Solälven stärks för rennäring och skogsbruk

Runt Solälven i Gällivare kommun finns skogar, våtmarker och vattendrag med stor betydelse för biologisk mångfald och renskötsel. Länsstyrelsen i Norrbottens län och Sveaskog har tillsammans tagit fram en rapport med förslag på åtgärder att genomföra i landskapet. Syftet har varit att bidra till friskare vattendrag samt att identifiera hur skogsbruk kan bedrivas med hänsyn till områdets naturvärden och renskötsel.

Sidan senast uppdaterad: 14 augusti 2023
Urskogsartad tallnaturskog i Pellokielas, ett naturreservat inom Solälvens avrinningsområde
Urskogsartad tallnaturskog i Pellokielas, ett naturreservat inom Solälvens avrinningsområde. Foto: Frida Snell

Värdefulla vattendrag, myrar och skog

Solälven är ett cirka 2 mil långt vattendrag i Gällivare kommun. Älven är en före detta flottningsled vilket innebär att den har använts för transport av timmer, så kallad flottning. På senare år har älven restaurerats av naturvårdsskäl. Runt älven finns skogar och våtmarker med stor artrikedom – områdena mellan våtmark och skog, de så kallade övergångszonerna, hyser särskilt många arter.

I närheten av älven finns skyddad natur med flera skyddsvärda arter och naturtyper. Tanken är att dessa arter ska kunna sprida sig i landskapet, om närliggande natur ger rätt förutsättningar. Det statligt ägda skogsbolaget Sveaskog äger en stor del av området där älven ligger, fiskerätten och majoriteten av närliggande skogs- och våtmark.

Området är också av stor betydelse för renskötseln som bedrivs av Gällivare sameby. Exempelvis är tillgången på mark- och hänglav i skogarna viktig för renarnas bete och de öppna myrlandskapen behövs när vajorna kalvar på våren. Hur skogsbruket bedrivs är av stor vikt för rennäringens möjlighet att använda marken. Ofta sammanfaller viktiga åtgärder för renen med sådant som gynnar ekosystemen i skogen. Brukandet av skogen påverkar också vattenlevande arters livsmiljöer. Till exempel kan körskador på land leda till förorening av vattnet.

Om projektet

Målet med projektet var att öka kännedomen om hur värdefulla skogar, våtmarker, vattendrag och renskötselområden förvaltas på ett bra sätt. Det resulterade i en rapport med förslag på konkreta åtgärder som gynnar renskötseln och den biologiska mångfalden på land och i vatten. De föreslagna åtgärderna omfattar både vattendrag, skog och våtmark, med särskilt fokus på skötsel av den restaurerade älven.

Projektet bedrevs av länsstyrelsen i Norrbottens län tillsammans med Sveaskog, som är den största markägaren i området. Gällivare sameby bidrog med kunskap om renskötselns markanvändning. Samarbetet pågick under år 2021.

Karta: Solälvens avrinningsområde och projektområdet
Solälvens avrinningsområde och projektområdet, inom gul markering, är en del av Råneälvens huvudavrinningsområde i Gällivare kommun. Foto: Länsstyrelsen i Norrbottens län

Så gick det till

Framtagande av kunskapsunderlag

För att identifiera vilka åtgärder som behövde genomföras i Solälvens avrinningsområde krävdes kunskap om områdets värden för biologisk mångfald och renskötsel. Man lät därför ta fram en rapport med analyser och beskrivningar av värdefull natur i området med hjälp av en konsult. Kartmaterialet visar var i landskapet som det finns områden som kan behöva restaureras eller skyddas. Materialet kompletterar länets befintliga kartor över värdekärnor, det vill säga områden med högre naturvärden än omgivande marker.

Gällivare sameby bidrog med information om renskötselns behov. Sveaskog deltog i planeringen och bidrog med synpunkter under arbetets gång.

Förslag på åtgärder

Kunskapsunderlaget användes för att identifiera hur skogar, våtmarker, vattendrag och viktiga renskötselområden bör förvaltas. Förslag på åtgärder föreslogs i en rapport. Förslagen utgår från ett landskapsperspektiv genom att ta hänsyn till hur olika områden förhåller sig till varandra. Exempel på föreslagna åtgärder i rapporten är:

  • Borttagning av vandringshinder för fisk i vattendrag. Vandringshinder kan exempelvis orsakas av dammar och vägar och genom att ta bort hinder kan förutsättningarna för exempelvis öring och lax förbättras.
  • Formellt skydd av värdekärnor i skog och våtmarker i området – markerna med högst naturvärden. Dessa områden är viktiga livsmiljöer för många arter och betydelsefulla för renskötseln. Vilken form av skydd som kan bli aktuell beror bland annat på värdekärnornas storlek.
  • Bevarande av bevuxna kantzoner till vattendrag, sumpskogar och våtmarker vid skogsbruksåtgärder. Kantzonerna är viktiga livsmiljöer för flera olika arter. Växtligheten i kantzonen bidrar till att rena tillrinnande vatten från bland annat näringsämnen.
  • Tillämpning av skogsbruksmetoder som gynnar marklav och hänglav.
Vandringshinder i avrinningsområdet
Vandringshinder i avrinningsområdet. Foto: Länsstyrelsen i Norrbottens län

Effekter

Den framtagna rapporten kommer att användas i framtida samverkan med Sveaskog för att följa upp deras arbete med grön infrastruktur. Metoden som användes kommer att sammanfattas för att kunna användas som modell i andra delar av länet. Projektet kan användas som ett gott exempel inför samverkan och dialog, exempelvis med skogsbolag och myndigheter samt internt på länsstyrelsen.

Erfarenheter och tips

En erfarenhet från projektet är värdet av samverkan. Att involvera flera aktörer, såsom skogsbolag och samebyar, gör att fler kan bidra med värdefull kunskap. Det ger också möjlighet att genomföra fysiska åtgärder ur ett landskapsperspektiv. Att bygga relationer med externa aktörer är en process som tar tid och resurser, men som har potential att ge goda resultat.

Finansiering

Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverket. Kostnaden har uppgått till cirka 250 000 kronor. Syftet med bidraget var att öka takten på genomförandet av åtgärder för grön infrastruktur samt att inspirera fler aktörer att bidra i arbetet med grön infrastruktur.