1. Start
  2. Miljömålen
  3. Ingen övergödning
  4. Du är här: Kväve- och fosforbelastning på havet

Kväve- och fosforbelastning på havet

Fosforbelastning på havet

Staplarna visar vilken fosforbelastning Sverige har på havsbassängerna år 2022. De blå punkterna visar de nationella svenska belastningstaken som bestämts inom Aktionsplanen för Östersjön. Gröna staplar visar havsbassänger där tillförseln av fosfor är lägre än belastningstaken. Röda staplar visar havsbassänger där tillförseln överskrider belastningstaken. Källa: Helcom.

Ladda ner diagramdata för Fosforbelastning på havet

Skriv ut diagram för Fosforbelastning på havet

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ingen-overgodning/kvave--och-fosforbelastning-pa-havet/

Kvävebelastning på havet

Staplarna visar vilken kvävebelastning Sverige har på havsbassängerna år 2022. De blå punkterna visar de nationella svenska belastningstaken som bestämts inom Aktionsplanen för Östersjön. Gröna staplar visar havsbassänger där tillförseln av kväve är lägre än belastningstaken. Gula staplar visar havsbassänger där man inte med statistisk säkerhet kan säga att tillförseln är lägre än belastningstaken. Röda staplar visar havsbassänger där tillförseln överskrider belastningstaken. Källa: Helcom.

Ladda ner diagramdata för Kvävebelastning på havet

Skriv ut diagram för Kvävebelastning på havet

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ingen-overgodning/kvave--och-fosforbelastning-pa-havet/

Havsbassänger med belastningstak för kväve och fosfor

Kartan visar de havsbassänger där Sverige har belastningstak för kväve och fosfor inom ramen för Helcoms aktionsplan för Östersjön. Källa: Helcom.
Havsbassänger med belastningstak för kväve och fosfor

Till några havsbassänger är den svenska tillförseln av kväve och fosfor högre än den maximala nivå som fastställts inom internationella överenskommelser.

Egentliga Östersjön är den största utmaningen

Till Egentliga Östersjön är den svenska tillförseln av både kväve och fosfor högre än de belastningstak som fastställts inom ramen för Helcoms aktionsplan för Östersjön. Till Öresund går det inte att med statistisk säkerhet säga att kvävetillförseln är lägre än belastningstaket.

Positiv påverkan från andra bassänger

Tillförseln av kväve och fosfor är till flera bassänger lägre än belastningstaken, vilket har en positiv inverkan på andra bassänger eftersom det sker ett vattenutbyte mellan havsbassängerna. Det gör att delar av den lägre tillförseln till några bassänger går att tillgodoräkna bassängerna med för hög tillförsel. Kvävetillförseln till Öresund överstiger belastningstaken 2022, men genom att tillgodoräkna extra reduktion i Kattegatt så nås även detta mål. Efter tillgodoräknande av extra reduktion i angränsande havsbassänger så återstår för Sverige att minska tillförseln till Egentliga Östersjön med 9 442 ton kväve och 111 ton fosfor. För fosfor är detta en oväntat positiv utveckling i belastningen, då kvarvarande minskningsbehov år 2020 var 186 ton. Den här siffran behöver därför följas upp noga de kommande åren för att se om den positiva utvecklingen håller i sig. 

För mycket näringsämnen kan orsaka övergödning

En allt för stor tillförsel av kväve och fosfor från bland annat jordbruk, industrier, reningsverk och små avlopp leder till övergödning av havet. Det kan orsaka förändringar i ekosystemet med till exempel kraftiga algblomningar och försämrad syresättning av bottenvattnet som följd. Belastningstaken visar hur hög tillförseln av kväve och fosfor till olika havsbassänger kan vara för att vi ska kunna nå ett hav med god ekologisk status.

Metod

Data för indikatorn kommer från Helcom. Helcom följer upp hur hög näringstillförseln är från olika länder till olika havsbassänger, och jämför tillförseln med de överenskomna maxnivåerna (belastningstaken) som beslutats inom Aktionsplanen för Östersjön. De data som Helcom använder sig av för uppföljning av den svenska näringstillförseln rapporteras in av Sverige genom Pollution Load Compilation. Data består av en kombination av mätdata från övervakade vattendrag (flodmynningar) och punktkällor, samt uppskattad belastning från icke övervakade områden. För kväve ingår även det atmosfäriska nedfallet, som Sverige rapporterar via EMEP. Helcom inkluderar en osäkerhetsuppskattning i näringstillförseln till varje havsbassäng. 

Fördjupning

Aktionsplanen för Östersjön

2007 antog länderna runt Östersjön en aktionsplan för att återställa god ekologisk status i havet till år 2021, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Ett mål med BSAP är att Östersjön inte längre ska vara övergödd. Därför har man antagit mål för hur mycket tillförseln av kväve och fosfor till havet måste minska för att Östersjön ska nå god ekologisk status. 2018 konstaterade Helcom att trots att betydande framsteg gjorts, bland annat med att minska tillförseln av kväve och fosfor, var det inte tillräckligt för att målet skulle nås till 2021. Under 2021 beslutade Helcom därför om en uppdaterad aktionsplan för Östersjön. Den uppdaterade aktionsplanen behåller den ursprungliga höga ambitionsnivån, samtidigt som nya åtgärder har tillkommit.

Målen i aktionsplanen innebär en maximal tillåten belastning (Maximum Allowable Inputs, MAI), som visar på den högsta nivå av vatten- och luftburen tillförsel av kväve och fosfor som kan tillåtas till Östersjöns olika havsbassänger, för att kunna nå målet om ett hav utan övergödningsproblem. Det finns nationella belastningstak per havsbassäng fördelat för varje land runt Östersjön (National Input Cielings, NIC). I samband med att BSAP uppdaterades 2021 gjordes mindre ändringar av belastningstaken. För Sveriges del är det nya belastningstaket för fosfor till Bottenviken lägre än tidigare, övriga svenska belastningstak för fosfor är högre än tidigare. För kväve är de nya svenska belastningstaken till Finska viken och Rigabukten högre än tidigare, övriga svenska belastningstak är lägre än tidigare. 

Helsingforskonventionen

Helsingforskonventionen är en regional miljökonvention för Östersjöområdet, inklusive Kattegatt. Parter är Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige, Tyskland, Ryssland och EU. I arbetet med Helsingforskonventionen behandlas frågor om övergödning, spridning av miljöfarliga ämnen och skydd och bevarande av den biologiska mångfalden i havet. Arbetet samordnas av Helsingforskommissionen (Helcom), som består av representanter för konventionens parter. Samarbetet sker i arbetsgrupper och samordnas av ett sekretariat i Helsingfors.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Påverkan
Dataleverantör:
Helcom

Kontakt för indikatorn

Emmelie Johansson Utredare, Havs- och vattenmyndigheten emmelie.johansson@havochvatten.se 010-6986166

Ansvarig myndighet för indikatorn Kväve- och fosforbelastning på havet : Havs- och vattenmyndigheten