Miljögifter i sill och strömming

Miljögifter i strömming, Östersjön

Den sammanlagda miljörisken vid exponering för ett antal kända miljögifter i sill och strömming vid olika provtagningsstationer i Östersjön har minskat. Några stationer ligger dock fortfarande nära gränsen för hög miljörisk. Ett indexvärde över eller under 1 indikerar hög respektive låg miljörisk. Se metod för mer information. Datakälla: Naturhistoriska riksmuseet.

Ladda ner diagramdata för Miljögifter i strömming, Östersjön

Skriv ut diagram för Miljögifter i strömming, Östersjön

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/hav-i-balans-samt-levande-kust-och-skargard/miljogifter-i-sill-och-stromming/

Miljögifter i sill, Västerhavet

Den sammanlagda miljörisken vid exponering för ett antal kända miljögifter i sill vid två provtagningsstationer i Västerhavet har minskat och är idag relativt låg. Ett indexvärde över eller under 1 indikerar hög respektive låg miljörisk. Se metod för mer information. Datakälla: Naturhistoriska riksmuseet.

Ladda ner diagramdata för Miljögifter i sill, Västerhavet

Skriv ut diagram för Miljögifter i sill, Västerhavet

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/hav-i-balans-samt-levande-kust-och-skargard/miljogifter-i-sill-och-stromming/

Samlad risk från miljögifter i sill och strömming

Samlad risk från miljögifter i sill och strömming

Miljögifter är fortfarande ett problem i havet, men halterna av vissa ämnen minskar. Störst är problemet i Östersjön.

Störst miljörisk i Östersjön

Många ämnen från mänskliga aktiviteter förekommer i havsmiljön och flera av dessa ämnen kan ha skadliga effekter. Denna indikator visar den samlade miljörisken för miljögifterna DDE, CB-153, HCH, HCB, PCDD/F, PFOS, HBCDD och Hg (se mer under fördjupning).

Exponeringen för miljögifterna ovan har minskat i sill och strömming i Östersjön, men de ligger fortfarande nära gränsen för hög miljörisk. Under 2018 var det en provtagningsstation, Ängskärsklubb, som låg över gränsen för hög miljörisk. För 2019-2022 finns ingen data för denna station.

Exponeringen för miljögifterna ovan har också minskat i sill i Västerhavet sedan början av 1980-talet, och den sammanlagda exponeringen för dessa ämnen har legat under gränsen för hög miljörisk sen ungefär år 2000. Den sammanlagda risken för de ämnen som ingår i indikatorn är idag relativt låg. Halterna av de flesta ämnen har minskat eller varit relativt stabila.

DDE är en nedbrytningsprodukt av det klassiska miljögiftet DDT som förbjöds redan på 70-talet medan det på senare tid uppmärksammade ämnet PFOS förbjöds först 2008. Som en följd av förbud och restriktioner är en minskad miljörisk därför väntad.

I Östersjön behöver halterna minska ytterligare för att risken ska kunna betecknas som låg. Det finns inget som tyder på att ingående ämnen ska utgöra ett framtida miljöhot i Västerhavet. Tvärtom är det mest troliga att exponeringen för dessa ämnen kommer att vara fortsatt låg och svagt minskande.

Metod

Denna indikator visar en sammanslagning av miljögifterna DDE, CB-153, HCH, HCB, PCDD/F, PFOS, HBCDD och Hg (se mer under fördjupning). Ämnena som ingår i indikatorn är utvalda efter vilka som ingår i den nationella miljöövervakningen. Observera att PBDE inte ingår i sammanslagningen (läs mer i fördjupningstexten) och att bilden därför inte ger en samstämmig bild med åtgärdsprogrammet för havet. Värt att notera är också att Havs- och vattenmyndigheten tagit beslut kring undantag från att nå god miljöstatus gällande PCDD/F, PBDE och Hg. 

Indikatorn tar hänsyn till ämnenas relativa giftighet och ger en ungefärlig indikation på miljörisken, där värden över eller under 1 indikerar hög respektive låg miljörisk. För att göra exponeringen för de olika ämnena jämförbar är koncentrationerna relaterade till gällande gränsvärden, som kan vara baserade på miljörisk eller risk för människor vid konsumtion. Indikatorn ger en grov beskrivning av risken för miljö- och/eller hälsoeffekter och visar i vilken mån vidtagna åtgärder leder till förbättringar i miljön.

Ämnen som inte har identifierats som miljöproblem (ännu) ingår av naturliga skäl inte i miljöövervakningen. Indikatorn ska därför inte ses som ett mått på den totala miljörisken orsakad av miljöfarliga ämnen, utan som just ett mått på effekten av vidtagna åtgärder.

Lokaler som ingår i indikatorn:

  • Väderöarna
  • Fladen
  • Byxelkrok
  • Utlängan
  • Landsort
  • Ängskärsklubb
  • Harufjärden

För varje lokal samlas data in för koncentrationer av farliga ämnen i sill/strömming. De ingående ämnenas gränsvärde redovisas nedan. Gränsvärdet avser den koncentration (µg/kg våtvikt) där det finns risk för biologiska effekter eller för människors hälsa vid konsumtion av fisk. Dessa värden innehåller ett stort mått av osäkerhet, men ger en grov bild av deras relativa giftighet.

Ämne Effektvärde
DDE 5
CB-153 75
HCH 2,6
HCB 10
PCDD/F 0,0012
PFOS 33
HBCDD 167
Hg 20

 

 

 

 

 

 

Indikatorn beräknas enligt den metod som används i verktyget CHASE som tagits fram inom HELCOM för att bedöma god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet (Andersen et al. 2016).

Kemisk exponering (KE) beräknas för varje lokal enligt ekvationen nedan, där n är antalet övervakade ämnen (alltså som mest åtta) C är koncentrationen av varje ämne, och EV är ämnets effektvärde enligt ovan.

 Formel för Kemisk exponering (KE)

Ett högt KE-värde indikerar en högre grad av förorening. För KE-värden över 1,0 anses halten av föroreningar vara så stor att biologiska effekter kan uppstå.

Data kommer från den nationella miljöövervakningen av miljögifter i kust och hav. För övervakningen ansvarar Naturhistoriska riksmuseet (NRM). Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) är datavärd. Övervakningen finansieras av Naturvårdsverket. Data levereras från NRM till SGU årligen.

Fördjupning

Om de ingående ämnena:

DDE – Nedbrytningsprodukt av insektsgiftet DDT, som på grund av miljöfarliga egenskaper förbjöds på 1970-talet.

CB-153 – Ett ämne inom gruppen PCB:er, som på grund av miljöfarliga egenskaper förbjöds på 1970-talet.

HCH – Insektsgift som på grund av miljöfarliga egenskaper varit förbjudet i Sverige sen slutet av 1980-talet.

HCB – Har tidigare använts som skydd mot svampangrepp och inom industrin. Förbjudet i Sverige sen 1980.

PCDD/F – Dioxiner bildas oavsiktligt vid bland annat förbränning. På grund av den höga giftigheten har åtgärder vidtagits för att minska bildandet av dioxiner.

PFOS – Högflorerat ämne som bland annat har använts i brandsläckningsskum. Extremt långlivat i miljön. Förbjudet i Sverige sen 2008.

HBCDD – Bromerat flamskyddsmedel med miljöfarliga egenskaper. Reglerat globalt sen 2014. Viss användning förekommer dock fortfarande.

Hg – Kvicksilver är ett grundämne med miljö- och hälsofarliga egenskaper. Sen 2009 gäller ett generellt förbud i Sverige.

Om PBDE

PBDE - Polybromerade difenyletrar har bland annat använts för att fördröja och minska spridningen av brand. Påverkar flera inre organ samt fortplantning negativt. Förbjöds i EU 2004.

Sen mätningarna av PBDE började, år 1996, dominerar det och skapar en tröskel i tidsserien som inte återspeglar miljörisken utan istället när övervakningen påbörjades och har därför uteslutits ur sammanslagningen av miljögifter för indikatorn (se figur nedan).

Diagrammet visar den tröskel i tidsserien som skapades då PBDE började mätas.

För att läsa om den senaste utvecklingen för PBDE läs Naturvårdsverkets rapport, "The Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota (until 2019 year’s data): – Temporal trends and spatial variations" 

Mer läsning:

Om miljöfarliga ämnen, Havs- och vattenmyndigheten

Om miljöfarliga ämnen, Naturvårdsverket

Om miljöfarliga ämnen, Naturhistoriska riksmuseet

 Andersen J, Murray C, Larsen M. et al. 2016. Development and testing of a prototype tool for integrated assessment of chemical status in marine environments. Environmental Monitoring and Assessment 188: 115. doi:10.1007/s10661-016-5121-x

Bignert, A., Danielsson, S., Ek, C., Faxneld, S., Nyberg, E., 2017. Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 2017 (2016 years data). Naturhistoriska riksmuseet, rapport 10:2017. http://naturvardsverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1178363/FULLTEXT01.pdf

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Påverkan
Dataleverantör:
NRM

Kontakt för indikatorn

Maria Åslund Utredare, Havs- och vattenmyndigheten maria.aslund@havochvatten.se 010-6986199

Ansvarig myndighet för indikatorn Miljögifter i sill och strömming: Havs- och vattenmyndigheten