- Start
- Miljömålen
- Levande sjöar och vattendrag
- Åtgärdade fysiska hinder
- Du är här: Stockholms län
Antal installerade faunapassager och borttagna vandringshinder i Stockholms län
Åtgärder vid vandringshinder
Ladda ner diagramdata för Åtgärder vid vandringshinder
Skriv ut diagram för Åtgärder vid vandringshinder
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
Dammar och felaktigt lagda vägtrummor kan hindra fiskar och andra vattenlevande djur från att röra sig fritt inom och mellan vattendrag och sjöar. Fiskar behöver fria vandringsvägar mellan lekområden och uppväxtområden och för att hitta mat.
Varje år genomförs åtgärder för att återskapa fria vandringsvägar och skapa framkomlighet för fiskar och andra vattenlevande djur i sjöar och vattendrag. Även andra djur knutna till vattendragens närmiljöer gynnas av att kunna röra sig fritt. I Sverige finns i genomsnitt en vägkorsning per två kilometer vattendrag och var tredje av dessa korsningar utgör hinder för uppströms vandrande fisk.
Flera vandringshinder är åtgärdade
Antalet åtgärdade fysiska hinder per år har varierat mycket sedan år 2000. Åtgärderna syftar till att skapa framkomlighet för fiskar och andra vattenlevande djur i sjöar och vattendrag. Fiskar behöver fria vandringsvägar mellan lekområden och uppväxtområden och för att kunna hitta mat. Även andra djur knutna till vattendragens närmiljöer, som till exempel insekter och fåglar, gynnas av att kunna röra sig fritt utan att passera vägar.
Exempel på åtgärder är rivning av vandringshinder, omläggning av vägtrummor samt byggnation av naturlika passager (såsom omlöp) eller tekniska konstruktioner (såsom fiskvägar). I Stockholms län är även dammar som utgör vandringshinder en stor fråga. Frågorna är ofta komplicerade då en avvägning måste ske mot flera intressen. Dessutom är åtgärderna ofta komplicerade och utdragna i tid då tillståndsprocesser som ändring av vattendomar är komplexa frågor.
Under 2025 togs två dämmen som utgjorde vandringshinder bort i Hagbyån. Resultatet är bland annat att fisken asp nu kan simma fritt i hela vattensystemet och dessutom har en strömsträcka för lek anlagts. Projektet startade 2020.
Metod
Data till indikatorn har hämtats i databasen ”Åtgärder i Vatten”. Antal installerade fiskvägar och antal utrivna dammar från år 2000 och framåt har hämtats, och i de fall där flera olika tekniska lösningar använts vid samma vandringshinder har detta bara räknats som ett åtgärdat vandringshinder. Åtgärder där det saknas uppgifter om år när åtgärden tagits i bruk har inte räknats med. Dessa är sannolikt äldre än från år 2000.
Det finns inget formellt krav om att åtgärder måste registreras i ”Åtgärder i Vatten”, och det kan därför saknas uppgifter om genomförda åtgärder. Det är Länsstyrelserna som ansvarar för att registrera åtgärder i databasen.
”Åtgärder i Vatten” är Sveriges nationella databas över utförda akvatiska restaureringsåtgärder såsom biotopvård, återintroduktioner, fisketillsyn, fiskvägar och utrivningar av vandringshinder. Mer information finns under Fördjupning.
Fördjupning
Se nationell sida om fördjupning.
Om data
Therese Elfström Utredare, Havs- och vattenmyndigheten therese.elfstrom@havochvatten.se 010-6986172
Ansvarig myndighet för indikatorn Åtgärdade fysiska hinder: Havs- och vattenmyndigheten
