Ett livskraftigt bestånd av flodpärlmussla med fungerande reproduktion är ett tecken på ett fungerande ekosystem med liten grad av mänsklig påverkan.

Flodpärlmusslan har försvunnit från många vattendrag där den fanns i början av 1900-talet. Detta beror på flera faktorer såsom pärlfiske, flottning, skogs- och jordbruk, försurning, övergödning, kanalisering, dikning, vandringshinder, reglering samt spridning av främmande arter.

Restaurering och hänsyn är viktiga överlevnadsfaktorer för flodpärlmusslan

I Dalarnas län finns idag 47 kända flodpärlmusselförande huvudvattendrag, varav föryngring har konstaterats i 19 (40 procent). Andelen småmusslor är väldigt låg i de flesta av de föryngrande vattendragen, vilket innebär en brist på livskraftiga populationer i länet. I flera vattendrag med föryngring har det gått lång tid sedan senaste inventeringen vilket gör att kunskapsläget är oklart.

Under 2024 genomfördes standardiserad inventering av Hyttkvarnsån. Ån har ett stort bestånd av flodpärlmussla men saknar föryngring. En sidokanal med höga tätheter av musslor var torrlagd och överlevande musslor flyttades därför ut i huvudfåran. Finnbobäcken, Gopalån, Avströmmen, Kvarnbäcken, Norrviksån, Krabbsjöån, Pajsoån och Gänsån, liksom delar av Hemulån inventerades översiktligt. Föryngring konstaterades i Gopalån och Finnbobäcken. 

För att säkra flodpärlmusslans fortlevnad måste nödvändiga restaureringsåtgärder utföras. En ökad miljöhänsyn mot vattendragen krävs vid bland annat skogsbruk och länets livskraftiga bestånd behöver skyddas bland annat genom inrättande av områdesskydd för vattendragen och deras närmiljö.