- Start
- Miljömålen
- Levande sjöar och vattendrag
- Du är här: God status för vatten
God ekologisk, kemisk och kvantitativ status för sjöar, vattendrag och grundvatten enligt Vattenförvaltningsförordningen.
Kvantitativ status för grundvatten
Ladda ner diagramdata för Kvantitativ status för grundvatten
Skriv ut diagram för Kvantitativ status för grundvatten
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/levande-sjoar-och-vattendrag/god-status-for-vatten/
Kemisk status för grundvatten
Ladda ner diagramdata för Kemisk status för grundvatten
Skriv ut diagram för Kemisk status för grundvatten
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/levande-sjoar-och-vattendrag/god-status-for-vatten/
Ekologisk status/potential i sjöar
Ekologisk status/potential i vattendrag
Ekologisk status i sjöar och vattendrag
Kvantitativ status för grundvatten
Kemisk status för grundvatten
En stor del av de sjöar och vattendrag som statusklassats för ekologisk och kemisk status inom vattenförvaltningen uppnår inte minst god status. För grundvattenförekomsterna är situationen den motsatta och nästan alla uppnår god kemisk och kvantitativ status.
Bättre status i sjöar än i vattendrag
Vattenförvaltningens tredje statusklassning för ekologisk status visar att hög eller god status uppnås i 53 procent av sjöarna och i 34 procent av vattendragen. Den vanligaste orsaken till att vattendrag inte uppnår god status är att de är fysiskt påverkade av till exempel dammar, rensningar och rätningar.
För kemisk status uppnår inga vattendrag eller sjöar god status eftersom halten kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ligger över gränsvärdena i hela landet.
God status i grundvattnet
31 grundvattenförekomster uppnår inte god kvantitativ status, och dessa ligger i södra delarna av landet. Något fler, 87 stycken, uppnår inte god kemisk status, och det motsvarar drygt 2 procent av grundvattenförekomsterna. För många grundvattenförekomster saknas mätdata, och dessa har klassats som att de uppnår god status. Underlaget för grundvattenförekomsterna har dock förbättrats sedan förra statusklassningen.
Skillnader mellan förvaltningscyklerna
Bedömningarna i den tredje förvaltningscykeln är baserade på en delvis annan metodik än tidigare klassningar, och statusklassningen har även vidareutvecklats på andra sätt. Skillnaderna mellan de tre cyklerna är alltså snarare en effekt av förändrade metoder än en förändring i miljön.
Metod
Statusklassning
Statusklassningen utförs av vattenmyndigheterna för de fem vattendistrikten i Sverige. Hur statusklassningen ska gå till regleras i föreskrifter från Havs- och vattenmyndigheten samt Sveriges geologiska undersökning. Hur vattenmyndigheterna har gått tillväga beskrivs detaljerat i bilaga 1 till Förvaltningsplan 2016-2021. Resultatet av statusklassningen kan ses i databasen VISS.
Statusklassningen görs utifrån mätdata från nationell och regional miljöövervakning, samt från recipientkontroll och kommunal miljöövervakning. Även mätkampanjer och enskilda provtagningar kan ha använts som stöd i bedömningen.
Hur mycket dataunderlag som finns för att kunna göra statusklassificeringar och andra bedömningar varierar. Där mätdata saknas eller är bristfällig används ofta modellering och/eller expertbedömningar som komplement. Vilka underlag som finns skiljer sig åt mellan län och distrikt, därför har också modellering och/eller expertbedömningar använts olika mycket.
Ekologisk status/potential
Ekologisk status är en bedömning av kvaliteten på förekomsten av växt- och djurarter. Om ytvattenförekomsten är naturlig används begreppet ”status” och om den är konstgjord eller kraftigt modifierad används begreppet ”potential”. Det finns fem bedömningsklasser för naturliga vattenförekomster: hög, god, måttlig, otillfredsställande samt dålig status. För konstgjorda och kraftigt modifierade vatten finns bedömningsklasserna: maximal, god, måttlig, otillfredsställande samt dålig potential.
För att statusklassa ytvattenförekomsterna så används biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Det är den kvalitetsfaktor som uppvisar störst mänsklig påverkan som är utslagsgivande vid en statusklassificering och bestämmer statusklass.
Kemisk status
Kemisk status bestäms för ytvatten genom att mäta halterna av bestämda "prioriterade" förorenande ämnen och jämföra dem mot gränsvärden i bedömningsgrunder. Mätningar görs både på naturliga och konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster samt i grundvattenförekomster. Det finns två bedömningsklasser: god, och uppnår ej god, otillfredsställande.
För grundvatten utgår statusbedömningen inte från listan med de prioriterade ämnena utan inkluderar alla förorenande ämnen från mänsklig påverkan som identifierats kunna utgöra ett hot mot att god kemisk status nås. Om en grundvattenförekomst bedöms vara utsatt för risk ska vattenmyndigheterna fastställa miljökvalitetsnorm.
Om mätningar visar att halten av ett ämne som omfattas av den kemiska statusen, överskrider sitt gränsvärde enligt bedömningsgrunder för ytvatten respektive riskerar att överskrida den satta miljökvalitetsnormen för grundvatten, får vattenförekomsten ”Uppnår ej god kemisk status” och åtgärder måste genomföras för att nå god kemisk status.
Kvantitativ grundvattenstatus
Grundvattenförekomsternas kvantitativa status anger om vattenuttagen är i balans med grundvattenbildningen.
Genom att mäta grundvattennivån eller genom att jämföra grundvattenbildningen med uttaget av vatten, kan man få en uppfattning om grundvattentillgången och förhindra eventuella överuttag. För att en grundvattenförekomst ska uppnå god kvantitativ status får inte uttagen vara större än nybildningen av grundvatten eller så stora att flödesriktningar ändras så att saltvatten eller andra föroreningar kan tränga in. Grundvattennivån får inte heller förändras så att det medför att god ekologisk status inte nås i ytvatten som är förbundna med grundvattenförekomster eller att grundvattenberoende terrestra ekosystem tar skada.
Bilaga 1 till Förvaltningsplan 2016-2021: http://www.vattenmyndigheterna.se/SiteCollectionDocuments/sv/norra-ostersjon/Underlag%20till%20beslut%202016/Beslutsdokument/Formgivna%20beslutsdokument/Bilaga%201-5.pdf
SGU 2014: Vägledning - Vattenförvaltning av grundvatten. SGU-rapport 2014:31
Vattenförvaltning av grundvatten (sgu.se)
Fördjupning
Vattenförvaltningen
Svensk vattenförvaltning syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser. Vattenförvaltningen omfattar sjöar, vattendrag, kust- och övergångsvatten och grundvatten. EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) anger vad EU-länderna minst ska klara vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten.
Vattendirektivet (2000/60/EG) antogs 2000 och syftar till att skydda och förbättra EU:s alla vatten. Alla medlemsländer i EU har infört vattendirektivet i sina länders lagstiftning och har därmed förbundit sig att genomföra alla delar i direktivet. I Sverige infördes vattendirektivet i svensk lagstiftning år 2004 genom
- 5 kap. miljöbalken
- vattenförvaltningsförordning (2004:660)
- förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion.
Vattenmyndigheterna ansvarar för genomförandet
Sverige är indelat i fem vattendistrikt, Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. En länsstyrelse i varje distrikt är utsedd till vattenmyndighet.
Ansvaret för genomförandet av vattenförvaltningen ligger på de fem länsstyrelser som är vattenmyndigheter. Havs- och vattenmyndigheterna tar fram vägledning och föreskrifter för ytvatten. När det gäller grundvatten så är Sveriges geologiska undersökning vägledande.
Förvaltningscykler
Arbetet med vattenförvaltning drivs i förvaltningscykler om sex år, där olika arbetsmoment återkommer. Den nuvarande förvaltningscykeln är den tredje, och pågår 2016-2021. En cykel inleds med en kartläggning av mänsklig påverkan på vattnet, bland annat utifrån övervakning. Underlaget används sedan för att bedöma och klassificera vattnets tillstånd och risken för framtida påverkan. Miljökvalitetsnormer fastställs och vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå god vattenkvalitet identifieras. Förvaltningsplaner upprättas för arbetet.
Vatteninformationssystem Sverige (VISS)
I databasen VISS hittar du information om klassning, övervakning, påverkan, miljökvalitetsnormer med mera för en särskild sjö, vattendrag, kustvatten eller grundvatten. Du kan söka på vattenförekomster och/eller områden.
Om data
Kontakt för indikatorn
Therese Elfström Utredare, Havs- och vattenmyndigheten therese.elfstrom@havochvatten.se 010-6986172
Ansvarig myndighet för indikatorn God status för vatten: Havs- och vattenmyndigheten