Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser, i Sverige och i andra länder

Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder

Konsumtionsbaserade växthusgaser – slutlig användning i Sverige 2008-2022.

För de totala konsumtionsbaserade utsläppen inkluderas alla utsläpp som orsakas av den inhemska slutliga användningen, oavsett var i världen utsläppen sker. De utsläpp som orsakas av den produktion som vi importerar ingår.

Ladda ner diagramdata för Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder

Skriv ut diagram för Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/begransad-klimatpaverkan/konsumtionsbaserade-utslapp-i-sverige-och-i-andra-lander/

De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen är 88 miljoner ton. Den största delen av utsläppen uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion.

Sedan 2008 har de totala konsumtionsbaserade utsläppen minskat med 20 procent jämfört med 2022. Från totalt 110 miljoner ton till 88 miljoner ton växthusgaser. De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar både inhemska utsläpp i Sverige och utsläpp som uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion.

Sverige har en stor utrikeshandel. Vi både påverkar och påverkas av ett ökat globalt handelsutbyte mellan världens länder. De klimatpåverkande utsläppen som uppstår genom svensk import utgör en stor andel av våra totala konsumtionsbaserade utsläpp. 

Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion ökade med 3 procent 2022 jämfört med 2021. Utsläpp inbäddade i produkter som Sverige importerar ökade med 8 procent, samtidigt som konsumtionsutsläppen från svensk produktion minskade med 6 procent.

SCB:s beräkningar av växthusgasutsläpp från svensk konsumtion visar på en utsläppsökning med 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2022 jämfört med året innan. De ökade utsläppen beror främst på ökade lagervolymer, men även på hushållens privata konsumtion. De största utsläppsökningarna kommer från ökade lager och privat konsumtion av textil, kläder och läder, ökad privat konsumtion av bland annat resetjänster, samt ändrade lagervolymer av petroleum- och stenkolsprodukter, samt stål- och metallprodukter.

Utsläppen från Sveriges konsumtion uppgår 2022 till 88 miljoner ton koldioxidekvivalenter, en ökning med 3 procent jämfört med 2021. Under samma period ökar efterfrågan i Sveriges ekonomi mätt i monetära termer med 1,6 procent. Detta innebär att utsläppsintensiteten mätt som utsläpp per krona ökar med 2 procent.

Coronapandemin påverkar ekonomi och utsläpp. Utsläppen till följd av svensk konsumtion ökar för andra året i rad 2022. Trots det är utsläppsnivåerna 1,4 procent lägre år 2022 än 2019, vilket var det senaste året innan Coronapandemin. Utsläppsintensiteten 2022 är 12 procent lägre än 2019.

Metod

Miljöräkenskaperna på Statistikmydigheten SCB beräknar årligen de konsumtionsbaserade utsläppen. SCB beräknar de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom en miljöexpanderade input-outputanalys, en metod som kopplar utsläpp per bransch till konsumtion. Beräkningarna baseras bland annat på officiell statistik om utsläpp och nationalräkenskapernas input-outputtabeller. Utsläpp som förknippas med svensk konsumtion men som sker i andra länder är baserade på en internationell databas över världens utsläpp, produktionsstruktur och handel. I och med att dessa beräkningar baseras på en stor mängd data och antaganden, kan inte de konsumtionsbaserade utsläppen nå samma nivå av noggrannhet som de territoriella utsläppen. Osäkerheterna är större när det gäller produkter och tjänster vars utsläpp inte har en bra koppling till ekonomin, såsom kött, material med stora processutsläpp samt flygresor. Därför bör trender och absoluta nivåer av utsläpp i andra länder tolkas med viss försiktighet.

Fördjupning

För att kunna uppnå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, generationsmålet och Parisavtalets mål bör de globala utsläppen nå ner till i genomsnitt högst 1 ton per person och år till 2050. De klimatpåverkande utsläppen från svenskars konsumtion är en indikator för att följa upp Sveriges arbete mot målen. Generationsmålet lyder:

"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."

Generationsmålet pekar på att det inte räcker med att utsläppen inom Sveriges gränser minskar: klimatpåverkan utanför Sveriges gränser får inte öka. För att följa upp detta har Sverige sedan 2008 tagit fram statistik om Sveriges konsumtionsbaserade klimatpåverkan.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Påverkan
Dataleverantör:

Ansvarig myndighet för indikatorn Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder: Naturvårdsverket