Cirka 1,2 miljoner permanentboende och ungefär lika många fritidsboende är beroende av enskild vattenförsörjning. Därför är det viktigt att grundvattnet (råvattnet) som tas upp ur brunnen har så bra kvalitet som möjligt. Behovet av rening och skötsel av filter blir dessutom liten om råvattnet har bra kvalitet. Mänsklig påverkan som till exempel genom närhet till avlopp, jordbruk och vägar samt naturlig påverkan av geologin och saltvatteninträngning påverkar vattenkvaliteten och därför exponeringen av dem som dricker av vattnet.

Kvalitetsproblem i enskilda brunnar

Vid SCB:s senaste mätning (2015) var 46 543 personer dvs. 17% av befolkningen i Gävleborgs län beroende av enskilt vatten året om. Till det kommer tusentals fritidshus. Det är brunnsägarens ansvar att kontrollera vattnets kvalitet och medge att analysdatat lämnas till SGU. Eftersom få brunnsägare har gjord detta är dataunderlaget liten och osäkerheten stor. Av totalt 1398 analyser av mikrobiologi 2007–2019 visade 38% på problem varav 31% bedömdes som tjänligt med anmärkning och 7% som otjänligt. Vid uppdelning i de tidsintervallerna som visas i stapeldiagrammet ses en ökning av andelen tjänligt över tid. Av totalt 878 analyser av kemi 2007–2019 visade 80% på problem varav 72% bedömdes som tjänligt med anmärkning och 8% som otjänligt. Ingen tydlig trend ses för tidsintervallerna i stapeldiagrammet. Vid 872 av tillfällen gjordes en helhetsbedömning (mikrobiologi och kemi vid samma tillfälle). Av dessa bedömdes 15% som tjänligt utan anmärkning. Andelen har varit i stort sett oförändrad över tiden. De vanligaste problemen i bergborrade brunnar i Gävleborgs län är fluorid, järn, natrium, klorid, radon och uran samt i jordbrunnar bakterier, färg, grumlighet, organiskt material och järn.