Generationsmålet

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

– Riksdagens definition av miljömålet

Generationsmålet – miljöarbete för kommande generationer

Generationsmålet är ett övergripande mål som inriktar den svenska miljöpolitiken och är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället.

Sidan senast uppdaterad: 31 mars 2021

Generationsmålet visar på den samhällsomställning som krävs för att vi ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta till kommande generationer. För att nå dit krävs politiska beslut och åtgärder i Sverige, EU och internationella sammanhang.

Generationsmålet är tillsammans med de 16 miljömålen ett löfte till framtida generationer om frisk luft, hälsosamma miljöer och rika miljöupplevelser.

Miljöpolitikens fokus

Generationsmålets sju så kallade strecksatser förtydligar målets innebörd och visar vad miljöpolitiken ska fokusera på, nämligen att:

  • Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.
  • Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.
  • Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.
  • Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.
  • En god hushållning sker med naturresurserna.
  • Andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.
  • Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Vilka är utmaningarna?

De 16 nationella miljökvalitetsmålen måste vara i huvudsak uppnådda om vi ska nå generationsmålet. Vår påverkan på andra länders miljö behöver dessutom vara avsevärt mindre än idag, så att vår andel av den globala påverkan på miljön anpassas till de planetära gränserna. Vi påverkar miljön i andra länder på olika sätt, bland annat genom konsumtion av importerade varor som orsakar miljö- och hälsoskador vid produktionen och transporter som ger utsläpp vid resor i andra länder. De senaste femtio åren har vår konsumtion överutnyttjat jordens ekosystem vilket har bidragit till klimatförändringar, vattenbrist, jorderosion, avskogning och minskad biologisk mångfald i Sverige och i andra länder. Om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas fyra jordklot för att ta fram allt vi konsumerar och absorbera det avfall och de utsläpp som bildas. Sveriges konsumtionsrelaterade utsläpp av växthusgaser var år 2018 cirka åtta ton per person och år, varav knappt två tredjedelar släppts ut i andra länder.

Generationsmålet innebär att styrmedel och åtgärder för att lösa miljöproblemen i Sverige ska utformas så att Sverige inte exporterar miljöproblem. Förutsättningarna för att vi i Sverige ska kunna göra vår del av den globala insatsen för att minska klimatpåverkan och utarmning av naturresurserna beror på hur snabbt och effektivt vi kan och vill ställa om samhället. Vi behöver även stödja andra länder i deras omställning för att vi ska lyckas.

Generationsmålet ska säkerställa att tvärsektoriella frågor integreras i miljömålssystemet, till exempel hälso-, kultur- och konsumtionsfrågor. Mellan miljömålen och andra samhällsmål finns stora synergier som vi också behöver ta tillvara. Insatser för miljön kan samtidigt vara insatser som till exempel gynnar en levande landsbygd eller stärker näringslivets konkurrenskraft.

Vi behöver ändra livsstil

För att minska vår miljöpåverkan måste vi ändra en hel del på vår livsstil, exempelvis våra matvanor och vårt resande. Vi behöver spara mer på resurserna genom att bättre utnyttja produkters fulla livslängd, återanvända alltmer produkter och använda produkter som är tillverkade av återvunnet material. Det finns goda möjligheter att minska miljöbelastningen genom återvinning, återanvändning och delande av byggnader, kläder och elektronik. Att ställa om till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan. Resurser behöver används effektivt i giftfria, cirkulära kretslopp och ersätta jungfruliga material. Finansmarknaden och näringslivet spelar en viktig roll i omställningen som kräver ökade möjligheter till hållbara investeringar, nya affärsmodeller och tekniska lösningar.

Det offentliga behöver gå före

Alla behöver bidra till samhällsomställningen. Men det är viktigt att riksdag, regering och kommuner tar ansvar för omställningen och både pekar ut vägen, beslutar om styrmedel och visar att det offentliga kan gå före. Det finns annars en risk att globala miljöproblem framställs som en fråga om individuella livsstilsval som innebär att var och en av oss framstår som ansvarig för att bromsa utvecklingen genom att på egen hand förändra vårt beteende.