Statusklassning

Statusklassningen utförs av vattenmyndigheterna för de fem vattendistrikten i Sverige. Hur statusklassningen ska gå till regleras i föreskrifter från Havs- och vattenmyndigheten samt Sveriges geologiska undersökning. Hur vattenmyndigheterna har gått tillväga beskrivs detaljerat i bilaga 1 till Förvaltningsplan 2016-2021. Resultatet av statusklassningen kan ses i databasen VISS.

Statusklassningen görs utifrån mätdata från nationell och regional miljöövervakning, samt från recipientkontroll och kommunal miljöövervakning. Även mätkampanjer och enskilda provtagningar kan ha använts som stöd i bedömningen.

Hur mycket dataunderlag som finns för att kunna göra statusklassificeringar och andra bedömningar varierar. Där mätdata saknas eller är bristfällig används ofta modellering och/eller expertbedömningar som komplement. Vilka underlag som finns skiljer sig åt mellan län och distrikt, därför har också modellering och/eller expertbedömningar använts olika mycket.

Ekologisk status/potential

Ekologisk status är en bedömning av kvaliteten på förekomsten av växt- och djurarter. Om ytvattenförekomsten är naturlig används begreppet ”status” och om den är konstgjord eller kraftigt modifierad används begreppet ”potential”. Det finns fem bedömningsklasser för naturliga vattenförekomster: hög, god, måttlig, otillfredsställande samt dålig status. För konstgjorda och kraftigt modifierade vatten finns bedömningsklasserna: maximal, god, måttlig, otillfredsställande samt dålig potential.

För att statusklassa ytvattenförekomsterna så används biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Det är den kvalitetsfaktor som uppvisar störst mänsklig påverkan som är utslagsgivande vid en statusklassificering och bestämmer statusklass.

Kemisk status

Kemisk status bestäms för ytvatten genom att mäta halterna av bestämda "prioriterade" förorenande ämnen och jämföra dem mot gränsvärden i bedömningsgrunder. Mätningar görs både på naturliga och konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster samt i grundvattenförekomster. Det finns två bedömningsklasser: god, och uppnår ej god, otillfredsställande.

För grundvatten utgår statusbedömningen inte från listan med de prioriterade ämnena utan inkluderar alla förorenande ämnen från mänsklig påverkan som identifierats kunna utgöra ett hot mot att god kemisk status nås. Om en grundvattenförekomst bedöms vara utsatt för risk ska vattenmyndigheterna fastställa miljökvalitetsnorm.

Om mätningar visar att halten av ett ämne som omfattas av den kemiska statusen, överskrider sitt gränsvärde enligt bedömningsgrunder för ytvatten respektive riskerar att överskrida den satta miljökvalitetsnormen för grundvatten, får vattenförekomsten ”Uppnår ej god kemisk status” och åtgärder måste genomföras för att nå god kemisk status. 

Kvantitativ grundvattenstatus

Grundvattenförekomsternas kvantitativa status anger om vattenuttagen är i balans med grundvattenbildningen.

Genom att mäta grundvattennivån eller genom att jämföra grundvattenbildningen med uttaget av vatten, kan man få en uppfattning om grundvattentillgången och förhindra eventuella överuttag. För att en grundvattenförekomst ska uppnå god kvantitativ status får inte uttagen vara större än nybildningen av grundvatten eller så stora att flödesriktningar ändras så att saltvatten eller andra föroreningar kan tränga in. Grundvattennivån får inte heller förändras så att det medför att god ekologisk status inte nås i ytvatten som är förbundna med grundvattenförekomster eller att grundvattenberoende terrestra ekosystem tar skada. 

http://viss.lansstyrelsen.se/

Bilaga 1 till Förvaltningsplan 2016-2021: http://www.vattenmyndigheterna.se/SiteCollectionDocuments/sv/norra-ostersjon/Underlag%20till%20beslut%202016/Beslutsdokument/Formgivna%20beslutsdokument/Bilaga%201-5.pdf

SGU 2014: Vägledning - Vattenförvaltning av grundvatten. SGU-rapport 2014:31 
Vattenförvaltning av grund­vatten (sgu.se)

Vattenförvaltningen

Svensk vattenförvaltning syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser. Vattenförvaltningen omfattar sjöar, vattendrag, kust- och övergångsvatten och grundvatten. EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) anger vad EU-länderna minst ska klara vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten.

Vattendirektivet (2000/60/EG) antogs 2000 och syftar till att skydda och förbättra EU:s alla vatten. Alla medlemsländer i EU har infört vattendirektivet i sina länders lagstiftning och har därmed förbundit sig att genomföra alla delar i direktivet. I Sverige infördes vattendirektivet i svensk lagstiftning år 2004 genom

• 5 kap. miljöbalken
• vattenförvaltningsförordning (2004:660)
• förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion.

Vattenmyndigheterna ansvarar för genomförandet

Sverige är indelat i fem vattendistrikt, Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. En länsstyrelse i varje distrikt är utsedd till vattenmyndighet.

Ansvaret för genomförandet av vattenförvaltningen ligger på de fem länsstyrelser som är vattenmyndigheter. Havs- och vattenmyndigheterna tar fram vägledning och föreskrifter för ytvatten. När det gäller grundvatten så är Sveriges geologiska undersökning vägledande.

Förvaltningscykler

Arbetet med vattenförvaltning drivs i förvaltningscykler om sex år, där olika arbetsmoment återkommer. Den nuvarande förvaltningscykeln är den tredje, och pågår 2016-2021. En cykel inleds med en kartläggning av mänsklig påverkan på vattnet, bland annat utifrån övervakning. Underlaget används sedan för att bedöma och klassificera vattnets tillstånd och risken för framtida påverkan. Miljökvalitetsnormer fastställs och vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå god vattenkvalitet identifieras. Förvaltningsplaner upprättas för arbetet.

Vatteninformationssystem Sverige (VISS)

I databasen VISS hittar du information om klassning, övervakning, påverkan, miljökvalitetsnormer med mera för en särskild sjö, vattendrag, kustvatten eller grundvatten. Du kan söka på vattenförekomster och/eller områden.

 http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/Pages/default.aspx

 http://viss.lansstyrelsen.se/