklaringar som länsstyrelserna skickar för kännedom till Riksantikvarieämbetet. Samtliga byggnader, som omfattas av beslut enligt 3 kap lagen (1988:950) om kulturminnen samt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen, 1999-2010 innefattas. Utdrag från bebyggelseregistret redovisar beslutsdatum vilket har möjliggjort en redovisning av data tillbaka i tiden. Riksantikvarieämbetet har arbetat kontinuerligt för att öka samstämmigheten med länens uppgifter om antalet byggnader. Byggnader skyddade som statligt byggnadsminne och som efter 1999 övergått i enskild ägo redovisas som byggnadsminne enl 3 kap för samtliga år som ingår i redovisningen.

Bebyggelseregistret

Fördjupning

Nationell fördjupningstext

Ökade resurser krävs för att intensifiera arbetet med att identifiera värdefull bebyggelse och upprätta vård- och underhållsplaner. För att öka andelen planskydd krävs ökade resurser till underlag/vägledning samt politiska beslut om satsningar på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Respons (åtgärder)

Agata Bar Nilsson Boverket agata.barnilsson@boverket.se

Ansvarig myndighet för indikatorn Skyddad bebyggelse: Boverket