- Start
- Miljömålen
- Grundvatten av god kvalitet
- Enskilda brunnars vattenkvalitet
- Du är här: Östergötlands län

Grundvattenkvalitet för dricksvatten, enskild vattenförsörjning i Östergötlands län
Vattenkvalitet bedömning mikrobiologi
Ladda ner diagramdata för Vattenkvalitet bedömning mikrobiologi
Skriv ut diagram för Vattenkvalitet bedömning mikrobiologi
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
Vattenkvalitet bedömning kemi
Ladda ner diagramdata för Vattenkvalitet bedömning kemi
Skriv ut diagram för Vattenkvalitet bedömning kemi
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
Cirka 1,2 miljoner permanentboende och ungefär lika många fritidsboende är beroende av enskild vattenförsörjning. Därför är det viktigt att grundvattnet (råvattnet) som tas upp ur brunnen har så bra kvalitet som möjligt. Behovet av rening och skötsel av filter blir dessutom liten om råvattnet har bra kvalitet. Mänsklig påverkan som till exempel genom närhet till avlopp, jordbruk och vägar samt naturlig påverkan av geologin och saltvatteninträngning påverkar vattenkvaliteten och därför exponeringen av dem som dricker av vattnet.
Kvalitetsproblem i enskilda brunnar
I Östergötland är ungefär 10–15 procent av befolkningen beroende av vattenförsörjning från egen brunn. Mänsklig påverkan på vattenkvaliteten kan komma från till exempel närhet till avlopp, jordbruk och vägar. Det kan även finnas en naturlig påverkan beroende av geologin och saltvatteninträngning. Brunnens utförande spelar också stor roll för vattenkvaliteten. Grävda brunnar är betydligt mer utsatta för mikrobiologisk förorening än bergborrade brunnar.
Andelen enskilda brunnar i Östergötland som är så påverkade av bakterier att vattnet bedöms vara tjänligt med anmärkning eller otjänligt har minskat över tid. Ingen tidstrend kan dock observeras för den kemiska vattenkvaliteten baserat på tillgängligt dataunderlag. Vanliga kemiproblem verkar vara höga järnhalter och i bergborrade brunnar även höga fluoridhalter från berggrunden. Det förekommer också problem med grumling och lågt pH-värde. Eftersom det är ett litet antal brunnar som ingår i sammanställningen så är osäkerheten stor. Det kan även finnas problem med ämnen som inte är analyserade.
Metod
Se nationell metodtext
Fördjupning
Se nationell fördjupningstext
Fördjupning Östergötlands län
Jämfört med tidigare år så kan en tydligt nedåtgående tidstrend ses gällande påverkan av mikrobiologiska parametrar på vatten i enskilda brunnar i Östergötland. Vattenanalyser från år 2015–2019 (1279 prover), visade att 28,3 procent av brunnarna var så påverkade av bakterier att vattnet bedömdes vara tjänligt med anmärkning (22,8 procent) eller otjänligt (5,5 procent). Tidigare år (2011–2015) visade provtagning av 944 enskilda brunnar att 36,9 procent var påverkade av bakterier (varav 23,8 procent bedömdes vara tjänligt med anmärkning och 13,1 procent otjänligt). Innan dess (år 2007–2011) bedömdes 39,1 procent av vattnet från totalt 434 provtagna brunnar vara tjänligt med anmärkning (25,3 procent) eller otjänligt (13,8 procent).
Vad gäller den kemiska vattenkvaliteten så har andelen provtagna enskilda brunnar som bedömts ha tjänligt vatten varierat mellan 20–24 procent sedan år 2007. Det är exempelvis förhöjda halter av fluorid, järn och mangan samt grumlighet som ger upphov till kemiproblem i Östergötland. Den senast tillgängliga datan från år 2015–2019 visade att 6,1 procent av 1106 provtagna brunnar hade vatten som bedömdes vara otjänligt medan 73,8 procent fick anmärkning. Andelarna ser liknande ut vid jämförelse med år 2011–2015 (där 5 procent bedömdes vara otjänligt och 71 procent tjänligt med anmärkning, totalt 717 provtagna brunnar) samt år 2007–2011 (där 6,3 procent bedömdes vara otjänligt och 71,7 procent tjänligt med anmärkning, totalt 127 provtagna brunnar).
Om data
Lena Maxe lena.maxe@sgu.se 08-54521509
Ansvarig myndighet för indikatorn Enskilda brunnars vattenkvalitet: Sveriges geologiska undersökning