Grundvattenkvalitet för dricksvatten, enskild vattenförsörjning

Grundvattenkvalitet för dricksvatten, enskild vattenförsörjning

Vattenkvalitet i enskilda brunnar. Gäller uppgifter som rapporterats in till SGU.

Ladda ner diagramdata för Grundvattenkvalitet för dricksvatten, enskild vattenförsörjning

Skriv ut diagram för Grundvattenkvalitet för dricksvatten, enskild vattenförsörjning

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/enskilda-brunnars-vattenkvalitet/

Enskilda brunnar - kemiska parametrar 2007-2019

Enskilda brunnar - kemiska parametrar 2007-2019

Ladda ner diagramdata för Enskilda brunnar - kemiska parametrar 2007-2019

Skriv ut diagram för Enskilda brunnar - kemiska parametrar 2007-2019

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/enskilda-brunnars-vattenkvalitet/

Enskilda brunnar - mikrobiologiska parametrar 2007-2019

Enskilda brunnar - mikrobiologiska parametrar 2007-2019

Ladda ner diagramdata för Enskilda brunnar - mikrobiologiska parametrar 2007-2019

Skriv ut diagram för Enskilda brunnar - mikrobiologiska parametrar 2007-2019

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/enskilda-brunnars-vattenkvalitet/

Enskilda brunnars vattenkvalitet

Andel enskilda brunnar med tjänligt vatten åren 2017-2019

Ladda ner karta för Enskilda brunnars vattenkvalitet

Skriv ut diagram för Enskilda brunnars vattenkvalitet

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/enskilda-brunnars-vattenkvalitet/

Många med enskild vattenförsörjning har inte god vattenkvalitet

Cirka 1,2 miljoner permanentboende och ungefär lika många fritidsboende är beroende av enskild vattenförsörjning. Vi dricker knappt 2 liter vatten per dag och person i Sverige, det blir avsevärda mängder under en livstid. Därför är det viktigt att grundvattnet (råvattnet) som tas upp ur brunnen har så bra kvalitet som möjligt. Behovet av rening och skötsel av filter blir dessutom liten om råvattnet har bra kvalitet. Mänsklig påverkan som t. ex. genom närhet till avlopp, jordbruk och vägar samt naturlig påverkan av geologin och saltvatteninträngning påverkar vattenkvaliteten och därför exponeringen av dem som dricker av vattnet. Placeringen av brunnar är viktig.

En sammanställning av ca 30 000 vattenanalyser (2007–2019) från enskilda brunnar visar att endast för ca 18 procent bedöms vattnet vara tjänligt, för ca 8 procent är vattnet otjänligt ur mikrobiologisk synpunkt och för ca 7 procent är vattnet otjänligt ur kemisk synpunkt. För ytterligare 1 procent är vattnet otjänligt både ur mikrobiologisk och kemisk synpunkt. För 66 procent bedöms vattnet vara tjänligt med anmärkning, vanligen på grund av kemiska orsaker. Se även under ”Fördjupning”.

Brunnens utförande spelar stor roll för vattenkvaliteten. Grävda brunnar är betydligt mer utsatta för mikrobiologisk förorening än bergborrade brunnar medan det är vanligare med otjänligt vatten på grund av för högt metallinnehåll eller radonhalt i bergborrade brunnar.

Metod

Utvärdering av råvattenanalyser från enskilda vattentäkter sker med hjälp av dricksvattenkriterier. Personer med egen brunn ansvarar själv för sin dricksvattenkvalitet och kan låta analysera vattenkvaliteten. SGU samlar in analysresultat från två stora vattenlaboratorier i de fall brunnsägarna gett sitt tillstånd. Vid enskild vattenförsörjning används vattnet ofta utan föregående vattenbehandling.  Det kan inte uteslutas att en del prov tas när problem uppstått, dvs. att det kan finnas en överrepresentation av vatten med sämre vattenkvalitet men det är också vanligt att prov tas av andra orsaker, t.ex. allmän kontroll eller vid ägarbyte av fastighet. Eftersom indikatorn ska visa grundvattnets kvalitet har analyser där det uppgetts att vattenprovet tagits efter att vattnet renats uteslutits. Analys av grundvattenkvalitet i enskilda brunnar sker även vid regional och nationell grundvattenövervakning och övriga inventering och resultat från detta har delvis inkluderats.

Indikatorn ger en bedömning av grundvattnet ur ett dricksvattenperspektiv; dvs. den parameter som får den sämsta bedömningen ur ett dricksvattenperspektiv fäller avgörandet. Under fördjupningsdelen redovisas vilka kvalitetsbrister som lett till att vattnet är otjänligt eller tjänligt med anmärkning.

Indikatorn utgår från om vattnet är tjänligt som dricksvatten vid enskild vattenförsörjning med avseende på ett antal parametrar. Indikatorn tar upp nästan alla parametrar som bedöms i Livsmedelsverkets råd om enskild vattenförsörjning[1]. Parametrar som inte inkluderats är bl.a. bekämpningsmedel och organiska miljögifter och några andra ämnen för vilka det finns ytterst få analyser.  Inte heller bedömningen av lukt och smak har inkluderats.

Förslaget beaktar 32 parametrar uppdelat på fyra grupper; kväveparametrar, metallparametrar, allmänna parametrar och mikrobiologiska parametrar.  Ofta har analysen inte omfattat alla parametrar. Om endast någon eller ett fåtal parametrar analyserats kan man inte bedöma om vattnet är tjänligt eller inte. Likaså om enbart en kemisk eller enbart en mikrobiologisk analys har utförts. För att vattenanalysen ska inkluderas i den sammanfattande bedömningen av kemisk och mikrobiologisk tjänlighet krävs därför att några parametrar inom alla fyra parametergrupper har analyserats. För kvävegruppen och den mikrobiologiska gruppen krävs att åtminstone två av tre parametrar analyserats. För metallgruppen krävs att åtminstone fyra av de nio parametrarna analyserats och för den allmänna gruppen att åtminstone åtta av de sjutton parametrarna analyserats. Gruppindelningen framgår av tabell under ”Fördjupning”.


[1] https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/egen-brunn/rad-om-egen-brunn/rad-om-enskild-dricksvattenforsorjning.pdf

Fördjupning

Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet anger:
”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.” I den första preciseringen till miljökvalitetsmålet klargörs:

Grundvattnets kvalitet

Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning.

Dricksvatten bör vara hälsosamt och rent och ha en acceptabel estetisk och teknisk kvalitet.

De flesta mikrobiologiska faromomenten innebär akuta effekter. De mikrobiologiska parametrarna vid vattenanalyser är indikatorer som visar att dricksvattnet är förorenat på olika sätt. Det i sin tur innebär att (andra) sjukdomsframkallande mikroorganismer kan finnas närvarande. Riktvärdena för indikatorerna baseras huvudsakligen på beprövad erfarenhet och överväganden om rimlighet. Sjukdomsframkallande mikroorganismer kan finnas i dricksvattnet även i frånvaro av indikatorer – inga indikatorer är perfekta. Dessutom är de flesta mikrobiologiska föroreningar troligen kortvariga och svåra att upptäcka med sporadisk provtagning.

De flesta kemiska faromomenten innebär långsiktiga effekter men akuta effekter kan förekomma, till exempel om vattnet är otjänligt på grund av högt pH. I normalfallet baseras riktvärdena på riskanalys, där principen är att alla grupper av konsumenter ska kunna förtära två liter dricksvatten dagligen under en hel livstid utan oacceptabla risker

Bedömningen otjänlig

Alla riktvärden för otjänligt är direkt eller indirekt hälsomässigt grundade. Direkt grundade betyder att parametern i sig är ett faromoment och att det innebär en oacceptabel risk att överskrida riktvärdet. Indirekt grundade betyder att parametern ifråga indikerar en oacceptabel risk för att andra oönskade ämnen eller organismer (med eller utan riktvärden) kan förekomma.

Exempel på det senare är dricksvatten med mycket stark lukt eller smak, eller förekomsten av fekala indikatorbakterier som E. coli och enterokocker. De hälsomässiga faromomenten kan ge akuta eller mer eller mindre långsiktiga effekter.

Bedömningen tjänligt med anmärkning

Riktvärden för tjänligt med anmärkning kan vara hälsomässigt, estetiskt eller tekniskt grundade. Estetiska effekter är oacceptabel lukt, smak samt färg och grumlighet (turbiditet). Tekniska effekter är bl.a. korrosion, slambildning, utfällningar och igensättning. Flera parametrar kan ge mer än en typ av verkningar. Hälsomässigt grundade anmärkningar är t.ex. att vattnet innehåller mikroorganismer i sådana halter att det indikerar en påverkan som under ogynnsamma förhållanden kan göra vattnet otjänligt, t.ex. närvaro av koliforma bakterier eller att vattnet har konstaterats innehålla förhöjd halt av ett speciellt ämne som vid ännu högre halt kan påverka hälsan negativt, t.ex. nitrat.

 

Dataunderlag 2007-2019

  Analyser Riktvärden
Andel Antal
Tjänligt
med anm.
Otjänligt Tjänligt
med anm.
Otjänligt
Nitrat 5,3% 1,3% 54 769 20 mg/l 50 mg/l
Nitrit 1,3% 0,2% 54 599 0,1 mg/l 0,50 mg/l
Ammonium 2,6%   54 179 0,5 mg/l  
Kväve 8,6% 1,4% 54 594    
           
Antimon   0,2% 25 091   5 ug/l
Arsenik   2,0% 31 880   10 µg/l
Bly   4,0% 31 160   10 µg/l
Kadmium 0,8% 0,08% 25 942 1 µg/l 5 µg/l
Koppar 6,3% 0,2% 54 210 0,2 mg/l 2 mg/l
Krom   0,03% 25 865   50 µg/l
Nickel   1,6% 25 795   20 µg/l
Selen   0,09% 25 291   10 µg/l
Uran 9,1%   32 773 30 µg/l  
Metaller 10,5% 4,1% 30 773    
           
Aluminium 2,5%   25 875 0,5 mg/l  
Fluorid 19,4% 0,2% 54 663 1,3 mg/l 6 mg/l
Fosfat 2,9%   53 845 0,6 mg/l  
Färg 14,7%   53 935 30 mg/l Pt  
Total-
hårdhet
10,4%   54 054 15 dH  
Järn 20,6%   54 036 0,5 mg/l  
Kalcium 6,8%   54 008 100 mg/l  
Kalium 4,9%   53 926 12 mg/l  
CODMn 7,8%   53 789 8 mg/l O2  
Klorid 8,5%   55 020 100 mg/l  
Magnesium 1,0%   54 005 30 mg/l  
Mangan 12,5%   54 022 0,3 mg/l  
Natrium 12,9%   53 921 100 mg/l  
pH 9,4% 0,01% 54 092 6,5 >10,5
Sulfat 2,3%   53 900 100 mg/l  
Turbiditet 21,4%   51 426 3 FNU  
Radon   6,1% 22 786   1000 Bq/l
Allmänna 64,4% 2,6% 54 037    
           
E. coli 6,5% 3,3% 58 507 Påvisad 10 /100 ml
Koliforma
bakterier
14,2% 9,9% 58 475 50 /100 ml 500 /100 ml
Mikro-
organismer
20,0%   58 462 1000 /ml  
Mikro-
biologi
25,2% 11,0% 58 499    
           
Fyra grupper 66,3% 15,6% 29 849    

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Status (tillstånd)

Kontakt för indikatorn

Lena Maxe lena.maxe@sgu.se 08-54521509

Ansvarig myndighet för indikatorn Enskilda brunnars vattenkvalitet: Sveriges geologiska undersökning