Betesdjur bidrar till att rädda starkt hotad blomma

På Väddö i Norrtälje kommun pågår arbetet med att rädda den starkt hotade fältgentianan och de artrika gräsmarkerna där blomman växer. Under 2021 har före detta betesmark röjts upp, och ska nu betas av får och hästar. Projektet är ett samarbete mellan bland andra Länsstyrelsen Stockholm, en markägare och en djurägare.

Sidan senast uppdaterad: 11 mars 2022

Fältgentiana förekommer upp till Jämtland och södra Västerbotten. Den växer i artrika gräsmarker som är beroende av hävd med slåtter och bete. Fältgentianan är starkt hotad enligt SLU Artdatabanken, som bedömer arters risk att dö ut. Där den växer finns ofta flera andra sällsynta arter.

Dessa värdefulla gräsmarker är idag hotade. Både slåtter och bete är skötselmetoder som minskat på grund av ett förändrat jordbruk. Dagens storskaliga jordbruk utgör ett hot mot fältgentianan eftersom de livsmiljöer där den växer idag är för få och för utspridda i landskapet.

Om projektet

I Stockholms län finns många förekomster av fältgentiana i Norrtälje kommun, där projektet haft sin utgångspunkt. Syftet med fältgentianaprojektet har varit att identifiera och återuppta skötsel av mark där det fortfarande finns exemplar av fältgentiana. Förhoppningen är att arbetssättet ska kunna spridas till fler som vill göra liknande åtgärder.

Länsstyrelsen Stockholm har genom processen bistått mark- och djurägare med stöd och rådgivning för att underlätta skötseln. Utöver dessa har flera samarbetspartners involverats i projektet. Botaniska Sällskapet och stiftelsen Norrtälje Naturcentrum har bidragit med kunskap om fältgentianan samt skötsel av dess livsmiljöer. Forskare på IVL undersöker genom DNA-analyser den biologiska mångfalden i betesmarker, något som kan ha betydelse för vilka områden som i framtiden väljs ut för restaurering.

Två personer i en hage
Besök i hage där fältgentiana växer. Foto: Ylva Berry, Länsstyrelsen Stockholm

Så gick det till

Arbetet har hela tiden utgått från ett landskapsperspektiv: att utöka potentiella livsmiljöer för fältgentianan och underlätta fröspridning till nya områden. Markägaren hade områden som betats fram tills för några år sedan och där ett fåtal exemplar av fältgentiana fortfarande fanns kvar.

Med stöd av en naturvårdskonsulent har en entreprenör samt markägaren själv genomfört viktiga naturvårdande skötselåtgärder, såsom grovslåtter (att ta bort dött gräs och sly), stängsla in betesmark och ta ner träd. Marken har också krattats på mossa för att blotta jord, så att blommans frön ska kunna gro lättare.

Fältgentianan är beroende av kontinuerlig hävd av området. En djurägare har därför involverats för att återuppta betesdriften, genom att låna ut sina djur att beta på marken. Djurägaren kommer att få rådgivning om hur betet ska bedrivas på bästa sätt. Bland annat har två områden stängslats in, för att underlätta betesplanering. Både markägaren och djurägaren har fått tycka till om hur åtgärderna ska genomföras. De kommer efter projektets slut att fortsätta med skötseln av markerna.

Effekter

Naturvårdsåtgärderna i projektet har öppnat upp marken, vilket är nödvändigt för att fältgentianan ska trivas. Betet innebär att markerna fortsätter skötas på ett sätt som ger blomman möjlighet att frodas och sprida sig. Det gör också att den biologiska mångfalden i gräsmarkerna gynnas.

Genom att markägaren och djurägarens delaktighet i projektet har goda relationer och ett långsiktigt engagemang skapats.

Erfarenheter

Det finns flera lärdomar för den som vill göra något liknande. Arbetet underlättas av att involvera flera kompetenser. På Länsstyrelsen har kollegor med olika bakgrund samarbetat i projektet från första början. Allt från analys av historiska kartor (för att avgöra vilka skötselåtgärder som är viktiga) till inventering av betesmark har genomförts. Internt och externt samarbete ger många positiva effekter för naturvårdsarbetet.

Att bygga goda relationer är ytterligare en framgångsfaktor när markägare och djurägare ska involveras.

– Det gäller att hitta lösningar som känns attraktiva för mark- och djurägare, uppger projektledare Ylva Berry vid Länsstyrelsen Stockholm.

Hon betonar vikten av att från Länsstyrelsens sida försöka underlätta för markägaren att bruka marken, samt att ha förståelse för att markägaren har begränsat med resurser och tid. Fältgentianans behov av kontinuerlig skötsel bygger på ett långsiktigt engagemang från alla involverade.

Finansiering

Projektet finansieras av Naturvårdsverket med cirka 250 000 kronor till att genomföra fysiska åtgärder, såsom att röja sly, ta ner träd och stängsla in marken. Bidraget syftar till att öka takten på genomförandet av åtgärder för grön infrastruktur samtidigt som åtgärderna kan inspirera fler aktörer att bidra i arbetet med grön infrastruktur.

Fortsatt skötsel bedrivs i mark- respektive djurägarens regi.