Utsläpp av dioxin
Det huvudsakliga syftet med detta etappmål är att kartlägga utsläppen av dioxin. Åtgärder mot dessa källor ska minska halterna i miljön och i förlängningen skydda människor och miljö. Senast år 2030 ska utsläpp av dioxin från punktkällor vara kartlagda och minimerade.
Sidan senast uppdaterad: 31 mars 2023Etappmålet bidrar därmed till att uppnå generationsmålet och flera miljökvalitetsmål, framför allt miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård.
Om utsläpp av dioxin
Dioxin bildas oavsiktligt vid förbränning och i industriprocesser där klor finns. Dioxin bildas därför vid förbränning av avfall inom el- och fjärrvärmeproduktion. Ämnena är långlivade i miljön. Det innebär att en del av det dioxin vi nu hittar i miljön kommer från historiska utsläpp och att de utsläpp som sker i dag kommer att finnas kvar i miljön under en lång tid. Dioxin ansamlas också i levande organismer och kan föras vidare upp i näringskedjan. De är långlivade och bland de giftigaste ämnen människan känner till och ger bland annat upphov till cancer, påverkar hjärnans utveckling, stör fortplantningen och kan föras över från mamma till foster och via bröstmjölk.
Människor får i sig mest dioxin via maten. Ämnena är fettlösliga, mycket svåra att bryta ner och finns främst i feta animaliska livsmedel som fisk, kött och mejeriprodukter. Särskilt höga halter finns i fet fisk som strömming och vildfångad lax från förorenade områden, till exempel Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern.
Inom EU finns det gränsvärden för hur mycket dioxiner som animaliska livsmedel får innehålla. För fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern överskrids EU:s gränsvärden. Sedan 2002 har Sverige haft ett tillfälligt undantag från EU:s gränsvärde för dioxiner i vissa fiskarter men 2012 blev undantaget förlängt på obestämd tid. Ett undantag från gränsvärdet innebär att fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern som säljs i Sverige får innehålla dioxiner med halter som är högre än EU:s gränsvärden.
Många åtgärder har vidtagits för att minska halterna av dioxin i miljön och i många år visade miljöövervakningen på rejält sjunkande halter. Denna minskning har numera klingat av något och halterna ligger fortfarande på en alltför hög nivå. Detta innebär bland annat att det krävs kostrestriktioner för fet Östersjöfisk för att skydda människors hälsa.
Åtgärder som kan bidra till att målet nås
Utsläpp av dioxiner är oavsiktliga. En potentiell källa till utsläpp är avfallsförbränningsanläggningar. Det finns i dag en stor okunskap om hur utsläppen av dioxiner ser ut och många verksamheter utför endast de obligatoriska stickprovskontrollerna.
Genom att förbättra kontrollen av utsläpp, till exempel genom kontinuerliga mätningar, kan kunskapen om utsläppen öka och utsläppen kvantifieras. Verksamhetsutövarna får då kunskap om vilka utsläpp som sker och kan använda de tekniska åtgärder som redan finns tillgängliga för att minska utsläppen.
Viktiga aktörer för att nå målet
Viktiga aktörer för att nå etappmålet är Naturvårdsverket, länsstyrelser, kommuner och verksamhetsutövare.
Naturvårdsverket ansvarar för uppföljningen av etappmålet.
Nås etappmålet?
Målet är inte uppnått än – osäker bedömning om målet kan nås till målåret.
