Nettoupptaget i markanvändningssektorn ökar efter en tids nedgång

Nettoupptaget av växthusgaser (koldioxid, lustgas och metan) i markanvändningssektorn, där utsläpp till följd av bränder, gödsling och diken på organogena marker ingår, uppgick till 54 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2024. Nettoupptag av koldioxid sker framför allt på skogsmark och den kolpool som varierat mest över tid är levande träd. Det som händer på skogsmark styr utfallet inom hela sektorn. Nettoupptaget i sektorn minskade betydligt mellan 2010 och 2020. Detta till följd av att nettoupptaget i levande träd minskade på grund av att tillväxttakten minskade samtidigt som avverkningen, och även den naturliga avgången, ökade. Den senaste skattningen av nettoupptaget i levande träd på skogsmark för 2024 uppgick till 32 miljoner ton koldioxid, vilket är 5 miljoner ton högre jämfört med genomsnittet för perioden 1990–2024 och 28 miljoner ton högre än lägsta noteringen 2020. År 2024 var nettoupptaget i levande träd återigen den kolpool med högst nettoupptag följt av nettoinlagringen av kol i mineraljorden, dött organiskt material och avverkade träprodukter.

Nettoutsläpp inom sektorn sker framför allt på åkermark och bebyggd mark (exploatering). Dessa nettoutsläpp är dock betydligt lägre än nettoupptagen på skogsmark.