Vattenskyddsområden för grundvattentäkter och ytvattentäkter i Skåne län

Antal kommunala yt- och grundvattentäkter

Antal kommunala yt- och grundvattentäkter med respektive utan vattenskyddsområde.

Ladda ner diagramdata för Antal kommunala yt- och grundvattentäkter

Skriv ut diagram för Antal kommunala yt- och grundvattentäkter

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/vattenskyddsomraden/skane-lan/

Grundvattentillgångar som är viktiga för vattenförsörjningen behöver skyddas. Alla allmänna vattentäkter och övriga större vattentäkter bör därför ha vattenskyddsområde. Syftet med vattenskyddsområden är att skydda vattentillgångarna mot verksamheter som kan påverka vattnets kvalitet och kvantitet negativt. Det görs till exempel genom restriktioner i markanvändning och i användning av kemiska bekämpningsmedel inom skyddsområdet. För att ytterligare försäkra sig om skydd av vattentäkterna behöver riskinventeringar utföras och beredskapsplaner upprättas.

Bättre vattenskydd behövs

Den här indikatorn visar hur många yt- och grundvattentäkter i länet som har respektive saknar vattenskyddsområde. Stapeldiagrammet visar att av de 152 allmänna vattentäkter som rapporterats in från Skånes dricksvattenproducenter till Vattentäktsarkivet så saknar 31 vattentäkter vattenskyddsområde.

Antalet vattenskyddsområden är drygt 140 stycken. Vissa av dessa skyddar vattentäkter som inte är i drift idag, andra skyddar flera uttagspunkter/vattentäkter.

Arbetet med att inrätta och revidera vattenskyddsområden går fortsatt långsamt, samtidigt som behovet är stort. Endast 39 vattenskyddsområden har beslutats med stöd av miljöbalken. Äldre områden riskerar att ha felaktig geografisk utbredning sett till dagens kunskapsläge, riskfaktorer och syftet med skyddet, samt skyddsföreskrifter som inte ger tillräckligt starkt skydd för vattenresursen. Mycket arbete pågår ute i kommunerna, och 5 ansökningar är under handläggning hos Länsstyrelsen, men beslutstakten behöver öka. Sedan mars 2023 har det meddelats tre nya beslut om vattenskyddsområden, samtliga revideringar av tidigare beslut.

Metod

Se nationell metodtext.

Fördjupning

Se nationell fördjupningstext.

Fördjupningstext för Skåne län

Sedan 2018 har arbetet med att bilda vattenskyddsområden fått extra resurser, med en fortsatt förstärkning för 2022-2024. Under perioden har 18 kommuner i länet intensifierat arbetet med att skydda sin dricksvattenförsörjning, bland annat genom att bilda nya vattenskyddsområden eller revidera befintliga beslut. I Skåne har det fram till mars 2024 fattats nya beslut om vattenskyddsområde för Degeberga, Eket, Galgbacken, Glemmingebro, Nedraby, Stora Herrestad, Tjörnarp och Åhus vattentäkter. Dessa åtgärder bidrar till måluppfyllelsen av Grundvatten av god kvalitet, då det både skyddar och ökar kunskapen om vattnets kvalitet och kvantitet.

Länsstyrelsen Skåne ser en generell centralisering av dricksvattenproduktionen och en utveckling mot färre men större vattentäkter, vilket ökar kravet på att skydda berörda vattenresurser. De kommuner som ansluter sig till de större dricksvattenproducenterna i länet har inte alltid möjlighet eller incitament att behålla sina gamla vattentäkter som reserv, då det innebär en stor kostnad att hålla täkter och vattenverk i fungerande skick.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Respons (åtgärder)

Anna-Klara Elenström SGU anna-klara.elenstrom@sgu.se

Ansvarig myndighet för indikatorn Vattenskyddsområden : Sveriges geologiska undersökning