Bråttom med åtgärder för klimatet och ekosystemen

Utsläppen av växthusgaser behöver minska i mycket snabbare takt, både globalt och nationellt. Det är bråttom att minska utarmningen av den biologiska mångfalden och att stärka ekosystemen i Sverige och andra delar av världen. Det visar den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019.

Sidan senast uppdaterad: 28 januari 2019

Naturvårdsverket bedömer i årets fördjupade utvärdering att det finns starka skäl att prioritera klimatet och den biologiska mångfalden i miljöpolitiken under de kommande åren. Det behövs för att nå de nationella miljömålen och för att Sverige ska kunna bidra till att FN:s globala hållbarhetsmål nås. Den fördjupade utvärderingen av miljömålen visar att de styrmedel och åtgärder som behövs för att nå miljömålen inte finns på plats, även om utvecklingen är positiv när det gäller bland annat luftkvalitet och försurning.

Ingen ekologisk hållbarhet utan social hållbarhet

Det finns starka kopplingar och synergier mellan ekologisk och social hållbarhet. Många forskningsstudier pekar till exempel på behovet av att minska ojämlikheter inom och mellan länder som förutsättningar för att nå de globala hållbarhetsmålen. Regeringens styrning behöver tydligare än idag ta sin utgångspunkt i en sammanhållen politik där ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet integreras. För att förbättra styrningen mot miljömålen föreslår Naturvårdsverket bland annat fler tidiga och breda samhällsekonomiska konsekvensanalyser, översyn av subventioner för att minska deras negativa miljöpåverkan, analys av incitament och styrmedel för ett långsiktigt hållbart skogsbruk och en vässad miljöbalk med stärkt tillämpning.

Minska konsumtionens miljöpåverkan

Sveriges konsumtion av bland annat flygresor, livsmedel, elektronik och textilier har stor miljö- och hälsopåverkan. Vår konsumtion av kött och palmolja bidrar till exempel till avskogning i tropikerna som utarmar den biologiska mångfalden och påverkar klimatet. De utsläpp av växthusgaser som konsumtionen orsakar behöver reduceras kraftigt den närmaste tioårsperioden. År 2050 bör de vara högst en tiondel av dagens utsläpp. Sverige har ett ansvar för de miljöproblem vår konsumtion skapar, oavsett var i världen de uppstår. Att utveckla effektiva styrmedel för att minska konsumtionens miljöpåverkan är en mycket viktig del i arbetet för att nå miljömålen. Det får inte hänga enbart på den enskilde individens ansvar att lösa klimat- och miljöproblemen.

Det offentliga behöver gå före

Den offentliga sektorn har ett mycket stort ansvar att hantera sin egen miljöpåverkan på ett föredömligt sätt. Höga miljökrav i sina verksamheter, sina upphandlingar, ansvarsfulla investeringar, och klimatsmart resande är exempel på sådant. Kommuner och landsting står för många goda exempel. Det offentliga kan ställa högre krav på bygg- och fastighetssektorn och staten skulle kunna ställa högre miljökrav på sitt eget skogsbruk.

Förslag från myndigheter i samverkan

26 myndigheter har ett tydligt utpekat ansvar för att bidra till att miljömålen nås. I rapporten presenteras 18 förslag från myndigheter i samverkan. Några exempel är

Stimulera användning av hyggesfria metoder i skogsbruket
Stöd till lokala och regionala satsningar för en giftfri miljö
Bidrag till återvätning av torvmarker för att minska klimatpåverkan

Ta fram fler etappmål för att visa vägen

Etappmålen fyller en viktig funktion i miljöarbetet genom att konkretisera riktningen och takten i arbetet för att nå miljömålen. Naturvårdsverket anser att regeringen bör ta fram nya etappmål för bland annat farliga ämnen, minskat matavfall, hyggesfritt skogsbruk och bättre grön infrastruktur. Vi föreslår också att Miljömålsberedningen utreder strategier för att minska konsumtionens miljöpåverkan.