1. Start
  2. Så fungerar arbetet med Sveriges miljömål
  3. Uppföljning av miljömålen
  4. Du är här: Årlig uppföljning 2018

Stort engagemang för att nå miljömålen

Miljökvalitetsmålen Säker strålmiljö och Skyddande ozonskikt kommer att uppnås eller vara nära att uppnås till år 2020. Övriga 14 mål kommer troligtvis inte att nås. Regeringen och myndigheterna har under 2017 gjort många insatser för att snabba upp åtgärdsarbetet.

Sidan senast uppdaterad: 29 maj 2018

Klimatklivet, landsbygdsprogrammet, havs- och vattenmiljöanslaget, stadsmiljöavtalen, områdesskyddet för värdefull natur och kulturmiljöanslagen är några insatser som ger effekt. Dessa åtgärder räcker dock inte för att nå miljömålen. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem att utarmas, såväl i skogs- och jordbruksmarker som i fjäll, sjöar, våtmarker och hav.

Avgörande att klimatförändringarna kan stoppas

Under 2017 beslutade riksdagen om nya klimatmål och en ny klimatlag. De åtgärder och styrmedel som nu är på plats i Sverige räcker inte för att nå riksdagens mål. De globala växthusgasutsläppen fortsätter att öka, trots att kraftfulla utsläppsminskningar i stället skulle behövas. Därför krävs kraftfullare åtgärder, både på nationell och på global nivå.

Den biologiska mångfalden kan inte ta mer stryk

Genom ökade anslag från regeringen finns nu en möjlighet att nå etappmålet för skydd av skog. Satsningarna på kommunikation om ekosystemtjänster har förändrat kunskaper, attityder och handlingar hos många aktörer. Viktiga insatser i jord- och skogsbruket samt för havsmiljön är på gång . Åtgärdstempot måste dock höjas för att minska fragmentering och förlust av livsmiljöer, överexploatering och andra skador.

Grundvattnet i fokus efter sommarens akuta brist

Grundvattennivåerna påverkas av klimatförändringarna. Torkan under sommarsäsongens 2017 medförde en allvarlig vattenbrist på flera håll i landet. Informationskampanjer genomfördes och bevattningsförbud introducerades för att säkra tillgången till dricksvatten. Arbetet med att ta fram regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner är viktigt.

Giftfri vardag med fokus på barn

Flera åtgärder som minskar barns exponering för farliga ämnen har genomförts under året, exempelvis för leksaker och elektronik. Många kommuner använder kriterier för miljögifter i sin upphandling.

Når vi generationsmålet?

Vår påverkan på andra länders miljö måste minska avsevärt om vi ska nå generationsmålet. De 16 miljökvalitetsmålen måste också vara i huvudsak uppnådda. Omställningen av samhället för att nå generationsmålet kräver insatser inom många politikområden. Många initiativ har tagits under året, bland annat för att förebygga avfall, för att skapa en effektivare materialåtervinning, för att underlätta miljösmart konsumtion samt för att utveckla nyttjande och bevarande av kulturmiljön. Flera myndigheter arbetar för en effektivare tillämpning av miljöbalken.

Nås miljömålen? (Bedömning för årlig uppföljning 2018)

Begränsad klimatpåverkan

Nej

Halterna av växthusgaser ökar i atmosfären och den globala medeltemperaturen stiger över tid. Det internationella arbetet utgår från målsättningarna i Parisavtalet. De svenska utsläppen minskar långsamt och ska nå ned till noll i nettoutsläpp senast år 2045. Ett svenskt klimatpolitiskt ramverk kom på plats i januari 2018, och beslut har tagits om nya styrmedel, inte minst för att få ned utsläppen från inrikes transporter, exempelvis reduktionsplikt för biodrivmedel i bensin och diesel.

Målet kommer ej att nås.

Frisk luft

Nej

Nya beslut och en positiv trend i miljön ökar förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet. Nya krav på vedpannor och rumsvärmare samt klimatåtgärder i kommunerna kommer att bidra till bättre luftkvalitet, liksom även nya EU-regler för fordonsutsläpp. Fortsatta insatser behövs dock. Särskilt halterna av kvävedioxid, partiklar och ozon ligger långt från målnivån i många tätorter. Internationella åtgärder behövs för att minska långväga transporterade luftföroreningar.

Målet kommer ej att nås till 2020.

Bara naturlig försurning

Nej

Sverige arbetar med att genomföra EU:s takdirektiv för att nå utsläppsminskningar av bland annat svavel och kväve. Insatser pågår för att identifiera de försurningskänsliga områden där askåterföring är särskilt angelägna, i detta arbete ingår även Skogsstyrelsens arbete med att uppdatera rekommendationerna för askåterföring. Värst drabbat av försurning är sydvästra Sverige, här är drygt hälften av skogsmarken och nästan hälften av alla sjöar försurade. Återhämtningen sker mycket långsamt.

Målet kommer ej att nås till 2020.

Giftfri miljö

Nej

Vissa miljögifter ökar, andra minskar efter att åtgärder införts. För många ämnen saknas fortfarande kunskap. Lagstiftning är ett effektivt styrmedel som behöver utvecklas vidare, liksom system för informationsöverföring och alternativ till farliga ämnen. Minamatakonventionen, som trädde i kraft under 2017, innebär ett stort steg mot minskad användning av kvicksilver globalt. EU genomförde under året flera åtgärder som minskar barns exponering för farliga ämnen, och har tagit fram kriterier för hormonstörande ämnen. Regeringen beslutade inrätta ett centrum för substitution.

Målet kommer ej att nås till 2020.

Skyddande ozonskikt

Ja

Mätningar bekräftar att återväxten av ozonskiktet sannolikt kan ha påbörjats, och att utsläppen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter att minska. Ökad osäkerhet, bland annat om klimatets påverkan på ozonskiktet, har dock ändrat bedömningen av utvecklingen i miljön, från positiv till att det inte längre går att se en tydlig trend. Naturvårdsverket har fortsatt stödja regeringen i internationella förhandlingar. Svenska utsläpp av ozonnedbrytande ämnen från rivningsmaterial fortsätter att minska.

Målet kommer att nås till 2020.

Säker strålmiljö

Nära

Utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnkraftverk fortsätter att vara långt under gränsvärden. Föreskrifterna om strålsäkerhetsarbete har under året anpassats till EU-direktiv och kommer att träda i kraft 2018. En ny handlingsplan ska minska riskerna med radon i bostäder. Antalet fall av hudcancer fortsätter att öka. Det är inte möjligt att minska antalet hudcancerfall så att de år 2020 kommer att vara lägre än 2000.

Målet kommer delvis att nås till 2020.

Ingen övergödning

Nej

Tillståndet är fortsatt allvarligt, men det finns tecken på förbättring inom vissa områden. Särskilt dåliga förhållanden råder i Östersjön, där utbredningen av syrefria bottnar är fortsatt stor. Tillförseln av näringsämnen till havet minskar, men återhämtningstiden i miljön är lång. Behovet av ytterligare åtgärder för att minska fosfortillförseln till Egentliga Östersjön är stort. Åtgärdsprogrammen inom vatten- och havsmiljöförvaltningen är viktiga, men räcker inte för att uppnå målet.

Målet kommer ej att nås till 2020.

Levande sjöar och vattendrag

Nej

Påverkan på vattenmiljöer och problem med övergödning, försurning och miljögifter behöver minska. Torkan under 2017 ledde till ökat samarbete mellan myndigheter kring vattenresurser. Sverige har beviljats EU-medel för att förbättra miljön kring våtmarker och vattendrag. Värdefulla sjöar och vattendrag som saknar formellt skydd har kartlagts. Fler arter har lagts till på EU:s lista för hantering av främmande arter. Viktigt för att nå målet är att Vattenförvaltningens åtgärdsprogram genomförs.

Målet kommer ej att nås till 2020.

Grundvatten av god kvalitet

Nej

Lokal vattenbrist och sommarens låga grundvattennivåer har ökat samarbetet i samhället. Kunskapen om grundvatten har förbättrats genom utökade kontroller och bättre förvaltning. Det krävs en ökad takt i arbetet med att skydda grundvattenresurserna för att nå målet. Uttag och användning av naturgrus behöver minskas ytterligare. Knappt hälften av länsstyrelserna bedömer att målet är uppnått eller inom räckhåll.

Målet kommer ej att nås till 2020.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Nej

Övergödning och farliga ämnen är fortsatta problem, liksom svaga fiskbestånd, främmande arter och påverkan på känsliga havsmiljöer. Regeringen har ökat resurserna till marint områdesskydd samt arbete mot plast och mikroplast i havet. Sanering av miljöfarliga vrak har inletts. Ett åtgärdsprogram för ålgräsängar har tagits fram. En satsning kring att värdera ekosystemtjänster avslutades. Åtgärdsprogrammen inom havsmiljö- och vattenförvaltning är betydelsefulla för att nå målet på sikt.

Målet kommer ej att nås till 2020.

Myllrande våtmarker

Nej

Genomförda åtgärder ger bra resultat, men behöver skyndas på och öka i omfattning för att vända den negativa trenden. Våtmarkerna och dess värden påverkas negativt främst av äldre men även ny markavvattning samt vattenreglering. Många våtmarker är också i behov av skötsel. Under 2017 har 44 hektar torvmark restaurerats och 155 hektar våtmark anlagts eller restaurerats, främst i odlingslandskapet. Dessutom har 13 600 hektar av myrskyddsplanens objekt fått skydd.

Målet kommer ej att nås till 2020.

Levande skogar

Nej

Miljöarbetet i skogen utvecklas positivt, men genomförda åtgärder räcker inte för att trygga biologisk mångfald. Fortfarande avverkas skogar med höga naturvärden och det finns brister i miljöhänsyn vid avverkning. Under 2017 har arbetet fortsatt med att införa skogssektorns målbilder för god miljöhänsyn. Skogsstyrelsen har tagit fram kunskapsunderlag som beskriver status och påverkansfaktorer för 30 olika ekosystemtjänster från skogen. Närmare tusen hektar nyckelbiotoper har skyddats.

Målet kommer ej att nås till 2020.

Ett rikt odlingslandskap

Nej

Omfattande naturvårdsinsatser görs av lantbrukare, länsstyrelser, kommuner och ideella organisationer för att nå miljökvalitetsmålet. Samhällets ekonomiska stöd, bland annat inom landsbygdsprogrammet, fortsätter att bidra till att flera hundra tusen hektar ängs- och betesmarker hävdas, fler våtmarker anläggs och att omfattande rådgivnings- och kompetensutvecklingsinsatser genomförs. Under 2017 var anslaget till förvaltning av skyddad natur dessutom större än på länge.

Målet kommer ej att nås till 2020.

Storslagen fjällmiljö

Nej

Under 2017 har renbruksplanerna vidareutvecklats. Upprustningen av fjällederna håller god takt och lavinprognoserna har byggts ut. Fjällrävens reproduktion har vänt uppåt. Kulturminnesinventeringar har gjorts över bland annat Fulufjället. Flera utmaningar återstår, bland annat behöver renarnas vinterbete säkras och betestrycket öka på marker som växer igen. En sammanvägd bedömning av alla anspråk på fjällområdets mark och vatten behövs.

Målet kommer ej att nås till 2020.

God bebyggd miljö

Nej

Exploateringstrycket är fortsatt stort på grund av högkonjunktur och bostadsbyggande. Det leder till ökad miljöbelastning. Många kommuner planerar för en hållbar stadsutveckling, och satsar i allt högre grad på kollektivtrafik, fotgängare och cyklister. Bygg- och fastighetssektorns utsläpp av växthusgaser är oförändrade. Sektorn har tagit flera initiativ för att minska byggnadernas miljöbelastning. Energianvändningen i hus och lokaler var oförändrad förra året, efter en tidigare lång nedåtgående trend.

Målet kommer ej att nås till 2020.

Ett rikt växt- och djurliv

Nej

Förlusten av biologisk mångfald fortsätter. Nyttjandet av naturresurser är fortfarande det som har störst negativ effekt. Staten har under året gjort investeringar i jordbrukets miljöersättningar, och ökade medel har möjliggjort ytterligare insatser för skydd och skötsel av naturområden. Myndigheterna har även jobbat intensivt med genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige och med att förebygga och begränsa spridning av invasiva främmande arter.

Målet kommer ej att nås till 2020.

Nås etappmålen? (Bedömning för årlig uppföljning 2018)
Här finns en sammanfattande uppföljning av etappmålen

Avfall

Ökad resurshushållning i byggsektorn

Uppnås ej i tid

Svårigheterna att nå målet beror på brister i statistiken för insamlade mängder bygg- och rivningsavfall. Naturvårdsverket arbetar under 2018 med att få fram en mera rättvisande bild av läget i branschen.

Målet kommer ej att nås till 2020

Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan

Uppnås ej i tid

Mängden matavfall som samlas in till rötning och kompostering har ökat markant de senaste åren. Idag samlar mer än 200 kommuner in matavfall från hushåll och företag. För att nå målet om 50 procent biologiskt behandlat matavfall behöver den separata insamlingen öka ytterligare, och rejektmängderna behöver minska.

Målet kommer ej att nås till 2018

Begränsad klimatpåverkan

Utsläpp av växthusgaser till år 2020

Uppnås i tid

Utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå. Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som mekanismen för ren utveckling (CDM).

Ska uppnås senast 2020

Utsläpp av växthusgaser till år 2030

Uppnås ej i tid

Växthusgasutsläppen i Sverige i ESR-sektorn bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst 8 procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder.

Ska uppnås senast 2030

Utsläpp av växthusgaser till år 2040

Uppnås ej i tid

Växthusgasutsläppen i Sverige i ESR-sektorn bör senast år 2040 vara minst 75 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst 2 procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder.

Ska uppnås senast 2040

Utsläpp av växthusgaser till år 2045

Uppnås ej i tid

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå nettonollutsläpp får kompletterande åtgärder tillgodoräknas. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990.

Ska uppnås senast 2045

Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter

Uppnås ej i tid

Växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS) ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010.

Ska uppnås senast 2030

Biologisk mångfald

Betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster

Uppnås ej i tid

Kännedomen om begreppet ekosystemtjänster har ökat, framförallt genom nätverk som har etablerats. Arbetet med att göra värdet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster känt fortskrider och under 2017 hölls en välbesökt slutkonferens för en större forskningssatsning. Samverkan har trappats upp vad gäller insatser för ekosystemtjänster, grön infrastruktur och klimatanpassning, men en hel del återstår innan detta blir en integrerad del i relevanta samhällsbeslut.

Målet kommer ej att nås till 2018

Skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden

Uppnås ej i tid

Tre av fem arealmål kommer inte att nås. Både den areella omfattningen av skyddet och de formella besluten behöver öka kraftigt. Arealmålet för formellt skydd av skog kan uppnås om nuvarande anslagsnivå behålls. Under 2017 har fokus varit på skydd av större områden med höga naturvärden, skydd av nyckelbiotoper på nyckelbiotoprika brukningsenheter, arbete med Natura 2000-områden samt strategisk planering genom grön infrastruktur och värdetrakter.

Målet kommer ej att nås till 2020

Kunskap om genetisk mångfald

Uppnås i tid

Etappmålet hade tidigare 2015 som målår, men det har förlängts till 2020. Kunskapen om genetisk mångfald ökar successivt för de stora rovdjuren. Under 2017 utökades antalet DNA-analyser av spillning från varg och järv. Arbete under året har ökat förutsättningarna för att använda DNA-metoder även i framtida övervakning av kungsörn. Den genetiska mångfalden i marken är dåligt känd. Skogsstyrelsen har under året beskrivit möjliga sätt att övervaka genetisk mångfald bland skogsträd. 

Etappmålet kan nås till 2020

Farliga ämnen

Särskilt farliga ämnen

Ej uppnått

Nuvarande miljöpolitiska läge inom EU gör att åtgärder inte beslutas och genomförs i tillräcklig takt. Det är fortsatt viktigt att arbeta med implementeringen av europeisk kemikalielagstiftning och utveckling av globala styrmedel. Under 2017 beslutade EU dock att revidera sina kriterier för hur hormonstörande ämnen ska identifieras. Åtta nya särskilt farliga ämnen togs också upp på den så kallade kandidatförteckningen, varav fyra efter förslag från Kemikalieinspektionen. 

Målet har ej uppnåtts

Kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper

Ej uppnått

Utvecklingen av etappmålets område som helhet har gått framåt. Punkten om lågvolymämnen bedöms dock inte nås inom uppsatt tid (senast 2018). Inga resultat av betydelse har tillkommit under 2017 som förändrar den bedömningen. Bristen på information bör inte bli långvarig. Pågående arbete inom EU måste därför fortsätta, liksom även de svenska insatserna för att påverka EU:s beslut.

Målet har ej uppnåtts

Information om farliga ämnen i varor

Ej uppnått

Åtta nya ämnen tillkom på EU:s kandidatförteckning över särskilt farliga ämnen. Det bidrar till ökade krav på information om varor. Inom FN:s globala kemikaliestrategi fortsatte arbetet för att få företag att införa informationssystem. Inom EU startade ett projekt som till 2019 ska utveckla en mobilapplikation, som snabbt ska ge information om särskilt farliga ämnen i varor till konsumenter. För att nå målet till 2020 krävs både ändrad lagstiftning och frivilliga initiativ.

Målet har ej uppnåtts

Utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler

Ej uppnått

Under året har arbetet med att reglera grupper av ämnen fortsatt. Bland annat har begränsningen inom EU för ämnesgruppen PFOA trätt i kraft. Kemikalieinspektionen har utvecklat metodik för att identifiera och prioritera grupper av ämnen. Vad gäller substitution av farliga ämnen är regelverket till stor del på plats. Däremot är bättre tillämpning av reglerna och tillgång på mindre farliga alternativ avgörande för att nå målet på sikt. Under 2017 har EU:s kemikaliemyndighet presenterat ett utkast till substitutionsstrategi.

Målet har ej uppnåtts

Effektivare kemikalietillsyn inom EU

Ej uppnått

Samarbetet har kommit långt när det gäller tillsyn av de stora kemikalieregelverken. Flera gemensamma projekt som bidrar till att höja kvaliteten på tillsynen av kemikaliehantering inom EU har genomförts. För kemikalier i varor behövs ytterligare formalisering av samverkan kring tillsynen för att den på sikt ska bli mer likvärdig inom EU.

Målet har ej uppnåtts

Giftfria och resurseffektiva kretslopp

Ej uppnått

EU-kommissionen har under 2017 analyserat beröringspunkter mellan de olika lagstiftningarna för kemikalier, varor och avfall. EU har också tagit fram en plaststrategi, som bland annat syftar till att plaster ska bli bättre lämpade för återanvändning och återvinning. Beslut som fattas inom Reach och RoHS-direktivet för elektronisk utrustning är mestadels konsekventa när det gäller höga och likvärdiga krav på innehållet av farliga ämnen i nyproducerade och återvunna material. 

Målet har ej uppnåtts

Minska barns exponering för farliga kemikalier

Ej uppnått

Mycket återstår innan barns särskilda utsatthet för kemiska ämnen beaktas fullt ut vid riskbedömning och begränsning. Kemikalieinspektionen har under året analyserat leksaker och barnavårdsartiklar av plast och då funnit otillåtna ämnen som exempelvis ftalater i halter över gränsvärden. Viktiga framsteg har skett under 2017, bland annat har EU sänkt gränsvärden för bly och krom i leksaker. 

Målet har ej uppnåtts

Ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt

Ej uppnått

Den del av målet som rör veterinärmedicinska läkemedel är möjlig att nå, eftersom det för närvarande pågår en revidering av EU:s förordning. Läkemedelsverket har i det arbetet gjort insatser för att införa ökad miljöhänsyn. När det gäller läkemedel till människor krävs en liknande revidering av regelverket, och EU-kommissionen har signalerat att en sådan översyn kan starta först 2019–2020. 

Målet har ej uppnåtts