Antal installerade faunapassager och borttagna vandringshinder i Västmanlands län

Åtgärder vid vandringshinder

Antalet åtgärdade fysiska hinder per år har varierat mycket sedan 2000. Åtgärderna syftar till att skapa framkomlighet för fiskar och andra vattenlevande djur i sjöar och vattendrag. Exempel på åtgärder är rivning av vandringshinder, omläggning av vägtrummor samt byggnation av naturlika passager (som omlöp) eller tekniska konstruktioner (som fiskvägar). Källa: Åtgärder i vatten

Ladda ner diagramdata för Åtgärder vid vandringshinder

Skriv ut diagram för Åtgärder vid vandringshinder

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/levande-sjoar-och-vattendrag/atgardade-fysiska-hinder/vastmanlands-lan/

Dammar och felaktigt lagda vägtrummor kan hindra fiskar och andra vattenlevande djur från att röra sig fritt inom och mellan vattendrag och sjöar. Fiskar behöver fria vandringsvägar mellan lekområden och uppväxtområden och för att hitta mat.

Varje år genomförs åtgärder för att återskapa fria vandringsvägar och skapa framkomlighet för fiskar och andra vattenlevande djur i sjöar och vattendrag. Även andra djur knutna till vattendragens närmiljöer gynnas av att kunna röra sig fritt. I Sverige finns i genomsnitt en vägkorsning per två kilometer vattendrag och var tredje av dessa korsningar utgör hinder för uppströms vandrande fisk.

Stort behov av att åtgärda fler vandringshinder  

I vattendragen i Västmanlands län finns stora behov av restaurering. De hotade arterna asp och flodpärlmussla är två exempel på arter som far illa på grund av fysisk påverkan, till exempel rensning, muddring, vandringshinder i form av dammar och dåligt utformade vägtrummor. Tyvärr är de alla mycket vanliga i hela Västmanland, så det finns stora behov av restaurering i vattendragen i länet. För att förbättra levnadsvillkoren för olika arter är biotopvårdande åtgärder viktiga att genomföra i samband med utrivningar, till exempel att lägga i lekgrus och död ved i vattendragen.

Med hjälp av medel från Havs- och Vattenmyndigheten (LOVA och projektlistan) har flera vandringshinder kunnat åtgärdas de senaste åren eller är på gång att åtgärdas i Västmanlands län. Flera av åtgärderna har ännu inte registrerats i databasen Åtgärder i vatten, vilket delvis beror på att de externa aktörerna som har genomfört åtgärderna har haft och har svårigheter att lägga in dem i databasen på grund av tekniska problem.

Under åren 2000-2018 har 37 åtgärder i Västmanlands län registrerats i databasen Åtgärder i vatten och gäller bland annat utrivning av vandringshinder. Antalet utförda åtgärder är fler och databasen behöver därför uppdateras.  

Metod

Data till indikatorn har hämtats i databasen ”Åtgärder i Vatten”. Antal installerade fiskvägar och antal utrivna dammar från år 2000 och framåt har hämtats, och i de fall där flera olika tekniska lösningar använts vid samma vandringshinder har detta bara räknats som ett åtgärdat vandringshinder. Åtgärder där det saknas uppgifter om år när åtgärden tagits i bruk har inte räknats med. Dessa är sannolikt äldre än från år 2000. 

Det finns inget formellt krav om att åtgärder måste registreras i ”Åtgärder i Vatten”, och det kan därför saknas uppgifter om genomförda åtgärder. Det är Länsstyrelserna som ansvarar för att registrera åtgärder i databasen.

”Åtgärder i Vatten” är Sveriges nationella databas över utförda akvatiska restaureringsåtgärder såsom biotopvård, återintroduktioner, fisketillsyn, fiskvägar och utrivningar av vandringshinder. Mer information finns under Fördjupning.

Fördjupning

Se nationell sida om fördjupning.

Länsstyrelsen arbetar aktivt för att engagera externa huvudmän i restaureringsprojekten. Arbetet går sakta och behöver intensifieras, t ex genom projektlistan som Havs- och vattenmyndigheten administrerar. Länsstyrelsen i Västmanland har anmält 27 objekt till projektlistan.

År 2008 tog Länsstyrelsen fram en plan för statligt finansierad restaurering av de mest värdefulla vattendragen i länet. Under åren 2006–2009 gjordes många fiskvägsutredningar för de nedersta dammarna i länets större åar som mynnar i Mälaren. Länsstyrelsen har därefter verkat för att utredningarna ska bli verklighet. Flera fiskvägar har byggts och de nedersta dammarna i Arbogaån, Hedströmmen och Kolbäcksån är numera passerbara för fisk. De två nedersta dammarna i Svartån i centrala Västerås har inom EU-projektet ”Life IP Rich Waters” också blivit passerbara genom faunapassager (Turbinbron 2019, Falkenbergska kvarnen 2023).

Under 2017 har tre dammutrivningar genomförts i Hedströmmen inom ramen för det särskilda åtgärdsprojektet ”Fria vandringsvägar i Hedströmmen”. Under 2020-2023 pågick ett LOVA-projekt med fokus på fria vandringsvägar i mälarmynnande vattendrag. Flera vandringshinder har blivit åtgärdade i de stora åarna som mynnar i Mälaren, såsom Sagån och Hedströmmen. Hösten 2023 startades ett nytt projekt med samma upplägg så fler åtgärder är på gång. Under 2022 beviljades ett LOVA-projekt med syfte att riva ut tre dammar i den nordliga delen av länet i ett vattendrag som mynnar i Dalälven. Med hjälp av medel för projektlistan pågår arbete för att utreda och genomföra utrivning av dammar. En del utrivningar har genomförts och fler är på gång.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Respons (åtgärder)
Dataleverantör:

Therese Elfström Utredare, Havs- och vattenmyndigheten therese.elfstrom@havochvatten.se 010-6986172

Ansvarig myndighet för indikatorn Åtgärdade fysiska hinder: Havs- och vattenmyndigheten