Grundvattentillgångar som är viktiga för vattenförsörjningen behöver skyddas. Alla allmänna vattentäkter och övriga större vattentäkter bör därför ha vattenskyddsområde. Syftet med vattenskyddsområden är att skydda vattentillgångarna mot verksamheter som kan påverka vattnets kvalitet och kvantitet negativt. Det görs till exempel genom restriktioner i markanvändning och i användning av kemiska bekämpningsmedel inom skyddsområdet. För att ytterligare försäkra sig om skydd av vattentäkterna behöver riskinventeringar utföras och beredskapsplaner upprättas.

Arbetet med skyddsföreskrifter fortsätter

Diagrammet visar yt- och grundvattentäkterna i länet med och utan skyddsföreskrifter. Diagrammet visar också att 14 av de 53 allmänna vattentäkterna som rapporterats in från Örebro län till SGU:s Vattentäktsarkiv saknar vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Vattentäkterna med skyddsområde står för 70 procent av vattenuttaget. 

Statistiken för Örebro län omfattar flera nedlagda allmänna vattentäkter och enstaka vattentäkter har inte rapporterats in till Vattentäktsarkivet. Mullhyttan, Fjugesta, och Glanshammar är exempel på vattentäkter som är nedlagda men fortfarande ingår i statistiken från vattentäktsarkivet. Det är viktigt att vattentäkternas huvudmän tillser att informationen uppdateras och att samtliga allmänna vattentäkter rapporteras in.

Ett bra vatten är viktigt för dricksvattenförsörjningen och allt liv. Arbetet med att inrätta vattenskyddsområden och att se över gamla vattenskyddsområden med omoderna föreskrifter är nödvändigt. Ett vattenskyddsområdes föreskrifter har reviderats under 2023. Arbetet med att utforma vattenskyddsområdet för Svartåns vattentäkt pågår fortfarande hos vattenproducenten.  

Det är genom skyddsområden som bra råvatten säkras till dricksvattnet och riskerna minimeras för att vattnet förorenas och blir oanvändbart. Att åtgärda förorenade grundvattenreservoarer är i princip omöjligt eller tar stora resurser i anspråk.