- Start
- Miljömålen
- Begränsad klimatpåverkan
- Du är här: Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder
Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser, i Sverige och i andra länder
Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder
Konsumtionsbaserade växthusgaser – slutlig användning i Sverige 2008-2023.
För de totala konsumtionsbaserade utsläppen inkluderas alla utsläpp som orsakas av den inhemska slutliga användningen, oavsett var i världen utsläppen sker. De utsläpp som orsakas av den produktion som vi importerar ingår.
Ladda ner diagramdata för Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder
Skriv ut diagram för Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen är 80 miljoner ton. Den största delen av utsläppen uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion.
Sedan 2008 har de konsumtionsbaserade utsläppen minskat från 110 miljoner ton till 80 miljoner ton växthusgaser 2023, en minskning med 27 procent. De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar både inhemska utsläpp i Sverige och utsläpp som uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion.
Sverige har en stor utrikeshandel. Vi både påverkar och påverkas av ett ökat globalt handelsutbyte mellan världens länder. De klimatpåverkande utsläppen som uppstår genom svensk import utgör en stor andel av våra totala konsumtionsbaserade utsläpp.
Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion minskade med 8 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2023 jämfört med 2022, en minskning med 9 procent. Utsläpp inbäddade i produkter som Sverige importerar minskade med 7,4 procent, samtidigt som direkta utsläpp från svensk produktion och hushåll minskade med 2,8 procent.
Utsläppsminskningarna mellan 2022 och 2023 beror framförallt på minskade bruttoinvesteringar och på en minskad privat konsumtion av produktgrupper där konsumtionsutsläppen generellt är höga. Vad gäller utsläpp kopplade till bruttoinvesteringar skedde den största utsläppsminskningen inom byggprodukter, där en minskad nybyggnation var en viktig bidragande orsak. I övrigt berodde de minskade utsläppen kopplade till bruttoinvesteringar främst på minskade lagerinvesteringar. Inom privat konsumtion minskade utsläppen mest inom produkter som livsmedel, dryck, tobak, textil, kläder och möbler. Mindre ökningar i utsläpp uppstod bland annat för produkter inom lufttransport och energi.
Utsläppen från Sveriges konsumtion 2023 minskade med 9 procent jämfört med 2022, samtidigt som efterfrågan i Sveriges ekonomi mätt i monetära termer sjönk med 0,5 procent. Detta innebär att utsläppsintensiteten mätt som utsläpp per krona minskade med 8,9 procent. Konsumtionen minskade främst inom produktgrupper med högre utsläppsintensiteter, samtidigt som efterfrågan ökade i tjänstesektorn, där utsläppsintensiteterna generellt är lägre. Detta bidrog till att Sveriges konsumtionsutsläpp år 2023 minskade mer än vad Sveriges konsumtion mätt i monetära termer gjorde.
Coronapandemin år 2020 ledde till en minskning av både ekonomi och utsläpp. Utsläppen till följd av svensk konsumtion ökade sen år 2021 och 2022, men år 2023 gick utsläppen åter igen ner till 2020 års nivåer.
Nästa uppdatering av statistiken (med data t.o.m. 2024) sker hösten 2026.
Metod
Miljöräkenskaperna på Statistikmydigheten SCB beräknar årligen de konsumtionsbaserade utsläppen. SCB beräknar de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom en miljöexpanderade input-outputanalys, en metod som kopplar utsläpp per bransch till konsumtion. Beräkningarna baseras bland annat på officiell statistik om utsläpp och nationalräkenskapernas input-outputtabeller. Utsläpp som förknippas med svensk konsumtion men som sker i andra länder är baserade på en internationell databas över världens utsläpp, produktionsstruktur och handel. I och med att dessa beräkningar baseras på en stor mängd data och antaganden, kan inte de konsumtionsbaserade utsläppen nå samma nivå av noggrannhet som de territoriella utsläppen. Osäkerheterna är större när det gäller produkter och tjänster vars utsläpp inte har en bra koppling till ekonomin, såsom kött, material med stora processutsläpp samt flygresor. Därför bör trender och absoluta nivåer av utsläpp i andra länder tolkas med viss försiktighet.
Fördjupning
För att kunna uppnå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, generationsmålet och Parisavtalets mål bör de globala utsläppen nå ner till i genomsnitt högst 1 ton per person och år till 2050. De klimatpåverkande utsläppen från svenskars konsumtion är en indikator för att följa upp Sveriges arbete mot målen. Generationsmålet lyder:
"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."
Generationsmålet pekar på att det inte räcker med att utsläppen inom Sveriges gränser minskar: klimatpåverkan utanför Sveriges gränser får inte öka. För att följa upp detta har Sverige sedan 2008 tagit fram statistik om Sveriges konsumtionsbaserade klimatpåverkan.
Om data
Ansvarig myndighet för indikatorn Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder: Naturvårdsverket