Skyddad bebyggelse i Skåne län

Byggnadsminnen

Ladda ner diagramdata för Byggnadsminnen

Skriv ut diagram för Byggnadsminnen

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/skyddad-bebyggelse/skane-lan/

q-märkt

Antal byggnader skyddade i detaljplan eller områdesbestämmelser i Skåne län.

Ladda ner diagramdata för q-märkt

Skriv ut diagram för q-märkt

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/skyddad-bebyggelse/skane-lan/

Indikatorn ’Skyddad bebyggelse’ består av två delar ’Byggnadsminnen’ och ’q-märkt’, båda med nationell och regional upplösning.

Byggnadsminnesförklaring kräver långsiktigt arbete

Byggnadsminnen är spår av historien som har stor betydelse för förståelsen av dagens och morgondagens samhälle. Merparten av de 719 byggnader i Skåne län som är byggnadsminnesförklarade, fick sitt skydd under 1900-talets slut. Den vanligaste kategorin är bostadsbebyggelse, huvudsakligen placerad i städerna. Åldersmässigt dominerar byggnader från 1800-talet, även om 1900-talet har ökat.

Antalet byggnadsminnen är oförändrat sedan 2023. Flera väckta frågor om byggnadsminnesförklaring har avslagits av Länsstyrelsen Skåne då de antingen inte haft de kulturhistoriska värden som krävts för ett utpekande eller har saknat goda förutsättningar för långsiktig förvaltning. Det finns enstaka objekt som är under utredning och där en byggnadsminnesförklaring skulle kunna bli aktuell i framtiden. 

För att Skånes byggnadsminnen ska upplevas som relevanta finns fortsatt behov av att arbeta proaktivt och komplettera urvalet men också av att ta fram kunskapsunderlag och uppdatera befintliga beslut, till detta krävs ökade resurser. Många fastighetsägare upplever att det är svårt att hitta resurser för att underhålla och utveckla miljöerna. Bidragsmedlen till byggnadsvård behöver öka. För att säkerställa en långsiktig förvaltning krävs även fler vård- och underhållsplaner.

Metod

Skydd enligt Plan- och bygglagen och Kulturmiljölagen

Inom ramen för projektet Räkna-q har länsstyrelserna i de län som genomfört inventeringen granskat samtliga plankartor med avseende på eventuella skydds- eller varsamhetsbestämmelser. Samtliga byggnader med sådana bestämmelser har registrerats i en geodatabas där de har prickats in på en karta och registrerats tillsammans med grundläggande administrativa uppgifter. Nya detaljplaner och områdesbestämmelser med skydds- eller varsamhetsbestämmelser registreras löpande av respektive länsstyrelse. Utifrån registreringen har en sammanställning skett av hur många byggnader som omfattas av skydds- eller varsamhetsbestämmelser samt hur många som tillkommit per år. Länens geodatabaser innehåller i regel uppgifter om skydds- eller varsamhetsbestämmelser som avser andra objekt än byggnader (exempelvis murar, träd eller fornlämningar). Dessa objekt ingår inte i den sammanställning som redovisas i indikatorn. Eftersom det finns stora skillnader i vilken takt dataunderlaget uppdateras mellan de olika länen har situationen 2010 valts som basår. Sett till den totala mängden planskyddade byggnader och den långsama ökningstakten är bilden fortfarande representativ. Bilden av situationen idag kan förtydligas genom jämförelse med stapeldiagrammet. 

Uppgifterna om antalet byggnader skyddade som byggnadsminne är hämtade från Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister. Data om byggnadsminnen i bebyggelseregistret är baserade på beslut om byggnadsminnesförklaringar som länsstyrelserna skickar för kännedom till Riksantikvarieämbetet. Samtliga byggnader, som omfattas av beslut enligt 3 kap lagen (1988:950) om kulturminnen samt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen, 1999-2010 innefattas. Utdrag från bebyggelseregistret redovisar beslutsdatum vilket har möjliggjort en redovisning av data tillbaka i tiden. Riksantikvarieämbetet har arbetat kontinuerligt för att öka samstämmigheten med länens uppgifter om antalet byggnader. Byggnader skyddade som statligt byggnadsminne och som efter 1999 övergått i enskild ägo redovisas som byggnadsminne enl 3 kap för samtliga år som ingår i redovisningen.

Bebyggelseregistret

Fördjupning

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Respons (åtgärder)

Agata Bar Nilsson Boverket agata.barnilsson@boverket.se

Ansvarig myndighet för indikatorn Skyddad bebyggelse: Boverket