Antal konsumenttillgängliga kemiska produkter som är märkta som allergiframkallande

Allergiframkallande kemiska produkter

Antal  konsumenttillgängliga kemiska produkter som är märkta som allergiframkallande (år 1995–2015) samt andel i förhållande till det totala antalet konsumenttillgängliga kemiska produkter.

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/partiklar-i-pm-25

Uppdaterad statistik

För den här indikatorn finns uppdaterad statistik i rapporten Årlig uppföljning 2019.
Årlig uppföljning 2019 (Naturvårdsverkets webbplats)

Ökning av allergiframkallande konsumentprodukter

Omkring 30 procent av Sveriges befolkning brukar uppskattas ha någon form av allergi. En källa till allergi är exponering för allergiframkallande kemiska ämnen och produkter, till exempel vissa rengöringsmedel, färger eller lacker.

I preciseringarna till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ingår bland annat att den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte ska vara skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. Användningen av allergiframkallande kemiska ämnen och antalet allergimärkta konsumenttillgängliga produkter bör således minska.

Sedan 1995 har dock antalet allergimärkta konsumenttillgängliga produkter ökat från cirka 310 till att överstiga 2 200 år 2016. År 2016 var 2 210 av de konsumenttillgängliga kemiska produkterna märkta som allergiframkallande, vilket motsvarar 11,1 procent av det totala antalet produkter. Andelen av de konsumenttillgängliga produkterna som är allergimärkta har också ökat sett över hela perioden. Åren 2010-2013 minskade dock andelen för att återigen öka 2014 till 2016. Den stora ökningen från 2014 kan till en betydande del förklaras av riktade inspektionsinsatser samt övergången till den nya förordningen om klassificering och märkning (CLP), vilket har medfört att många produkter som redan tidigare borde varit märkta som allergiframkallande nu har blivit det.

Sammantaget visar indikatorn att exponeringen för allergiframkallande ämnen via konsumenttillgängliga kemiska produkter sannolikt har ökat under de redovisade åren.

Dagens utveckling för konsumenttillgängliga kemiska produkter som innehåller kända allergiframkallande ämnen bidrar inte till att målet nås utan det behövs fler åtgärder för att minska exponeringen. En möjlig åtgärd vore att kraftigt allergiframkallande ämnen tydligt omfattades av tillståndsplikt i EU:s kemikalielagstiftning, Reach.

Metod

Källa till uppgifterna är Kemikalieinspektionens produktregister som innehåller information om de kemiska produkter som används i Sverige. Alla företag som tillverkar eller för in anmälningspliktiga kemiska produkter till Sverige ska årligen lämna uppgifter om produkterna till registret, om den årliga volymen är minst 100 kg. Som tillverkare räknas också företag som för vidare överlåtelse, förpackar, packar om eller ändrar namn på en kemisk produkt. Produktregistret innehåller information om mer än 200 000 kemiska produkter varav cirka hälften är tillgängliga på marknaden.

Täckningen vad gäller anmälningspliktiga produkter är mycket god. För uppgifter om produktens kemiska sammansättning varierar täckningsgraden beroende på vilken produktgrupp produkten tillhör.

Tillförlitlighet

Statistiken från produktregistret är generellt av god kvalitet men kan ge vissa svårigheter vid tolkningen. Felaktigheter i inrapportering från företagen kan förekomma för samtliga parametrar. Inkomna uppgifter granskas fortlöpande och felaktigheter rättas. Resultat av riktade inspektionsinsatser kan också i vissa fall påverka statistiken exempelvis genom att avsevärt fler produkter inom en produktgrupp klassificeras efter en insats.

Uppgiftslämnarna har angett med ett ja eller nej om produkten är konsumenttillgänglig eller inte. De behöver inte ange hur stor del av produktens kvantitet som är konsumenttillgänglig. Detta medför att kvantiteten konsumenttillgänglig produkt och däri ingående ämnen kan vara överskattad. Däremot påverkas inte antalet konsumenttillgängliga produkter, antalet är detsamma oberoende av om hela kvantiteten går till hushållen eller inte. En del kemiska produkter kan förekomma i flera varianter. Varianterna kan då anmälas enskilt som egna produkter eller tillsammans som en produkt med notering om antalet varianter. En produkt med varianter kan således räknas som ett flertal produkter, motsvarande antalet varianter, eller som en produkt. Under de senaste åren har fler företag i högre utsträckning valt att anmäla varje variant för sig, vilket bidragit till att antalet produkter ökat.

Fördjupning

Allergi och användning av allergiframkallande kemiska ämnen

Allergiframkallande ämnen är ”ämnen som vid inandning eller upptag genom huden kan orsaka överkänslighet ledande till specifika reaktioner vid senare exponering för även mycket låga doser”. Förordningen om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP) gäller sedan 1 juni 2015 fullt ut för både kemiska ämnen och alla blandningar som släpps ut på marknaden. Reglerna om klassificering och märkning i Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 2005:7 gäller därmed inte längre. Den bindande harmoniserade klassificeringslistan återfinns i bilaga VI till CLP-förordningen. Mera information om regler för klassificering och märkning kan hittas på Kemikalieinspektionens webbplats.

Kemiska ämnen och produkter som bedöms vara allergiframkallande ska märkas med en så kallad faroangivelse som anger att ämnet/ produkten är allergiframkallande. Faroangivelsen H334 ”kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning” innebär klassificering som allergiframkallande vid inandning. Faroangivelsen H317 ”kan orsaka allergisk hudreaktion” innebär klassificering som allergiframkallande vid hudkontakt.

Allergi är ett avsevärt problem i samhället. Omkring 30 procent av Sveriges befolkning brukar uppskattas ha någon form av allergi. Det kan vara kontakteksem mot ett visst ämne eller astma och luftvägsallergi som täpper till luftvägarna. Dessutom kan en hel del ämnen irritera hud och luftvägar utan att det är en allergisk reaktion.

Sedan länge har det varit känt att exponering för olika metaller som framför allt nickel och krom ökar risken för kontakteksem i huden. Andra ämnesgrupper som kan öka risken för kontakteksem i huden är konserveringsmedel, gummikemikalier, naturharts samt vissa härdplastkomponenter. Några produktgrupper som kan innehålla allergiframkallande ämnen är bland annat rengöringskemikalier, färger och lacker.

Många färger innehåller allergiframkallande ämnen som används för att hindra skinnbildning på färgen. I vattenbaserade färger används konserverande tillsatser för att motverka att färgen möglar i färgburken. Dessa tillsatser kan vara allergiframkallande. Även i flytande tvätt- och rengöringsmedel kan det förekomma allergiframkallande konserveringsmedel. I lim-, tätnings- och fogbruk kan innehåll av epoxiföreningar framkalla allergi. I vissa fotokemikalier används hydrokinon som har starkt allergiframkallande verkan.

Generellt sett så innehåller emellertid konsumenttillgängliga kemiska produkter betydligt mindre mängder allergiframkallande ämnen än vad kemikalier för industriellt bruk gör.

Utöver kemiska produkter kan även andra typer av konsumentnära produkter och varor innehålla allergiframkallande ämnen. Exempelvis kan textil innehålla ett stort antal allergiframkallande ämnen såsom färgämnen och andra typer av funktionskemikalier. Kosmetiska produkter kan innehålla allergiframkallande färg- och doftämnen samt konserveringsmedel. Olika doftämnen blir också allt vanligare i såväl privat som offentlig miljö. Allergiframkallande ämnen i bygg- och inredningsmaterial kan leda till förekomst i inomhusmiljön. Ett stort antal källor kan således bidra till den samlade exponeringen för allergiframkallande ämnen.

Allergiframkallande ämnen i konsumenttillgängliga kemiska produkter

Det finns allmänna koncentrationsgränser som anger vid vilken halt av ett allergiframkallande ämne som en produkt (blandning) ska klassificeras och märkas som allergiframkallande. För vissa ämnen finns det specifika koncentrationsgränser som då är lägre än de allmänna. Produkter som innehåller allergiframkallande ämnen i lägre halter än koncentrationsgränserna behöver inte klassificeras eller märkas. 

Av de ca 19 900 kemiska produkterna som användes i hushållen 2016 var 2 210 märkta som allergiframkallande. Under perioden 1995-2016 har det totala antalet konsumenttillgängliga kemiska produkter ökat från ca 8 360 till ca 19 900. Under samma period ökade antalet allergimärkta kemiska produkter från 311 till 2 210. Även andelen av de konsumenttillgängliga produkterna som är allergimärkta har därmed ökat sett över hela perioden, från ca 4 % 1995 till ca 11 % 2016.

Det bör dock noteras som positivt att andelen av de konsumenttillgängliga produkterna som är allergimärkta minskade under åren 2010- 2013. Den markanta ökningen av antalet, och likaså av andelen, allergimärkta produkter som sedan följde kan till en betydande del förklaras av riktade inspektionsinsatser som lett till att många produkter som redan tidigare borde varit märkta nu har blivit det. En ytterligare trolig förklaring är att företag vid övergången till den nya förordningen om klassificering och märkning (CLP) går igenom och anpassar klassificeringen av alla sina produkter och då finner sådana som även tidigare borde haft en allergimärkning. Under de senaste åren har fler företag också i högre utsträckning valt att anmäla varje variant av en produkt för sig, istället för att som tidigare anmäla varianterna samlat som en produkt, vilket bidragit till att antalet produkter ökat.

Länkar

Mer information om reglerna om klassificering och märkning av allergiframkallande ämnen och mer statistik om kemiska ämnen och produkter finns på Kemikalieinspektionens webbplats.  

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Påverkan
Dataleverantör:

Ansvarig myndighet för indikatorn Allergiframkallande kemiska produkter: Kemikalieinspektionen