- Start
- Miljömålen
- Levande sjöar och vattendrag
- Åtgärdade fysiska hinder
- Du är här: Värmlands län
Antal installerade faunapassager och borttagna vandringshinder i Värmlands län
Åtgärder vid vandringshinder
Ladda ner diagramdata för Åtgärder vid vandringshinder
Skriv ut diagram för Åtgärder vid vandringshinder
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
Dammar och felaktigt lagda vägtrummor kan hindra fiskar och andra vattenlevande djur från att röra sig fritt inom och mellan vattendrag och sjöar. Fiskar behöver fria vandringsvägar mellan lekområden och uppväxtområden och för att hitta mat.
Varje år genomförs åtgärder för att återskapa fria vandringsvägar och skapa framkomlighet för fiskar och andra vattenlevande djur i sjöar och vattendrag. Även andra djur knutna till vattendragens närmiljöer gynnas av att kunna röra sig fritt. I Sverige finns i genomsnitt en vägkorsning per två kilometer vattendrag och var tredje av dessa korsningar utgör hinder för uppströms vandrande fisk.
15 vandringshinder är åtgärdade
Hinder som gör att fisk och andra akvatiska organismer inte kan röra sig inom och mellan vattendrag och sjöar innebär att möjligheten att föröka sig, hitta mat och överleva kraftigt försämras. Sådana problem uppstår ofta som en följd av dammar, kraftverk och fellagda vägtrummor och bedöms vara den faktor som påverkar den ekologiska statusen i länets vatten mest. I Sverige finns i snitt en vägkorsning per två km vattendrag och var tredje av dessa utgör hinder för fisk. I Värmland finns även över 600 dammar, där merparten är definitiva vandringshinder.
Under 2023 åtgärdades ca 5 fellagda vägtrummor och 10 dammar togs bort (via externa aktörer) i Värmland. För att nå målet behöver betydligt fler liknande åtgärder genomföras och dessutom behöver det ske i en högre takt.
I och med den nationella prövningsplanen för vattenkraft (NAP) har arbetet med att ta bort äldre dammar samt miljöanpassa större vandringshinder börjat ta fart. Sannolikt kommer denna trend att fortsätta under den 20-årsperiod som planen omfattar.
Dammutrivningar kräver som regel tillstånd från Mark- och miljödomstolen, vilket fordrar både planering, utredningar, juridisk kompetens samt inte minst tid och ekonomiska medel.
Metod
Data till indikatorn har hämtats i databasen ”Åtgärder i Vatten”. Antal installerade fiskvägar och antal utrivna dammar från år 2000 och framåt har hämtats, och i de fall där flera olika tekniska lösningar använts vid samma vandringshinder har detta bara räknats som ett åtgärdat vandringshinder. Åtgärder där det saknas uppgifter om år när åtgärden tagits i bruk har inte räknats med. Dessa är sannolikt äldre än från år 2000.
Det finns inget formellt krav om att åtgärder måste registreras i ”Åtgärder i Vatten”, och det kan därför saknas uppgifter om genomförda åtgärder. Det är Länsstyrelserna som ansvarar för att registrera åtgärder i databasen.
”Åtgärder i Vatten” är Sveriges nationella databas över utförda akvatiska restaureringsåtgärder såsom biotopvård, återintroduktioner, fisketillsyn, fiskvägar och utrivningar av vandringshinder. Mer information finns under Fördjupning.
Fördjupning
Se nationell sida om fördjupning.
Anledningen till att få fysiska hinder, trots stort behov, har åtgärdats det senaste året och att antalet varierar år från år beror på flera saker. Dels krävs som regel tillstånd från Mark- och miljödomstolen och eller markägare för utrivning eller fiskpassage. En sådan process fordrar både noggrann planering, utredningar, juridisk kompetens samt inte minst tid och ekonomiska medel.
Omläggning av vägtrummor kräver även det stora administrativa och ekonomiska resurser. Dels beror det på den nya vattenlagstiftningen från 2019, och kopplat till den nationella planen för omprövning av vattenkraften för moderna miljövillkor (NAP). NAP och dess olika prövningsgrupper har en tidsplan som ska följas. Dammar som ligger utanför NAP men ändå utgör vandringshinder ska enligt vägledningen hanteras kronologiskt parallellt med prövningsgrupperna. Ett läns aktivitet beror alltså till stor del på när i tidsplanen (dvs vilket år) dess olika prövningsgrupper ligger. Just nu är NAP pausat med ett år enligt regeringsbeslut.
En möjlighet att ändå öka takten när det gäller att åtgärda vandringshinder är det LIFE-projekt som Länsstyrelsen Värmland tillsammans med flera andra län nu planerar att ansöka om (projekttid 2024 – 2030, preliminär budget ca 300 Mkr). I projektet kommer fokus för Värmland vara att med ett avrinningsområdesperspektiv åtgärda dammar och ett stort antal vägtrummor i sex större Natura2000-områden.
Om data
Therese Elfström Utredare, Havs- och vattenmyndigheten therese.elfstrom@havochvatten.se 010-6986172
Ansvarig myndighet för indikatorn Åtgärdade fysiska hinder: Havs- och vattenmyndigheten