- Start
- Miljömålen
- God bebyggd miljö
- Skyddad bebyggelse
- Du är här: Kronobergs län
Skyddad bebyggelse i Kronobergs län
Byggnadsminnen
Ladda ner diagramdata för Byggnadsminnen
Skriv ut diagram för Byggnadsminnen
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/skyddad-bebyggelse/kronobergs-lan/
q-märkt
Ladda ner diagramdata för q-märkt
Skriv ut diagram för q-märkt
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/skyddad-bebyggelse/kronobergs-lan/
Indikatorn ’Skyddad bebyggelse’ består av två delar ’Byggnadsminnen’ och ’q-märkt’, båda med nationell och regional upplösning.
Få byggnadsminnen i Kronobergs län
Byggnader och bebyggelsemiljöer är en viktig del av länets kulturarv och de är en tillgång för människor som bor, lever och vistas där. Kulturhistoriska värden kopplade till bebyggelse kan skyddas genom byggnadsminnesförklaring enligt kulturmiljölagen eller planskydd enligt PBL. Största delen av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen bör skyddas genom planbestämmelse. Kulturmiljölagen bör endast användas för de ytterst få byggnaderna, med synnerligen högt kulturhistoriskt värde.
Kronobergs län har 42 byggnadsminnen som består av 192 byggnader. Av dessa är 163 byggnader skyddade enligt kulturmiljölagen och övriga 29 ingår i tre statliga byggnadsminnen. Länets byggnadsminnen återfinns i huvudsak på landsbygden och i mindre tätorter. De speglar som mest bebyggelse från 1700-tal till tidig 1900-tal och representerar i första hand högreståndsmiljöer och bostäder.
För att kunna öka antalet och variationen av byggnadsminnen krävs ökade resurser både med byggnadsminnesförklaringar och för vård- och underhåll. Länsstyrelsen tog 2022 fram en byggnadsminnesstrategi. Det är ett instrument för prioriteringar i byggnadsminnesförklaringar och ambitionen är att öka representationen av 1900-talets kulturmiljöer som representeras i mindre utsträckning.
Metod
Skydd enligt Plan- och bygglagen och Kulturmiljölagen
Inom ramen för projektet Räkna-q har länsstyrelserna i de län som genomfört inventeringen granskat samtliga plankartor med avseende på eventuella skydds- eller varsamhetsbestämmelser. Samtliga byggnader med sådana bestämmelser har registrerats i en geodatabas där de har prickats in på en karta och registrerats tillsammans med grundläggande administrativa uppgifter. Nya detaljplaner och områdesbestämmelser med skydds- eller varsamhetsbestämmelser registreras löpande av respektive länsstyrelse. Utifrån registreringen har en sammanställning skett av hur många byggnader som omfattas av skydds- eller varsamhetsbestämmelser samt hur många som tillkommit per år. Länens geodatabaser innehåller i regel uppgifter om skydds- eller varsamhetsbestämmelser som avser andra objekt än byggnader (exempelvis murar, träd eller fornlämningar). Dessa objekt ingår inte i den sammanställning som redovisas i indikatorn. Eftersom det finns stora skillnader i vilken takt dataunderlaget uppdateras mellan de olika länen har situationen 2010 valts som basår. Sett till den totala mängden planskyddade byggnader och den långsama ökningstakten är bilden fortfarande representativ. Bilden av situationen idag kan förtydligas genom jämförelse med stapeldiagrammet.
Uppgifterna om antalet byggnader skyddade som byggnadsminne är hämtade från Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister. Data om byggnadsminnen i bebyggelseregistret är baserade på beslut om byggnadsminnesförklaringar som länsstyrelserna skickar för kännedom till Riksantikvarieämbetet. Samtliga byggnader, som omfattas av beslut enligt 3 kap lagen (1988:950) om kulturminnen samt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen, 1999-2010 innefattas. Utdrag från bebyggelseregistret redovisar beslutsdatum vilket har möjliggjort en redovisning av data tillbaka i tiden. Riksantikvarieämbetet har arbetat kontinuerligt för att öka samstämmigheten med länens uppgifter om antalet byggnader. Byggnader skyddade som statligt byggnadsminne och som efter 1999 övergått i enskild ägo redovisas som byggnadsminne enl 3 kap för samtliga år som ingår i redovisningen.
Fördjupning
Fördjupning – Kronobergs län
Under de senaste åren har det tillkommit ytterligare två byggnadsminnen i Kronobergs län. Det senast beslutade byggnadsminnet (mars 2023) representerar en ny kategori, en idrottsanläggning från 1939. Det blev byggnadsminne nummer 39 i länet. Tillsammans med tre statliga byggnadsminnen har Kronobergs län totalt 42.
Länsstyrelsen tar fram vård- och underhållsplaner för fastigheterna. Dessa ska vara ett stöd för byggnadsminnesägarna i förvaltningen, och ett verktyg för Länsstyrelsens tillsyn.
För att öka tillgängligheten till miljöerna fortsätter Länsstyrelsen att ta fram skrifter över länets byggnadsminnen. Hittills (hösten 2024) har 37 skrifter publicerats och ytterligare två håller på att tas fram.
Om data
Agata Bar Nilsson Boverket agata.barnilsson@boverket.se
Ansvarig myndighet för indikatorn Skyddad bebyggelse: Boverket