- Hem
- Miljömålen
- Ingen övergödning
- Du är här: Kväve- och fosforbelastning på havet

Kväve- och fosforbelastning på havet
Kvävebelastning på havet
Ladda ner diagramdata för Kvävebelastning på havet
Skriv ut diagram för Kvävebelastning på havet
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ingen-overgodning/kvave--och-fosforbelastning-pa-havet/
Fosforbelastning på havet
Ladda ner diagramdata för Fosforbelastning på havet
Skriv ut diagram för Fosforbelastning på havet
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ingen-overgodning/kvave--och-fosforbelastning-pa-havet/
Havsbassänger med belastningstak för kväve och fosfor

Till en del havsbassänger är den svenska tillförseln av kväve och fosfor högre än den maximala nivå som fastställts inom internationella överenskommelser.
Kvävemålen uppnådda i flera bassänger
Sveriges tillförsel av kväve är till flera havsbassänger under de belastningstak som fastställts inom ramen för Helcoms aktionsplan för Östersjön. De nationella belastningstaken överskrids fortfarande i Egentliga Östersjön och Finska viken.
Fler åtgärder behövs för att nå målen för fosfor
Tillförseln av fosfor till Egentliga Östersjön överskrider belastningstaket, och behöver mer än halveras för att målet för havsbassängen ska nås. Till Bottenviken och Kattegatt går det inte att med statistisk säkerhet säga att fosfortillförseln är lägre än belastningstaken.
För mycket näringsämnen kan orsaka övergödning
En allt för stor tillförsel av kväve och fosfor från jordbruk, industrier, reningsverk och små avlopp leder till övergödning av havet. Det kan orsaka förändringar i ekosystemet med till exempel kraftiga algblomningar och försämrad syresättning av bottenvattnet som följd. Belastningstaken visar hur hög tillförseln av kväve och fosfor till olika havsbassänger kan vara för att vi ska kunna nå ett hav med god ekologisk status.
Metod
Data för indikatorn kommer från Helcom. Helcom följer upp hur hög näringstillförseln är från olika länder till olika havsbassänger, och jämför tillförseln med de överenskomna maxnivåerna (belastningstaken) som beslutats inom Aktionsplanen för Östersjön. De data som Helcom använder sig av för uppföljning av den svenska näringstillförseln rapporteras in av Sverige genom Pollution Load Compilation. Data består av en kombination av mätdata från övervakade vattendrag (flodmynningar) och punktkällor, samt uppskattad belastning från icke övervakade områden. För kväve ingår även det atmosfäriska nedfallet, som Sverige rapporterar via EMEP. Helcom inkluderar en osäkerhetsuppskattning i näringstillförseln till varje havsbassäng.
Fördjupning
Aktionsplanen för Östersjön
2007 antog länderna runt Östersjön en aktionsplan för att återställa god ekologisk status i havet till år 2021, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Ett mål med BSAP är att Östersjön inte längre ska vara övergödd. Därför antog man mål för hur mycket tillförseln av kväve och fosfor till havet måste minska för att Östersjön ska nå god ekologisk status. 2013 enades länderna runt Östersjön om nya mål för att minska tillförseln.
Målen innebär belastningstak (Maximum Allowable Inputs, MAI), som visar på den högsta nivå av vatten- och luftburen tillförsel av kväve och fosfor som kan tillåtas till Östersjöns olika havsbassänger, för att kunna nå målet om ett hav utan övergödningsproblem. Det finns belastningstak fördelat för varje land runt Östersjön.
Helsingforskonventionen
Helsingforskonventionen är en regional miljökonvention för Östersjöområdet, inklusive Kattegatt. Parter är Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige, Tyskland, Ryssland och EU. I arbetet med Helsingforskonventionen behandlas frågor om övergödning, spridning av miljöfarliga ämnen och skydd och bevarande av den biologiska mångfalden i havet. Arbetet samordnas av Helsingforskommissionen (Helcom), som består av representanter för konventionens parter. Samarbetet sker i arbetsgrupper och samordnas av ett sekretariat i Helsingfors.
Om data
Kontakt för indikatorn
Emmelie Johansson Utredare, Havs- och vattenmyndigheten emmelie.johansson@havochvatten.se 010-6986166
Ansvarig myndighet för indikatorn Kväve- och fosforbelastning på havet : Havs- och vattenmyndigheten