Bevarandestatus grundvattenberoende naturtyper

Bevarandestatus för grundvattenberoende naturtyper

Bevarandestatus grundvattenberoende naturtyper. Indikatorn uppdateras vart sjätte år.

Ladda ner diagramdata för Bevarandestatus för grundvattenberoende naturtyper

Skriv ut diagram för Bevarandestatus för grundvattenberoende naturtyper

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/bevarandestatus-grundvattenberoende-naturtyper/

Bevarandestatus grundvattenberoende naturtyper. Indikatorn uppdateras vart sjätte år.

Varje EU-land ska ha gynnsam bevarandestatus för alla naturtyper i Art- och habitatdirektivet. Vart sjätte år ska Sverige rapportera till EU vilken bevarandestatus de svenska naturtyperna har. Den senaste rapporteringen gjordes i april 2019.

Indikatorn ger information om miljötillståndet för ett urval av de naturtyper som helt eller delvis är beroende av grundvattnets nivå, flöde, temperatur eller kvalitet. Urvalet beaktar även biogeografisk region. Totalt följer indikatorn bevarandestatusen för 22 olika naturtyper inom grupperna Kust och hav, Sjöar och vattendrag, Gräsmarker, Våtmarker respektive Skogar som bedömts vara känsliga för grundvattenförändringar. För respektive naturtyp beskrivs statusen utifrån de förhållandena som råder för naturtypen inom de tre av EU:s biogeografiska regioner som finns representerade i Sverige: Alpin, Boreal och Kontinental. Sammantaget görs bedömningen för totalt 50 bedömningsenheter. Läs mer om indikatorns utformning under Metod.

Indikatorn och dess underlag bidrar till att följa upp miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitets preciseringar; Kvaliteten på utströmmande grundvatten och Grundvattennivåer men har även bäring på andra miljökvalitetsmål, främst Myllrande våtmarker respektive Levande sjöar och vattendrag.

De utvalda naturtyperna är i underlaget indelade i två grupper, primärt och sekundärt prioriterade, beroende på dess förekomst och hotbild inom respektive biogeografisk region. Denna bedömning kan variera mellan de olika regionerna för samma naturtyp (se Werner, K. & Collinder, P., 2015). I diagrammet har ingen uppdelning gjorts för dessa olika faktorer.

För närvarande har Sverige endast gynnsam bevarandestatus för 17 av 49 gjorda bedömningar (grundvattenberoende naturtyper i de regioner de förekommer). Situationen är sämst i Kontinental region och bäst i Alpin region.

Naturtyperna inom Sjöar och vattendrag har generellt bättre bevarandestatus än naturtyperna inom övriga grupper. Dålig bevarandestatus för de grundvattenberoende naturtyperna kan även bero på andra faktorer utöver grundvattenförhållandena; ett exempel är att en del naturtyper kan vara hävdberoende. En jämförelse med vad som rapporterades 2013 visar att det skett såväl förbättringar som förämringar av bevarandestatusen. Bland annat ses en försämring av bevarandestatusen för naturtypen Källor och källkärr i boreal region.

Det är svårt att uppnå gynnsam bevarandestatus och det krävs stora insatser för att klara miljömålet av den anledningen.

Under Fördjupning kan du se filer med detaljerade underlagsdata för indikatorn och diagram som innehåller mer information. Under Metod kan du läsa om hur indikatorn är utformad, vad som krävs för att gynnsam bevarandestatus ska uppnås och mer om "artikel 17-rapporteringen".

Metod

Följande grundvattenberoende naturtyper ingår i indikatorn:

1150 Laguner
2190 Dynvåtmarker
3110 Näringsfattiga slättsjöar
3130 Ävjestrandsjöar
3140 Kransalgsjöar
3150 Naturligt näringsrika sjöar
3160 Myrsjöar
3220 Alpina vattendrag
3260 Mindre vattendrag
6430 Högörtängar
7140 Öppna mossar och kärr
7160 Källor och kälkärr
7210 Agkärr
7220 Kalktuffkällor
7230 Rikkärr
7240 Alpina översilningskärr
7310 Aapamyrar
7320 Palsmyrar
9060 Åsbarrskog
9080 Lövsumpskog
91E0 Svämlövskog
91F0 Svämädellövskog

 

Vad som rapporterats till EU enligt artikel 17 om naturtypernas bevarandestatus (gynnsam, otillräcklig, dålig, ej bedömd) noteras för de grundvattenberoende naturtyper som identifierats.

Indikatorn uppdateras vart 6:e år

Fördjupning

SLU, 2014: Arter och Naturtyper i habitatdirektivet, bevarandestatus i Sverige 2013. Artdata­banken SLU. 92 sid.

Thorsbrink, M., Dahlqvist, P., Holgersson, P. & McCarthy, J. 2016: Geologins betydelse för grundvattenberoende ekosystem. SGU-rapport 2016:11.

Werner, K. & Collinder, P., 2011: Grundvattenberoende ekosystem. Översiktlig klassificering av känslighet och värde för svenska naturtyper och arter inom nätverket Natura 2000. På upp­drag av Vattenmyndigheterna.

Werner, K. & Collinder, P., 2014: Grundvattenkemiberoende ekosystem. Översiktlig klassifice­ring av känslighet för svenska naturtyper inom nätverket Natura 2000. På uppdrag av SGU.

Werner, K. & Collinder, P., 2015: Grundvattenberoende ekosystem. Förslag på prioritering av svenska naturtyper inom nätverket Natura 2000. På uppdrag av SGU

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Status (tillstånd)

Kontakt för indikatorn

Carola Lindeberg Sveriges geologiska undersökning, SGU carola.lindeberg@sgu.se 046-31 17 74

Ansvarig myndighet för indikatorn Bevarandestatus för grundvattenberoende naturtyper: Sveriges geologiska undersökning