De kväveutsläpp till luft som orsakar nedfall utgörs av kväveoxid, som främst kommer från vägtrafik, arbetsmaskiner och energiproduktion, och ammoniak, som främst kommer från jordbruk. En stor del av det kväve som faller ned över Sverige kommer från andra länder. Både de svenska och de internationella utsläppen behöver minska ytterligare. 

Även ekosystem på land kan påverkas när halterna av övergödande ämnen blir alltför höga. Den kritiska belastningen för skogsmark överskrids i dag i delar av Sverige genom atmosfäriskt nedfall av övergödande kväve. Överskridande kan leda till att markvegetationen i skogarnas ekosystem påverkas. Det innebär också en ökad risk för läckage av nitrat till bäck-, sjö- och grundvatten.

Nedfallet minskar och behöver fortsätta göra det

Det totala kvävenedfallet till barrskog på Gotland uppvisar en minskning under perioden 2001-2023 med 51 procent.

Det beräknade årliga kvävenedfallet till barrskog på Gotland låg som medelvärde på 4,63 kg/ha år 2023 vilket är en minskning jämfört med de 4 föregående åren. Det innebär att Gotland låg något under den kritiska belastningsgränsen för barrskog i Sverige som är 5 kg kväve per hektar och år. Medelvärdet på Gotland låg över den kritiska gränsen under 2021 samt 2022.

Utsläppen måste fortsatt minska för att inte riskera överskridande. Överskridande kan leda till att markvegetationen i skogarnas ekosystem påverkas. Det innebär också en ökad risk för läckage av nitrit till bäck-, sjö- och grundvatten.