Ekologiskt fotavtryck från konsumtion

Ekologiskt fotavtryck per person

Utvecklingen av det ekologiska fotavtrycket till följd av svensk konsumtion, uttryckt som globala hektar per person. Figuren redovisar även utvecklingen av den globala biokapaciteten per capita.

Ladda ner diagramdata för Ekologiskt fotavtryck per person

Skriv ut diagram för Ekologiskt fotavtryck per person

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/generationsmalet/ekologiskt-fotavtryck/

Ekologiskt fotavtryck är en metod för att åskådliggöra hur konsumtion utnyttjar ekosystem.

Sedan 1970 har den globala konsumtionen överutnyttjat ekosystemen vilket har bidragit till klimatförändringar, vattenbrist, jorderosion, avskogning och minskad biologisk mångfald. En metod för att åskådliggöra detta är genom det ekologiska fotavtrycket – den biologiskt produktiva jordyta som krävs för att producera allt det som vi konsumerar och absorbera avfallet samt de fossila koldioxidutsläppen. Fotavtrycket varierar i hög grad mellan länder på grund av skillnader i konsumtion och livsstil men även beroende på jordens produktivitet.

Det ekologiska fotavtrycket för svensk konsumtion inkluderar produktion inom och utanför Sverige. Figuren redovisar även utvecklingen av den globala biokapaciteten per capita. Avtrycket av den svenska konsumtion per capita är cirka fyra gånger större än vad som anses vara långsiktigt globalt hållbart. Storleken på avtrycket har endast förändrats marginellt sedan 1980-talet. Sveriges totala biokapacitet beror främst på mängden skog och fiskevatten och har förändrats mycket lite sedan 1960-talet även om mängden betesmark minskat med nästan hälften. Räknat per capita har den totala biokapaciteten minskat med ungefär en fjärdedel till följd av befolkningstillväxten. Ur ett svenskt perspektiv kan de stora arealerna skog och fiskevatten per capita i någon mening sägas matcha vårt stora ekologiska fotavtryck. I förhållande till den globala biokapaciteten per capita är det dock tydligt att det svenska ekologiska fotavtrycket ligger långt över gränsen för vad som är hållbart.

Metod

Metoden för att ta fram det ekologiska fotavtrycket är beskriven i National Footprint and Biocapacity Accounts och mäter ekologisk resursanvändning och resursgenereringskapacitet i världens länder över tid. 

https://www.footprintnetwork.org/our-work/ecological-footprint/

https://www.footprintnetwork.org/resources/data/

 

Fördjupning

Ett lands biokapacitet representerar produktiviteten hos dess ekologiska tillgångar: odlingsmark, betesmark, skog, fiskevatten, bebyggd mark. Dessa ytor kan även absorbera avfall, särskilt koldioxidutsläpp. Diagrammet visar att de största andelarna av fotavtrycket utgörs av koldioxidutsläpp från konsumtion samt användning av skog och odlingsmark.

Nedan följer en beskrivning av vad de olika ekologiska tillgångarna innebär.

Odlingsmark: har den högsta bioproduktiviteten av samtliga landtyper och består av ytor för att producera mat och fibrer för mänsklig konsumtion, foder för tamdjur, oljegrödor och naturgummi. Till följd av brist på globala konsekventa dataset, tar nuvarande beräkning av odlingsmark ännu inte hänsyn till hur jordbrukstekniker eller ohållbar jordbrukspraxis riskerar att orsaka långsiktig degradering av jorden. Odlingsmarksfotavtrycket inkluderar grödor allokerade till tamdjursskötsel och foder i akvakultur, samt sådana som används för fiber och material.

Skogsmark: Skogsproduktfotavtrycket beräknas baserat på mängden virke, pappersmassa och bränsleved som konsumeras per land och år.

Koldioxidutsläpp: representerar mängden koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Det inkluderar även koldioxidutsläpp från produktion av importerade varor och beräknas som den yta som krävs för att binda koldioxidutsläppen. Koldioxidutsläpp är i dagsläget den största delen av det ekologiska fotavtrycket i världen och Sverige.

Fiskevatten: Fiskevattenfotavtrycket beräknas baserat på uppskattningar av det maximala hållbara uttaget av ett antal olika fiskarter. Uppskattningarna omvandlas till motsvarande mängd primärproduktion baserat på respektive arts trofiska nivå. Uppskattningarna av globalt maximalt uttagbar primärproduktion delas mellan världens kontinentalsockelområden. Uttag av fisk som foder i akvakultur är inkluderat i måttet.

Bebyggd mark: Fotavtrycket för bebyggd mark beräknas baserat på arealen som täcks av mänsklig infrastruktur för transporter, bostäder, industrier och vattenkraftreservoarer. I brist på bättre underlag antas att bebyggd mark täcker vad som tidigare varit odlingsmark.

Betesmark: används för uppfödning av tamdjur för kött, mejeriprodukter, skinn och ullprodukter. Betesmarksfotavtrycket beräknas genom att jämföra mängden tamdjursfoder tillgängligt i ett land med mängden foder som krävs för alla tamdjur det året, återstoden av fodret antas komma från betesmark.

Global biokapacitet: kan ses som en lins genom vilken man kan se biosfärens kapacitet att regenerera och erbjuda naturresurser och tjänster som ger möjlighet till liv. Den erbjuder forskare en möjlighet att aggregera olika sorters mänsklig påverkan; uttag av naturresurser, avfallshantering, vattenbehov och produktiva arealer använda för stadsbebyggelse. Som ett aggregat erbjuder biokapaciteten en möjlighet att utröna storleken på de mänskliga ekonomiernas materiella metabolism med vad naturen kan förnya.

Global hektar är den enhet som används i målet och utgör en biologiskt produktiv hektar med världsmedelproduktivitet. Eftersom varje ytenhet härbärgerar en viss del av den globala regenerativa kapaciteten räknas varje enhet i proportion till sin del av den globala biokapaciteten.

 

 

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Status (tillstånd)

Ansvarig myndighet för indikatorn Ekologiskt fotavtryck: Naturvårdsverket