Grundvattenkvalitet för dricksvatten, enskild vattenförsörjning i Skåne län

Vattenkvalitet bedömning mikrobiologi

Enskilda brunnar - mikrobiologiska parametrar 2007-2019

Ladda ner diagramdata för Vattenkvalitet bedömning mikrobiologi

Skriv ut diagram för Vattenkvalitet bedömning mikrobiologi

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/enskilda-brunnars-vattenkvalitet/skane-lan/

Vattenkvalitet bedömning kemi

Enskilda brunnar - kemiska parametrar 2007-2019

Ladda ner diagramdata för Vattenkvalitet bedömning kemi

Skriv ut diagram för Vattenkvalitet bedömning kemi

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/enskilda-brunnars-vattenkvalitet/skane-lan/

Cirka 1,2 miljoner permanentboende och ungefär lika många fritidsboende är beroende av enskild vattenförsörjning. Därför är det viktigt att grundvattnet (råvattnet) som tas upp ur brunnen har så bra kvalitet som möjligt. Behovet av rening och skötsel av filter blir dessutom liten om råvattnet har bra kvalitet. Mänsklig påverkan som till exempel genom närhet till avlopp, jordbruk och vägar samt naturlig påverkan av geologin och saltvatteninträngning påverkar vattenkvaliteten och därför exponeringen av dem som dricker av vattnet.

Fortsatt kvalitetsproblem i enskilda brunnar

Vattenanalyser under perioden 2015-2019 från 2 384 enskilda brunnar i Skåne län, visar att 44 procent av brunnarna är så påverkade av bakterier att vattnet bedöms vara antingen tjänligt med anmärkning (28 procent) eller otjänligt (15 procent). Andelen analyser med tjänlig vattenkvalitet med avseende på bakterier har med 56 procent 2015-2019 ökat lite jämfört med tidigare tidsperioder (45 procent 2007-2011 och 52 procent 2011-2015).

Vad gäller den kemiska vattenkvaliteten så har av 1 539 analyser under perioden 2015-2019 från skånska brunnar 12 procent vatten som bedömts vara otjänligt medan 67 procent har vatten som är tjänligt med anmärkning, vilket innebär en liten procentuell ökning jämfört med tidigare tidsperioder. De vanligaste kemiproblemen, där vattnet har bedömts som otjänligt, är nitrat, bly och nickel. Bly och nickel kan ha naturliga orsaker i berggrunden, medan nitrat med stor sannolikhet härrör från jordbruket. Det kan även finnas problem med ämnen som inte är analyserade, till exempel bekämpningsmedel.

Antalet analyser har ökat under senaste tidsperioden, vilket tyder på en ökad medvetenhet om möjliga kvalitetsproblem.

 

Metod

Se nationell metodtext

Fördjupning

Se nationell fördjupningstext

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Status (tillstånd)

Lena Maxe lena.maxe@sgu.se 08-54521509

Ansvarig myndighet för indikatorn Enskilda brunnars vattenkvalitet: Sveriges geologiska undersökning