Skydd enligt Plan- och bygglagen och Kulturmiljölagen

Inom ramen för projektet Räkna-q har länsstyrelserna i de län som genomfört inventeringen granskat samtliga plankartor med avseende på eventuella skydds- eller varsamhetsbestämmelser. Samtliga byggnader med sådana bestämmelser har registrerats i en geodatabas där de har prickats in på en karta och registrerats tillsammans med grundläggande administrativa uppgifter. Nya detaljplaner och områdesbestämmelser med skydds- eller varsamhetsbestämmelser registreras löpande av respektive länsstyrelse. Utifrån registreringen har en sammanställning skett av hur många byggnader som omfattas av skydds- eller varsamhetsbestämmelser samt hur många som tillkommit per år. Länens geodatabaser innehåller i regel uppgifter om skydds- eller varsamhetsbestämmelser som avser andra objekt än byggnader (exempelvis murar, träd eller fornlämningar). Dessa objekt ingår inte i den sammanställning som redovisas i indikatorn. Eftersom det finns stora skillnader i vilken takt dataunderlaget uppdateras mellan de olika länen har situationen 2010 valts som basår. Sett till den totala mängden planskyddade byggnader och den långsama ökningstakten är bilden fortfarande representativ. Bilden av situationen idag kan förtydligas genom jämförelse med stapeldiagrammet. 

Uppgifterna om antalet byggnader skyddade som byggnadsminne är hämtade från Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister. Data om byggnadsminnen i bebyggelseregistret är baserade på beslut om byggnadsminnesförklaringar som länsstyrelserna skickar för kännedom till Riksantikvarieämbetet. Samtliga byggnader, som omfattas av beslut enligt 3 kap lagen (1988:950) om kulturminnen samt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen, 1999-2010 innefattas. Utdrag från bebyggelseregistret redovisar beslutsdatum vilket har möjliggjort en redovisning av data tillbaka i tiden. Riksantikvarieämbetet har arbetat kontinuerligt för att öka samstämmigheten med länens uppgifter om antalet byggnader. Byggnader skyddade som statligt byggnadsminne och som efter 1999 övergått i enskild ägo redovisas som byggnadsminne enl 3 kap för samtliga år som ingår i redovisningen.

Bebyggelseregistret

Nationell fördjupningstext

Fördjupningstext för Västra Götalands län

Länsstyrelsen Västra Götaland ser ett behov av att jobba mer framåtsyftande med byggnadsminnen – men detta är resurskrävande. Beslutade byggnadsminnen kräver löpande tillsyn, tillstånds- och bidragshantering. Länsstyrelsen ser en utvecklingspotential: 1) Ta fram en byggnadsminnesstrategi (att tydliggöra vilka typer av byggnader/miljöer vi tydligt saknar bland dagens byggnadsminnen ger stöd i egeninitierade ärenden och när allmänheten väcker fråga om byggnadsminnesförklaring). 2) Se över nuvarande skyddsbestämmelser (gör dem tydligare/mer förutsägbara). 3)Utöva aktiv, egeninitierad tillsyn. Resurserna är dock knappa och möjligheterna är små att lyckas få till dessa förändringar. Länsstyrelsen behöver arbeta mer aktivt med att fatta beslut om nya byggnadsminnen, men det finns begränsande faktorer. Resursbrist gör att vi främst agerar på inkomna frågor om byggnadsminnesförklaring. Nya ärenden måste föras in i fastighetsregistret. Utredningar krävs och fastighetsägarna måste acceptera skyddsbestämmelserna. Ersättningskraven börjar bli allt fler. Allt innebär avancerad och resurskrävande handläggning. Något positivt är att vi i många fall ser att byggnader ofta kan få adekvat skydd i kommunala detaljplaner. Bidragsmedlen (7:2-anslaget) är nyckelfördelade delvis sett till antalet byggnadsminnen i länen. Vid beslut om nya byggnadsminnen måste vi ha i åtanke att besluten innebär ett bidragsåtagande från Länsstyrelsens sida, vilket måste täckas av anslaget. När Räkna q genomfördes 2011 bedömdes att 51 000 byggnader behöver planskyddas. I genomsnitt tillkommer cirka 70 skyddade byggnader årligen (baserat på ökningstakten 2011-2017), vilket även stämmer med tillskottet för år 2019. Totalt var år 2020 6 668 byggnader skyddade. Om man slår ut dagens total på åren 1987-2019 blir årsgenomsnittet drygt 200 byggnader per år. Alltså kan en markant avtrappning skönjas på senare år, vilket i sig kan vara talande för hur marginaliserade kulturvärdena är idag.

Ett framåtsyftande arbete med byggnadsminnen är resurskrävande. Beslutade byggnadsminnen kräver löpande tillsyn, tillstånds- och bidragshantering. Men Länsstyrelsen ser utvecklingspotential: 1) Ta fram en byggnadsminnesstrategi (som stöd i handläggningen av inkomna ärenden om väckt fråga om byggnadsminnesförklaring, samt redogörelse för vilka typer av byggnader/miljöer vi tydligt saknar bland länets byggnadsminnen). 2) Se över nuvarande skyddsbestämmelser (gör dem tydligare/mer förutsägbara). 3)Utöva aktiv, egeninitierad tillsyn. Resurserna är dock knappa och möjligheterna är små att lyckas få till dessa förändringar.

Länsstyrelsen behöver arbeta mer aktivt med att fatta beslut om nya byggnadsminnen, men det finns begränsande faktorer. Resursbrist gör att vi främst agerar på inkomna frågor om byggnadsminnesförklaring. Nya ärenden måste föras in i fastighetsregistret. Utredningar krävs och fastighetsägarna måste acceptera skyddsbestämmelserna. Ersättningskraven börjar bli allt fler. Allt innebär avancerad och resurskrävande handläggning. Något positivt är att vi i många fall ser att byggnader ofta kan få adekvat skydd i kommunala detaljplaner.

Bidragsmedlen (7:2-anslaget) är nyckelfördelade delvis sett till antalet byggnadsminnen i länen. Vid beslut om nya byggnadsminnen måste vi ha i åtanke att besluten innebär ett bidragsåtagande från Länsstyrelsens sida, vilket måste täckas av anslaget.

När Räkna q genomfördes 2011 bedömdes att 51 000 byggnader behöver planskyddas. I genomsnitt tillkommer cirka 70 skyddade byggnader årligen (baserat på ökningstakten 2011-2017), vilket även stämmer med tillskottet för år 2019. Totalt var år 2020 6 668 byggnader skyddade. Om man slår ut dagens total på åren 1987-2019 blir årsgenomsnittet drygt 200 byggnader per år. Alltså kan en markant avtrappning skönjas på senare år, vilket i sig kan vara talande för hur marginaliserade kulturvärdena är idag.

Det värde som anges för 2023 baseras på data från Länsstyrelse i Västra Götaland. Uppgifter för 2021-2023 saknas i den nationella databasen för länsstyrelsernas inventering Räkna q. Enligt den nationella databasen skyddades 6718 byggnader år 2020.