Mindre underhåll och mer mångfald med nya åkerdiken

Rätt skötsel av diken i jordbruksmark kan öka artrikedomen och minska övergödningen av vattendrag. I Sala har en markägare genomfört skötselåtgärder längs ett dike för att göra det enklare att sköta, samtidigt som pollinerande insekter främjas och vattenkvaliteten förbättras.

Sidan senast uppdaterad: 14 augusti 2023

Bevuxna och stabila slänter ger friskare vatten

Diken i jordbrukslandskapet används för att leda bort vatten från åkrarna. Branta slänter mot dikena ökar risken för erosion och ras, vilket leder till grumligt vattnet och ansamling av slam på bottnarna. Vattnet i dikena riskerar även att transportera vidare näringsämnen till sjöar och vattendrag, vilket orsakar övergödning.

Situationen kan förbättras genom att skapa bevuxna och stabila slänter mot dikena. Växtlighet längs dikena fångar upp näringsämnen och sediment, vilket minskar risken för förorening av vattnet. Att spara träd och buskar på rätt platser gynnar djurlivet och rötterna bidrar till att stabilisera slänten. Träd och buskar ger också en mer varierad beskuggning av diket, något som gynnar många vattenlevande organismer. Slåtter av slänterna gynnar en mångfald av växter, vilket ger ett mer varierat landskap med högre biologisk mångfald.

Hjulbäcken innan åtgärder genomfördes, växtligheten dominerades av sly och näringsgynnade växter
Hjulbäcken innan åtgärder genomfördes. Växtligheten dominerades av sly och näringsgynnade växter. Foto: Länsstyrelsen i Västmanlands län

Om projektet

Syftet med projektet var att ta fram en metod för att sköta diken längs åkrar, som ökar den biologiska mångfalden och samtidigt minskar läckage av näringsämnen i vattnet. Ett viktigt kriterium har varit att skötseln ska kunna bedrivas enkelt av markägaren och samtidigt bibehålla naturvärdena.

Projektet har varit ett samarbete mellan jordbrukaren, Sala Vattenråd och länsstyrelsen i Västmanlands län och utgått från Hjulbäcken, ett uträtat dike på åkermark i Sala kommun. Markägaren har genomfört de fysiska åtgärderna, och en representant från Sala Vattenråd har deltagit i planeringen och bistått med expertkunskap i frågor som berör vatten. Projektet startades år 2021.

Så gick det till

Innan de fysiska åtgärderna genomfördes inventerades området runt Hjulbäcken på olika blommande växter. Flera fysiska åtgärder genomfördes sedan i anslutning till markägarens dike. Syftet med åtgärderna var att göra det möjligt att slå dikeskanten med slåtterbalk, vilket stimulerar en tätare växtlighet av gräs och ängsväxter som binder jorden bättre än den sly- och näringsgynnade vegetation som tidigare frodades vid diket.

För att kunna använda slåtterbalk behövde utformningen av diket ändras, eftersom diket var för brant för att kunna slås. Dikets slänter schaktades därför och planades ut. På så sätt minskas lantbrukarens arbetsinsats både genom att slåtterbalk kan användas och genom att slippa återkommande manuella röjningsinsatser.

Även behovet av dikesrensning i själva dikesfåran kommer att minska då åtgärderna motverkar att jord rasar från slänterna. Slänterna kan både fungera som slåttermark och som en del av skyddszonen mellan den brukade åkern och diket, vilket bidrar till ökad biologisk mångfald och minskat näringsläckage. Det är dock viktigt att slåtter sker vid rätt tidpunkt på året för att den biologiska mångfalden ska gynnas.

Vid bäcken kommer en dunge att anläggas för att gynna pollinerande insekter. Dungen kommer att bestå av blommande träd och buskar av olika höjd och sorter med olika blomningstid, exempelvis hagtorn, sälg, rosenapel, olvon och rönn. Det säkerställer pollinerande insekters tillgång till mat under hela säsongen. Några av de schaktade slänterna kommer att sås med ängsfröer, medan växtligheten på andra sträckor får etablera sig på egen hand.

Schaktat dike
I projektet har dikeskanterna gjorts flackare för att de ska kunna slås med slåtterbalk. Foto: Petter Ström

Effekter

Förhoppningen är andra jordbrukare ska inspireras av skötselmetoden för att ge positiva effekter både på produktionen och arterna i jordbrukslandskapet. Det kommer att gynna biologisk mångfald, ge bättre förutsättningar förpollinerande insekter, minska läckaget av näringsämnen till vattendrag och sjöar och stärka grön infrastruktur för många arter i jordbrukslandskapet.

Erfarenheter och tips

En erfarenhet av projektet är att åtgärder för biologisk mångfald kan ha många andra positiva effekter, utan att innebära särskilt mycket merarbete för markägaren.

Finansiering

Länsstyrelsen i Västmanlands län ansökte om medel från Naturvårdsverket för att finansiera projektet år 2021. Naturvårdsverket beviljade 200 000 kronor till projektet. Syftet med bidraget var att öka takten på genomförandet av åtgärder för grön infrastruktur samt att inspirera fler aktörer att bidra i arbetet med grön infrastruktur.

Fortsättning

Området kommer att inventeras igen framöver för att utvärdera effekten av åtgärderna på artrikedomen. Markägaren kommer att sköta dikesslänterna genom årlig slåtter i syfte att gynna en artrik vegetation.

Målet är även att fortsätta sprida information om projektet till andra lantbrukare, exempelvis genom nyhetsbrev och inbjudan till fältdag. Markägaren är intresserad av att tillgängliggöra projektområdet för allmänheten för att informera om projektet och gynna friluftslivet.