Miljö- och hälsofarliga ämnen i slam från avloppsreningsverk

Miljö- och hälsofarliga ämnen i slam från avloppsreningsverk

Andel miljö- och hälsofarliga ämnen med minskande, ökande eller oförändrade halter i slam från avloppsreningsverk (åren 2004-2014).

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/partiklar-i-pm-25

Förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen i slam från avloppsreningsverk

I preciseringarna till Giftfri miljö ingår att den samlade exponeringen för kemiska ämnen inte ska vara skadlig för människor eller den biolologiska mångfalden samt att användningen av särskilt farliga ämnen så långt som möjligt har upphört. Förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen i avloppsslam ger ett övergripande mått på belastning och diffus spridning av de uppmätta ämnena i samhället. Bland de ämnen som ingår i indikatorn finns ämnen som uppfyller kriterierna för särskilt farliga ämnen. Halterna i slam är inte beroende av halter i enskilda källor, såsom produkter eller varor, utan ger ett samlat mått på förekomsten och därmed exponeringen för dessa ämnen. Indikatorn ger en möjlighet att följa om halterna av de uppmätta ämnena ökar eller minskar i slam, det vill säga om exponeringen för dessa ämnen i samhället ökar eller minskar.

Indikatorn visar hur halterna i avloppsslam för ett 60-tal miljö- och hälsofarliga ämnen har förändrats under perioden 2004-2014. Andelen ämnen med minskande halter i slam har blivit större i årsintervallet 2010-2014 jämfört med 2004-2008, samtidigt har också andelen ämnen med ökande halter blivit större. För ett stort antal ämnen kunde ingen förändring påvisas. 

Kemiska ämnen som används i samhället, i olika typer av varor, material, byggnader och andra konstruktioner, har olika lång livslängd och sprids med varierande snabbhet till miljön. Därför kan halterna i samhället, både av nya ämnen som etableras på marknaden och sedan länge använda ämnen som inte utsatts för begränsande åtgärder, öka eller uppvisa en oförändrad trend. Särskilt farliga ämnen återfinns i större utsträckning bland de ämnen vars halter har minskat, vilket kan tyda på att kemikaliekontrollen har haft en positiv effekt på utfasningen av den här typen av ämnen.

Metod

Datainsamlingen för indikatorn sker genom Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram för slam som pågått sedan 2004. Övervakningsprogrammet inkluderar analys av cirka 150 ämnen, varav 10 är metaller och resterande organiska ämnen. Data samlas in årligen från nio svenska avloppsreningsverk av varierande storlek och med stor geografisk spridning. Ett 60-tal miljö-och hälsofarliga organiska föreningar har valts ut för indikatorn. Förändringar i haltdata för vart och ett av ämnena har beräknats som trender över femårsintervaller och presenteras som andelen ämnen med ökande, minskande eller oförändrade halttrender. För att ge en indikation om den sammanlagda samhällsbelastningen har ämnena även viktats utifrån tre kriterier: miljö- och hälsofarliga egenskaper enligt Reach och CLP, där särskilt farliga ämnen fått störst vikt, förekomsten i slam, där hög halt fått större vikt, samt hur stor ökningen eller minskningen är.

Tillförlitlighet

Antalet ämnen för vilka det finns data som möjliggör halttrendsberäkningar varierar mellan årsintervallen varför data presenteras som andel ämnen med ökande, minskande respektive oförändrade halttrender. Vilka ämnen som analyseras i slam kan också komma att förändras. Det kan således kontinuerligt både tillkomma eller falla bort ämnen till det dataset som indikatorn bygger på. Viktningen av farlighet bygger på nuvarande bedömning av miljö- och hälsofarliga egenskaper, dessa kan komma att uppdateras om mer kunskap blir tillgänglig och därmed förändra viktningen.

Provtagningen av slammet sker vid samma tid varje år under normala väder- och driftsförhållanden och behandlas och analyseras enligt en specificerad metod. Ingående avloppsreningsverk tar emot avloppsvatten från både hushåll, industriella anläggningar och sjukhus i varierande grad.

Fördjupning

Miljö- och hälsofarliga ämnen i slam från avloppsreningsverk

Förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen i slam ger ett övergripande mått på belastning och diffus spridning av de uppmätta ämnena i samhället. Bland de ämnen som ingår i indikatorn finns ämnen som uppfyller kriterierna för särskilt farliga ämnen. Halterna i slam är inte beroende av halter i enskilda källor, såsom produkter eller varor, utan ger ett samlat mått på förekomsten och därmed exponeringen för dessa ämnen.

Kemiska ämnen som används i samhället, i olika typer av varor, material, byggnader och andra konstruktioner, har olika livslängd och sprids med varierande snabbhet till miljön. Därför kan halterna i samhället, både av nya ämnen som etableras på marknaden och sedan länge använda ämnen som inte utsatts för begränsande åtgärder, öka eller uppvisa en oförändrad trend. Särskilt farliga ämnen återfinns i större utsträckning bland de ämnen vars halter har minskat, vilket kan tyda på att kemikaliekontrollen har haft en positiv effekt på utfasningen av den här typen av ämnen.

Ämnen som varit förbjudna under lång tid, såsom dioxiner och dioxin-lika ämnen, har uteslutits ur det dataset som ligger till grund för indikatorn. Förekomst av dessa ämnen i slam antas inte spegla diffus spridning från varor och produkter utan andra typer av diffusa källor eller punktkällor såsom ofullständig förbränning, deponier eller kontaminerad mark. Ämnen som nyligen förbjudits är inkluderade då de sannolikt fortfarande förekommer i hög grad i exempelvis långlivade varor och byggprodukter. De ämnesgrupper som inkluderats är fenoler, fluorkinoloner, ftalater, klorparaffiner, organiska fosfater, organiska tennföreningar, perfluorerade ämnen, polybromerade difenyletrar, siloxaner och syntetiska myskämnen.

Indikatorn visar hur halterna i avloppsslam för ett 60-tal miljö- och hälsofarliga ämnen har förändrats under perioden 2004-2014. Andelen ämnen med minskande halter i slam har blivit större i årsintervallet 2010-2014 jämfört med 2004-2008, samtidigt har också andelen ämnen med ökande halter blivit större. För ett stort antal ämnen kunde ingen förändring påvisas. De ämnen vars halter har minskat återfinns i ämnesgrupperna fenoler, fluorkinoloner, ftalater, klorparaffiner, perfluorerade ämnen och polybromerade difenyletrar. Bland dessa ämnen återfinns flera särskilt farliga ämnen och ämnen som är reglerade, exempelvis bisfenol A, PBDE 209, DEHP och PFOS. Bland ämnen som ökar finns organiska tennföreningar (främst dibutyltenn) men även vissa siloxaner, fosfater och perfluorerade ämnen (PFHxA och PFHxS).

Mer information

Haglund P (2014). Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk - Resultat från år 2014 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004-20014. Naturvårdsverket. Programområde: Miljögiftssamordning, Delprogram: Miljögifter i urban miljö.

Om miljöövervakning på Naturvårdsverkets webbplats

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Status (tillstånd)
Dataleverantör:

Ansvarig myndighet för indikatorn Farliga ämnen i slam: Kemikalieinspektionen